MEÄN SANA
Svenska
mormor, farmor
Finska
isoäiti
Ordklass
substantiv
Platser
Kemi
Övrigt
Västfinska mummu (ALE 468, SMSA).
Källa
Nedtecknat av Miettinen
Redigerad
2013-05-08
Svenska
manligt kön
Finska
miespuolinen
Ordklass
substantiv
Platser
Sirpa Honka-Vasara
Övrigt
Västfinskt ord. miehinen s. manligt kön (Sirpa Honka-Vasara k 6495, SMSA).
Källa
Nedtecknat av Lars Lampinen, 2006-10-15
Redigerad
2013-05-08
Svenska
humla; bi
Finska
kimalainen
Ordklass
substantiv
Källa
Väylänvartiset sanakirja.
Redigerad
2013-05-08
Svenska
humla; bi
Finska
kimalainen, mehiläinen
Ordklass
substantiv
Platser
Kveeni, Jyykeä, Jyykeä, Kemi, Rovaniemi.; Rovaniemi
Exempel
Rovaniemi: kyllä mie kuuntelin mettiäisiä pitkän aikaa.
Övrigt
vertaa mehiläinen västfi, mettiäinen s \'kimalainen, humla\' (H Lahdenperä k 4624, SMSA).
Källa
Nedtecknat av Artimo, Miettinen, Rapola
Redigerad
2013-05-08
Svenska
besöksgåva
Finska
vieraillulahja
Ordklass
substantiv plural
Övrigt
Västfi, meniäiset s. gåva vid besök; endast fi Alat (H Mörsäri k 2543, SMSA).
Källa
Nedtecknat av Birger Winsa 2010-01-05
Redigerad
2013-05-08
Svenska
ilsk, vresig person, skrikig person
Finska
äkäinen, kärttyisä, kirkuva (henkilö)
Ordklass
substantiv
Platser
Rovaniemi, Kemi.; Kittilä
Exempel
Kittilä: huutaa kuin marjakarhu.
Övrigt
Kans marjakarhu.
Källa
Nedtecknat av Miettinen, Liljeblad, Artimo
Redigerad
2013-05-08
Svenska
ilsk (hon)björn, bärätande björn
Finska
karhu
Ordklass
substantiv
Platser
Enontekiö, ei ylheinen, Kainulasjärvi.; Kompelusvaara
Exempel
Kompelusvaara: ärjyy ku marjaskarhu.
Övrigt
Västfi, marja(i)skarhu s. björn som äter bär; även på Karelska näset (K Toivainen k 5594, SMSA).
Källa
Nedtecknat av Itkonen
Redigerad
2013-05-08
marinvaaja
fiske
Svenska
fiskepatadel
Finska
kalapadon osa
Ordklass
substantiv
Platser
Kolari.; Kolari
Exempel
Kolari: perävaaja, marinvaaja, vittajalka, patoporras.
Källa
Nedtecknat av Valonen
Redigerad
2013-05-08
Svenska
inntertaksbjälke
Finska
sisäkatonniska
Ordklass
substantiv
Platser
Simo, Simo.
Övrigt
Stock mellan vägg och takbjälke på vilken brädtaket läggs som grund för spån.
Källa
Nedtecknat av Räsänen
Redigerad
2013-05-08
Svenska
fiskepatastör
Finska
kalanpato seiväs
Ordklass
substantiv
Platser
Pajala, Tornedalen, Rovaniemi, Rovaniemi, Karunki, Karunki, Kolari, Pajala, Pajala, Pajala.; Pajala
Exempel
Pajala: ristivaajat, orpovaajat, marimet.
Övrigt
västfi, marin s 'stödben i laxpata' (Paunonen 1987:219).
Källa
Nedtecknat av Valonen, Paloheimo, Artimo
Redigerad
2013-05-08
Svenska
kalvs löpmage
Finska
juoksutusvatsa
Ordklass
substantiv
Platser
Kemi, Rovaniemi, Kittilä, Simo, Kittilä, Sieppijärvi, Alatornio, Muonio, Vittanki, Vittanki, Jukkasjärvi, Parakka.; Kompelusvaara
Exempel
Kompelusvaara: siin on mako, kuninkhaalakki ja satakerttu ja maha, vasikan maola juoksetethaam maitoa, muita vaim tehhään makkaraksi.
Övrigt
Används som löpe vid osttillverkning. Västfi, mako s. kalvs löpmage (M Kaukiainen k 3696, SMSA). Västfi, mako s. kalvmage som används till ostlöpe (Paunonen 1987:219).
Källa
Nedtecknat av Syrjänen, Airila, Räsänen, Artimo, Miettinen
Redigerad
2013-05-08
Svenska
kalvs löpmage (för ostlöpe)
Finska
juoksutusvatsa
Ordklass
substantiv
Övrigt
Västfinskt ord SKES Helsinki 1955 del I - V Förkortningar: Alaj = Alajärvi Alat = Alatornio cF = centrala Finland E = Enareträsk Egf = Egentliga finland Enont = Enontekiö est In = estländska Ingermanland fn = fornnorska Hail = Hailuoto Holl = Hollola Hämeenk = Hämeenkyrö Ilom = Ilomantsi In = Ingermanland Isoj = Isojärvi K,k = Karelen, karelska dialekter Ka = Kajanaland Kall = Kallivieri Karv = Karvia Kangasn = Kangasniemi kar-a = karelsk-aunus dialekter Kaust = Kaustinen Kiest = Kiestinki Kitt = Kittilä Komp = Kompelusvaara Kong = Konginkangas Lemp = Lempäälä Lim = Liminka Luh = Luhanka Möb = Mellanösterbotten Nb = Norrbotten Nf = Nordfinland nf = nordfinska dialekter nK = norra Karelen nn = nynorska nS = norra Savolax nSat = norra Satakunta Nöb = Nordösterbotten Ouluns = Oulunsalo Oriv = Orivesi Pad = Padasjoki Pielisj = Pielisjärvi Rov = Rovaniemi Sa = Savolax samE = enaresamiska samL = lulesamiska samN = nordsamiska samS = svensksamiska Sat = Satakunta sK = södra Karelen sk = skandinaviska Sodank = Sodankylä sv = svenska Sulk = Sulkava svf = sydvästfinska dialekterna sö = sydöstra söF = sydöstra Finland (sydöstfinska dialekterna) Söb = Sydösterbotten T = Tavastland tavastl dial = tavastlänska dialekter Taivalk = Taivalkoski Torned = Tornedalen Turt = Turtola Tär = Tärendö Utaj = Utajärvi V = Värmland Vuokk = Vuokkiniemi veps = vepsiska Vitt = Vittangi vf = västfinska dialekter Ylit = Ylitornio Äht = Ähtäri Öb = Österbotten öf = östfinska dialekter öNyland = östra Nyland
Källa
Paunonen 1987:219.
Nedtecknat av Lars Lampinen
Redigerad
2013-05-08
Svenska
närsynt
Finska
likinäköinen
Ordklass
adjektiv
Platser
Kittilä
Källa
Nedtecknat av Liljeblad
Redigerad
2013-05-08
Svenska
kortsinnad, obegåvad
Finska
lahjaton
Ordklass
adjektiv
Källa
Nedtecknat av B. Winsa: ordbok
Redigerad
2013-05-08
Svenska
kort förstånd: svagbegåvad, dum (individ)
Finska
tyhmä, heikkolahjanen
Ordklass
adjektiv
substantiv
Platser
Kompelusvaara, Parakka
Exempel
Kompelusvaara: lyhemältä ajattelija ämmä, kamal ämmä, keitti kusiämpäristä kahvin ja maisto vasta nin tunsi, mutta sano että kahvit on tyyhriit, juon kyllä, ja niin joi. Parakka: lyhyt lahja se on heilä, juovatermiläisilä (huono järki).
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen
Redigerad
2013-05-08
lyhy
Svenska
kort
Finska
lyhyt
Ordklass
adjektiv
Platser
Kittilä, Kemi, Rovaniemi
Övrigt
Västfi, lyhy a. kort; östfi lyhyt id (E Lemola k 1097, SMSA).
Källa
Nedtecknat av Liljeblad, Kaarakka, Artimo
Redigerad
2013-05-08
Svenska
liten segelbåt, slup
Finska
pieni purjevene
Ordklass
substantiv
Platser
Kemi, Nikkala.
Övrigt
Tulliluuppi västfi, luuppi s. ruuhi; endast i fi Kolari och centrala Tavastland (O Arohonka k 4825, SMSA).
Källa
Anders Koski, Nikkala, kvarlämnade anteckning 2000.
Nedtecknat av Kaarakka
Redigerad
2013-05-08
Svenska
tråg, kar
Finska
kaukalo
Ordklass
substantiv
Övrigt
Västfinska, luuppi s. ruuhi; endast i fi Kolari och centrala Tavastland (O Arohonka k 4825, SMSA).
Källa
Nedtecknat av Birger Winsa 2010-01-05
Redigerad
2013-05-08
Svenska
eka
Finska
eekka, vene
Ordklass
substantiv
Platser
Matarenki
Källa
Nedtecknat av B. Winsa: ordbok
Redigerad
2013-05-08
Svenska
slup, båt med 3 bord
Finska
vene
Ordklass
substantiv
Platser
Hakanen
Exempel
Hakanen: luupi?, kolmilaitanen vene.
Källa
Nedtecknat av B. Winsa: ordbok
Redigerad
2013-05-08
Svenska
sysslolös tid (vår)
Finska
työtön aika (kevä)
Ordklass
substantiv
Platser
Kemijärvi
Övrigt
Sysslolös tid på våren, under tjällossningstid och innan vinter (skogsarbetare).
Källa
Nedtecknat av Meriläinen
Redigerad
2013-05-08
Svenska
sår
Finska
haava
Ordklass
substantiv
Övrigt
Västfi, luppo s. sår; endast fi Kolari (J Sivula k 1926, SMSA).
Källa
Nedtecknat av Birger Winsa 2010-01-05
Redigerad
2013-05-08
Svenska
överhäng, hålighet (strand)
Finska
ontto, rinteen syvennys
Ordklass
substantiv
Övrigt
Västfinskt ord; luoma s. överhäng, hålighet el likande i terräng (K Vallas k 5016, SMSA).
Källa
Birger Winsa.
Nedtecknat av Lars Lampinen 2010-01-03
Redigerad
2013-05-08
Svenska
loka, rankbåge
Finska
vemmel
Ordklass
substantiv
Platser
Nattavaara, Sodankylä, Sodankylä, Kittilä, Kemi, Simo, Enontekiö, ylheinen, Turtola.; Alatornio
Exempel
Alatornio, ylheinen: hevosel luokka.
Övrigt
Västfi, luokka s. loka i hästsele; östfi vemmel, luokki id (Ruoppila 1967:k 67).
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen, Häll, Tiesmaa, Itkonen, Räsänen, Kaarakka, Liljeblad, Kena
Redigerad
2013-05-07