Kainulasjärvi, kusiumpheen pihlajanmarjoja, veen kans, että se tullee vetheev voima, Kemi
Övrigt
Användning. Rönnbärsgelé är välbekant, men förr syltades också frukterna eller användes vid brännvinsbränning. Rönnbär ansågs vara verksamt mot såväl njursten som skörbjugg. Veden gav bra slöjdvirke och bladen utnyttjades som vinterföda till boskapen. Rönn odlas ofta i parker och trädgårdar och flera olika namnsorter förekommer, till exempel sötrönn ('Edulis') och pelarrönn ('Fastigiata').
Parakka, terni on se ruoka joka keitethään uuesta maijosta tai nenämaijosta
Övrigt
västfi, uusimaito s 'första mjölken efter kalvning';
endast mellersta och norra Tavastl och Sydösterbotten och nordfi;
allmänfi ostmjölk; östfi pihkamaito m fl id (ALE 331, SMSA).
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen
Redigerad
2012-08-29
kiiritellä
Finska
kiistellä, kiukutella, olla pahalla päällä, pirruilla
Redigerad
2012-08-26
kiikkua
Finska
kiivetä
Redigerad
2012-08-26
kihistä
Finska
mellastaa (kläpit kihisee siinä)
Redigerad
2012-08-26
kierä
Finska
nopea, nopealiikkeinen, langasta: voimakas kierteinen
Redigerad
2012-08-26
rynkky
Finska
ryppy
Redigerad
2012-08-26
rasua
Finska
rasva
Redigerad
2012-08-26
ketare, -tahreet, ketara
Finska
jalka, jalat tai sorkka, sorkat (esim. ketahreet ojossa jalat ylöspäin pystössä)
Redigerad
2012-08-26
kelles
Finska
halaspuolikas
Redigerad
2012-08-26
kelkkoa
Finska
kuljettaa
Redigerad
2012-08-26
keijustooli
Finska
keinutuoli
Redigerad
2012-08-26
keijata
Finska
keinua
Redigerad
2012-08-26
kehetä, kehitä
Finska
purkautua
Redigerad
2012-08-26
kehata
Finska
uskaltautua (En kehannu mennä niin fiinitten ihmisten sekhan. Emmie kehannu alkaa.) Ei siis viitsinyt. Siis toinen merkitys on ei kehannut "laiskuuttaan".