Kompelusvaara: Mattina köyhäm pihti katom pääle. Kittilä: Ennen Mattia jos hiostaa seinhän (sullaa lumi), merkittee pahoja ilmoja efter denna dag behöver inte den fattige bränna törved som ljus
Övrigt
Eilen oli Syysmatin päivä. Matteus lukkee almunakassa. Sanothaan Matteusta syysmatiksi ja kevämatti taas oon Mattiaksen päivänä 24/2. Nämät Matit oon toisten vastakhaisia- yks valon toinen pimeän.
Sanothiin ette lehmät olit syys- ja talven ummessa ja ette Kevämatti alotti maijonsaanin.
IB Uusitalo; Mattina puithiin riihiä ja pyöritethiin puromyllyjä. Jos vesi mennee riitheesheen Mattina niin tullee pitkä, lauha syksy ja taas toisin päin. Noh! Näkkeepä sen kunka Nyt käypii…
Källa
I. Tuovinen, Liljeblad, Isoniemi, Artimo.
Nedtecknat av Birger Winsa
Svappavaara, Rovaniemi, Raisinvuono, Vesisaari, Jyykeä, Kemi
Exempel
Svappavaara: Joukhainen itkee vuosittain puoltansa (om den är skjuten, lintu) Rovaniemi, Raisinvuono, Vesisaari, Jyykeä, Jyykeä, Kemi, Raisinvuono, Raisinvuono: Mit-aikkaa vuesta?, Kompelusvaara: Jos Paavalin päivälä vasten yölä sattaa tie umpheen, se tullee nöyrävuosi, jos puolitiehen se tullee puolivuotta (halvskörd), jos ei tuiskua tullee täysivuosi (helskörd), Kittilä: Joulusta kuus kynttilhän, siitä kolme mathin, siitä kuukausi maarijhan, siitä kaheksan erkhin, siitä viis juhanekshen, neljä jaakhon?kaks laurhin, kaks perttulhin, viis mikkelhin, viis pyhämiesthen, (eli) mikkelistä viis kekrhin, siitä seittemän joulhuun.
Övrigt
Vuosi vanhan vanhentaa, kaksi lapsen kasvattaa.
Källa
Rapola, Paloheimo, Isoniemi, Hämäläinen.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2024-08-14
Päätä särkee ja persettä porottaa (sanothaan pilkaten sille joka valittaa vaivoja).
fras
ordspråk
Ordklass
verb
Platser
Kompelusvaara; Kompelusvaara
Exempel
Kompelusvaara: Päätä särkee ja persettä porottaa (sanothaan pilkaten sille joka valittaa vaivoja). Kompelusvaara: Porottaa se päätäki ja kausapaa.
ordspråk om ungar som äter blåbär och blir grisig runt munnen
Platser
Malmfälten och övre Tornedalen
Övrigt
Gliring som är hämtad från ”Sotarens serenad”.
Källa
Ranta-Rönnlund, S. (1971). Nådevalpar: berättelser om nomader och nybyggare i norr. Stockholm: Askild & Kärnekull. Samt: Ranta-Rönnlund, S. (1978). Sist i rajden: berättelsen om ett uppbrott. Stockholm: Askild & Kärnekull..
Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-06-05
Ei talvi tule taakse kattomatta, eikä kesä kertomatta. Pyhämiesten suvi poistaa lumen.
ordspråk
väder
Svenska
Vintern kommer inte utan tillbakablickar. De heliga männens tö tar bort snön. Sommarn kommer inte utan berättelser om det kommande.
en magisk ramsa som mumlades innan man använde yxan
Platser
Svappavaara, Vittanki
Källa
Tolonen, G. (1954). Svappavaara: med glimtar från kringliggande byar i Vittangi församling : hembygdsbok. [Kiruna]: [Wallerströms bokh.]..
Nedtecknat av Järämä-Satter
Som du lever så ser du verkligheten. Som du ropar så svarar skogen med ett eko. Så som i himlen, så ock på jorden. Det vimlar av ordspråk om naturen som en spegelsal för det egna medvetandet. Himlen och Naturen som Gud är ett eko. Närmare än så kommer du inte. Men nästan ansikte mot ansikte.
Övrigt
Merkittee ette niin kuin ellää ja käyttäytyy niin näkkee. Niin kun huutaa niin mettä vastaa. Kulttuurin peilisalista on paljon sanaparsia. Taitheessa sanothaan ette niin kun taivhaassa niin kans maassa. Sama asia. Taivas on yks kaiku joka vastaa ihmisen välittömässä muoossa. Kasvotusten ei pääse Luontoa eli Jumalaa. Kaikua lähemäks ei mene tulla.
Källa
Väylänvartisten sanakirja.
Nedtecknat av Birger Winsa
Om barnen gräver gravar och gropar, så kommer bud om död.
Finska
sanaparsi
Platser
Vittanki
Exempel
1.Takanvinkumus aavistaa kuoleman sanomaa. Missä kaksi tikkua mennee risthiin se tullee kuolheen sanoma, sieltä mihinkä se pissiin nokka näyttää. (När det viner i den öppna eldstaden, så förebådar det budskap om död. Där två stickor går i kors, så kommer det budskap om död från det håll som den längsta toppen visar.)
2. Jos puhumattomat lapset kattovat jalkain välistä, sillon tullee kuolheen sanoma. (Om icke-talande barn tittar mellan benen, så kommer det budskap om död.)
3. Jos lapset joikkaavat ja on liikutuksissa siitäki tullee kuoleman sanoma. (Om barnen jojkar och är i sinnesrörelse, så kommer även av detta budskap om död.)
4. Jos lapset tekevät hautoja ja kuoppia kaivavat, sillon tullee kuoleman sanoma. (Om barnen gör gravar och gräver gropar, så kommer det då bud om död.)
5. Jos oikea korva soipi, niin miehenpuoli lähtee, ku vasenpuoli soipi niin joku vaimo kuolee. (Om höger öra ringer, så är det någon av manskön som går bort, när vänster öra ringer, så dör någon kvinna.)
6. Ku kirkonkello lyöpi oikehan korvhaan sukulainen kuolee. Ku kirkonkello lyöpi vasemphaan korvhaan vierhaita kuolee. (När en kyrkklocka slår i höger öra, dör en släkting. När en kyrkklocka slår i vänster öra, dör obekanta/främmande.)
Källa
Harriet Pekkari.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-12-02
Juomakan Iisko se vuorson tappoi joka ei ollut oma, Juomakan Iisko se vuorson tappoi joka ei ollut oma. Minun raukan se kärsiä täytyi joka oli koko soma.
människa
man
musik
ordspråk
Svenska
en visa av Salomon Stålnacke Monkka
Platser
Kaalasvuoma, Jukkasjärvi
Källa
Ranta-Rönnlund, S. (1971). Nådevalpar: berättelser om nomader och nybyggare i norr. Stockholm: Askild & Kärnekull. Samt: Ranta-Rönnlund, S. (1978). Sist i rajden: berättelsen om ett uppbrott. Stockholm: Askild & Kärnekull..
Nedtecknat av Järämä-Satter
Ordspråk ang. varför gamla byn Kilvo aldrig växer/växte.
Källa
Axelsson, T. (2002). Nattavaaras historia. Nattavaaraby. Nedtecknat: Torbjörn Ömalm..
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-03-13
Ko käki kukkuu niin pittää nostella ilhmaan sen tavaran mitä halvaa lissäävän. Ja huiskuttaa sitä. Jos esim halvaa rahhaa niin häätyy huiskuttaa pörsiä missä oon klopoja.
ordspråk
Jo piispa Ambrosius sanoi 2000 vuotta aikaa ette korvat näkevät enemän kun silmät. Sillä meinathaan ette puhekieli ymmärtää korvitten kautta mailmaa paremin kun kirjakieli, jota opithaan silmitten kautta. Puhekielessä on säilynyt sanaparret, metafoorit ja kuvaukset. Kirjakielessä net menetethään ja keksithään uusia yksinkertasia merkityksiä vanhoishiin sanaparshiin, kuten Keisarin uuvet vaatheet.
Källa
Birger Winsa.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-03-02
Kun äidi kuolee se on kun talon peräseinä revithään pois.
ordspråk
Svenska
När mamma dör är det som ena gaveln i huset försvinner.
Platser
Kainulasjärvi
Exempel
Kotona sanothaan ette kun äidi kuolee se on kun talon peräseinä revithään pois. Talo tullee koleaks ja viima vettää laattiala. Kyllä meiläki kävi niin. Peräseinä katos.
Källa
Birger Winsa.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-06-08
Kärentöjärveltä meni poikansa kanssa Norjaan keituria paimentamahan. Päivät hän tunturia kiipesi ja keituria paimensi. Yöt hän makasi elävissä ryysyissä.
saga
kvinna
musik
ordspråk
Svenska
skillingtryck av okänd om Greta-Kaisa Roskaharku
Platser
Malmfälten och övre Tornedalen
Övrigt
Om hon som ogift kvinna vandrade iväg med sitt barn.
Källa
Ranta-Rönnlund, S. (1971). Nådevalpar: berättelser om nomader och nybyggare i norr. Stockholm: Askild & Kärnekull. Samt: Ranta-Rönnlund, S. (1978). Sist i rajden: berättelsen om ett uppbrott. Stockholm: Askild & Kärnekull..
Nedtecknat av Järämä-Satter
Ranta-Rönnlund, S. (1971). Nådevalpar: berättelser om nomader och nybyggare i norr. Stockholm: Askild & Kärnekull. Samt: Ranta-Rönnlund, S. (1978). Sist i rajden: berättelsen om ett uppbrott. Stockholm: Askild & Kärnekull..
Nedtecknat av Järämä-Satter
Mitäs minä muuta ko laulelen tällä suurella surullanni. Kuin Kiirunan parhaat herrat hallaa mun vanha loppujanni.
människa
man
musik
ordspråk
Svenska
visa av Salomon Stålnacke Monkka
Platser
Kaalasvuoma, Jukkasjärvi
Källa
Ranta-Rönnlund, S. (1971). Nådevalpar: berättelser om nomader och nybyggare i norr. Stockholm: Askild & Kärnekull. Samt: Ranta-Rönnlund, S. (1978). Sist i rajden: berättelsen om ett uppbrott. Stockholm: Askild & Kärnekull..
Nedtecknat av Järämä-Satter