Nyheter

prennstaka jakt lånord slang
Svenska
brännstake, eldpåle, gevär (slang)
Finska
pyssy
Ordklass
substantiv
Exempel
Hasse Alatalo: Prennstaka, Ruottin ylikahnuun murrela on pyssy. Ruottiks eldpåle. Siis tanko mistä tullee tuli. Sannaa on kans käytetty meänkielessä. ”Hän oli menossa jahtiin prennstaka sölässä”
Källa
Birger Winsa. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2024-10-12
> mer
knakertaa djur lånord
Svenska
gnaga
Finska
kalvaa, jäytää, jyrsiä
Ordklass
verb
Exempel
Kainulasjärvi: Hiiri knakertaa puuta eli juustoa. Usseimiten soon elläimet jokka knakertavat.
Källa
B Winsa. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2024-10-11
> mer
housunpelli kläder
Svenska
gylf
Ordklass
substantiv
Platser
Pentäsjärvi
Exempel
Housunpelli on sama kun sepalus ja hurhaus.
Källa
Bertil Isaksson. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2024-10-08
> mer
hurhaus kläder
Svenska
dragkedja i kläder, blixtlås
Ordklass
substantiv
Övrigt
Vertaa sepalus ja housunpelli.
Källa
Pajala radio 050512. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2024-10-08
> mer
nöyle kläder
Svenska
söm
Finska
nöyle
Ordklass
substantiv
Platser
Sodankylä, Täräntö, Alatornio, Kittilä, Rovaniemi, Kemi
Övrigt
Harriet Pekkari: Pallistaa – fålla Karhunlanka - björntråd Pikilanka – becktråd Parsilanka - stopptråd Karvalanka – tråd med kohår Lankakerä – trådnystan Neulomalanka – sytråd Villalanka – ulltråd Virkkauslanka – virktråd Virkata - virkka Fingerpori – fingerborg Tikata – sy Kurpata - sy fult Kurppia – sy med långa fula stygn Rynkätä – vecka tyg Kraatari – skräddare Sömmerska, neuloja - sömmerska IB Uusitalo: Nöyle - söm Ratkoa -sprätta Ratkomaveitti - sprättkniv Saksit - sax Neuloa - att sy Neula - nål Toppineula - stoppnål Äimä - skärnål Poikaneula - säkerhetsnål Knuppineula - knappnål Neulansilmä -nålsöga Knappi - knapp Knapinreikä - knapphål Hurhaus - blixtlås Kymminauha - gummiband Neulomakone - symaskin Lankarulla - trådrulle Alilanka - undertråd Päälilanka - övertråd Helma - fåll Kraaka - krage Nylund: Äiviä- kasta om Keriä- nysta Parsimalanka- stoppgarn Pikinuora- becktråd Tupsu- tofs Panna silmile- lägga upp maskor Ottaa kokhoon- ta ihop Kierä lanka- hårt tvinnat garn Silmä- maska Pinnaneula- säkerhetsnål Myöstäri- mönster Virkkulanka- virkgarn Virkkineula- virknål Nurri- resår Sormikhaat- fingervantar
Källa
Tuesmaa, Syrjänen, Kena, Meriläinen, Artimo, Itkonen, Miettinen, Hämäläinen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2024-10-07
> mer
hurhaus kläder
Svenska
gylf
Finska
sepalus
Ordklass
substantiv
Platser
Aapua
Övrigt
IB Uusitalo. Vertaa sepalus.
Källa
Birger Winsa. Nedtecknat av winsa
Redigerad
2024-10-07
> mer
hammassärky sjukdom
Svenska
tandvärk
Ordklass
substantiv
Platser
Juoksengi
Övrigt
Vertaa hammastauti
Källa
Lars Lampinen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2024-10-07
> mer
hammaskräämä hushåll lånord
Svenska
tandkräm
Finska
hammastahna
Ordklass
substantiv
Platser
Kainulasjärvi
Källa
B. Winsa. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2024-10-07
> mer
raini
Svenska
elak, stygg
Finska
häjy
Ordklass
adjektiv
Platser
Kainulasjärvi
Källa
Nedtecknat av B. Winsa: ordbok
Redigerad
2024-10-07
> mer
kuuhainen natur
Svenska
skugga
Finska
varjo
Ordklass
substantiv
Källa
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2024-10-04
> mer
kuukkahainen djur fågel
Svenska
lavskrika
Finska
kuukkeli
Ordklass
substantiv
Platser
Övre Tornedalsregionen
Källa
Paulaharju, S. (1922). Lapin muisteluksia. Helsinki: Kirja. Boken belyser många dialektala ord från bägge sidorna av övre Tornedalen och Muonioälvdal, exempelvis Kolari, Muonio, Kittilä, Karesuanto, Naimakka, Enontekiö.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-10-04
> mer
kuorustaa kläder
Svenska
rulla upp, rulla ner, vika (tex skjortärm)
Finska
kääriä
Ordklass
verb
Platser
Kompelusvaara, Kompelusvaara, Lohijärvi, Lohijärvi, (ylheinen), Sieppijärvi, (ylheinen), Kompelusvaara, Kittilä
Exempel
Kittilä: Kuorustaa saaphan varret. Vittanki: Kuorustaa peskiä.
Övrigt
Vertaa kuoristaa.
Källa
I. Tuovinen, Airila. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2024-10-03
> mer
vierkku lånord-samiska renskötsel
Svenska
snurrande trissa, tafs i fiskedrag, snurrande koppling i rens dragögla
Ordklass
substantiv
Platser
Kittilä, Sodankylä, Rovaniemi, Rovaniemi, Kemi, Petsamo, Sodankylä, Kittilä
Källa
Anthoni, Tiesmaa, Artimo, Koskimies, Paloheimo. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2024-10-03
> mer
tvinnata lånord fiske
Svenska
tvinna
Ordklass
substantiv
Platser
Kainulasjärvi
Exempel
Birger Winsa Ruottin lekand ja tafs on vierkku. Mulle outo lapsuuven kalastusaikana. Saamen kielen laina. Luulen. Met sanoima tafsi. Siinä on klupu joka suojaa ettei liina tvinnainu. Se pyörivä klupu on vierkku. Tvinnata taitaa olla vierasta suomen kielessä.
Källa
Birger Winsa. Nedtecknat av winsa
Redigerad
2024-10-03
> mer
kuoristaa kläder
Svenska
rulla upp/ner (ärmar, stövelskaft)
Ordklass
verb
Exempel
Kuoristaa paijan hiat.
Övrigt
Vertaa kuorustaa. Sannolikt båda formerna.
Källa
Birger Winsa. Nedtecknat av winsa
Redigerad
2024-10-03
> mer
syöpä fiske ordspråk insekt
Svenska
flygfä, bitande insekt,
Ordklass
substantiv
Platser
Tornionlaakso; Nilivaara, Torrivaara, Kittilä
Exempel
Nilivaara, Torrivaara, Kittilä: Syöpä tullee kevväilä. Ensin näkkeee kirsisääskiä, mutta net ei pure. Sitten tullee pari miljaartia syöpää: sääskiä, paarmoja, hytyäisiä ja mäkäriä.
Övrigt
Sanaparsi: Tuli syöpä säästäjälle. Merkitys?
Källa
B. Winsa: ordbok, Liljeblad. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2024-09-29
> mer
kolo
Svenska
märke, grop (i träd, ej hål); ful
Finska
pilkku; kuoppa: ruma
Ordklass
substantiv
Platser
Nattavaara, Soutujärvi-Skaulo, Nattavaara; Pempelijärvi, Ullatti
Övrigt
Vertaa koro
Källa
Nedtecknat av B. Winsa: ordbok
Redigerad
2024-09-29
> mer
kummakki
Svenska
bägge
Ordklass
adverb
Platser
Jukkasjärvi
Exempel
Kummakki olthiin myötä = bägge var med.
Övrigt
Synonym till molemat.
Källa
Bengt Johansson-Kyrö. Jukkasjärvi. Nedtecknat av user3423158
Redigerad
2024-09-29
> mer
joo ilmanki fras
Svenska
jo självklart; uppenbart
Finska
joo tietysti
Ordklass
interjektion
Källa
Birger Winsa. Nedtecknat av winsa
Redigerad
2024-09-29
> mer
kryyvimaa lånord hushåll
Svenska
grönsaksland, trädgård
Finska
puutarha
Ordklass
substantiv
Platser
Kainulasjärvi; Soutujärvi, Skaulo
Övrigt
< ruotti
Källa
Birger Winsa. Nedtecknat av B. Winsa: ordbok
Redigerad
2024-09-28
> mer
trääkoorti natur lånord
Svenska
trädgård
Finska
puutarha
Ordklass
substantiv
Platser
Tornedalen
Övrigt
Vertaa kryyvimaa.
Källa
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2024-09-28
> mer
hurtuuki slang kvinna lånord kläder
Svenska
huckle, sjal
Finska
huivi, liehuva vaate, havilinen leninki
Ordklass
substantiv
Platser
Tornionlaakso
Övrigt
Fler ord: havilinen, simhaus, hatura, kläppi, naakia, naakata,, toopi, plompuuki polsterinpäälinen,klasisilmät, klosetti, pärmi, nättinki, toppineula, jo ainaki, hiljastua, primhauttaa, priihmauttaa, preivi, sunkhaan, unheuttaa, hihot, jälkhiin, klaakottaa, prämhäyttää, välhin, välleen, pruuvit, lämhäyttää, kruuvata, mookata, ookata, henttari, fati, sokkeri, pännä, följy, knappi, topata (pullaa), toppasohva, matrassi, löystäkki, pranstaaka, yhtehnään myöthäänsä, konstvärkki, takstooli, nuuka (tarkka), sole niin nuukaa, hollari, kuelma, kuelmatikut, paisteklasit, kilottaa, kompiainen, killata, kranni, tikkutröijy·
Källa
Facebook. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2024-09-28
> mer
kursu natur östfinska lånord-samiska
Svenska
ravin, dal med branta klippväggar
Finska
laakso, kuilu
Ordklass
substantiv
Platser
Parakka, Kompelusvaara, Kätkäsuanto, Enontekiö
Exempel
Parakka, Kompelusvaara, Kompelusvaara, Kätkäsuanto, Enontekiö, (ylheinen), Kätkäsuanto, Kätkäsuanto: piston kurssuun.
Övrigt
< saame östfinska, kursu naturnamn naturbäck, låglänt dal med bäck, låglänt blöt sänka; östfi kurso blött ställe, blöt sänka (A Salminen k 1547, SMSA). Dal med å el kallkälla längst ner.
Källa
I. Tuovinen, Itkonen, B. Winsa: ordbok. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2024-09-25
> mer
kokko saga ordspråk östfinska fågel
Svenska
kungsörn, Aquila chrysaetos
Finska
kotka
Ordklass
substantiv
Platser
Muonio, Ylitornio, Alatornio, Vettasjärvi, Täräntö, Parakka, Vittanki
Exempel
Parakka: Kymmenestä kynnestä se kokkoki syöpi. Hakanen: Merikokot ja kokot.
Övrigt
Finska dialektarkivet, östfinskt ord. Finska maakotka. Hävdas ta småbarn ur vagga, tar renkalvar och får. Stfi maakotka. Latin Aquila chrysaetos. Kokkoki parhaat kynsistä syöpi.
Källa
I. Tuovinen, Syrjänen, B. Winsa: ordbok. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2024-09-24
> mer