Nyheter

pryki mat lånord
Svenska
brygd
Finska
onnistua
Ordklass
substantiv
Platser
Kemi
Källa
Kaarakka. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2024-08-08
> mer
pryki lånord
Svenska
brygga (vid vatten); mjölkbrygga, -pall
Ordklass
substantiv
Exempel
Kainulasjärvi: Salmijärven rannala on vieläki pryki joka veethään ulos joka kesä. Prykile veithiin kärrölä pänikit aamula ja nouvethiin tyhjinä illala kärrön kans. Maitopryki se oli.
Källa
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2024-08-08
> mer
trallari gällivarefinska man öknamn/smeknamn lånord arbete
Svenska
rallare
Finska
rautatienrakentaja
Ordklass
substantiv
Platser
Jellivaara, Kaalasvuoma-området
Övrigt
Stolppa, skoulu, skruuvi. Ibland har man lagt till en extra konsonant: strappu, slangari. Källa: Aidanpää, E. (2004). Pohjan perän tähten alla. Karhuniemi: E. Aidanpää.
Källa
Torbjörn Ömalm. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2024-08-06
> mer
jäniksenkatupuoji natur öknamn/smeknamn
Svenska
skog (lekf); affär (lekf till barn)
Finska
metsä
Ordklass
substantiv
Platser
Kompelusvaara
Exempel
Kompelusvaara: Jäniksenkatupuojista niitä paijuja saapi, nitheeksi. Bertil Isaksson: Puoji leikilisesti lapsile jokka halusit saa karraa. Piti hakea sieltä.
Källa
I. Tuovinen, Bertil Isaksson. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2024-08-06
> mer
rökäs fisk västfinska
Svenska
gärs, ca 10-20 cm lång, snorgärs, Acerina cernua
Finska
kiiski
Ordklass
substantiv
Platser
Muonio, Jänkisjärvi
Övrigt
Liten aborrliknade fisk, dessa fick man rikligt i mjärdar på vårvintern.(isfiske) västfi, rökäs s spec insekt; östfi kiiski id (Ruoppila 1967:k 13). vfi, rökäs Sat PohE LänP PerP gärs (Acerina cernua) (Virtaranta 1980:183)
Källa
Valonen, Rytiniemi. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2024-08-06
> mer
Jaakonpäivä osynlig värld väder fiske
Svenska
Jakobsdagen
Finska
Jaakonpäivä
Ordklass
substantiv
Platser
Tornionlaakso.
Exempel
25 juli, Jakobsdagen har sedan medeltiden varit första dagen för sikfisket i Kukkolaforsen
Övrigt
Jaakko heittää kylmän kiven vetheen. Vesi alkaa kylmenemhään. Lauri viskaa kylmän kiven vetheen, hävdas i Aapua. Larsdagen i augusi.
Källa
Meänkielen sanakirja, Haparandabladet den 24 juli 2009. Lars Lampinen. Anton Raukola, IB Uusitalo.. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2024-07-25
> mer
suittaa
Svenska
hinna, förmå
Finska
ehtiä, keritä, pystyä
Ordklass
verb
Platser
Sodankylä
Exempel
Sodankylä: kyllä net suittaa tehä, Rovaniemi: Mitenkhäm mie suitat tehäs sitä.
Källa
Artimo, Kena. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2024-07-25
> mer
lamaka(a)kkuri människa öknamn/smeknamn
Svenska
mager person
Finska
laiha ihminen
Ordklass
substantiv
Platser
Jukkasjärvi
Exempel
Onpas aika lamaka(a)kkuri.
Källa
Bengt Johansson-Kyrö. Jukkasjärvi. Nedtecknat av user3423158
Redigerad
2024-07-23
> mer
poksahtaa människa
Svenska
poppa upp, få aha, en plötslig idé
Ordklass
verb
Platser
Kainulasjärvi
Exempel
Mulla pruukaa poksahtaa mielheen uusia ajatuksia.
Källa
Birger Winsa. Nedtecknat av winsa
Redigerad
2024-07-23
> mer
harju natur
Svenska
ås, långsträckt lägre bergsrygg
Finska
harju
Ordklass
substantiv
Platser
Jukkasjärvi
Exempel
Polku meni päälä ja pitkin harjua = Stigen gick uppe på och längs åsen.
Källa
Bengt Johansson-Kyrö. Jukkasjärvi. Nedtecknat av user3423158
Redigerad
2024-07-14
> mer
selvättävästi
Svenska
tydligen, uppenbarligen
Finska
ilmeisesti, selvästi
Ordklass
adverb
Platser
Jukkasjärvi
Exempel
Se oon selvättävästi niin = Det är tydligen så.
Övrigt
Selvättävästi är svagare antydande, än vad selvästi är, därför översätter jag ordet till tydligen.
Källa
Bengt Johansson-Kyrö. Jukkasjärvi. Nedtecknat av user3423158
Redigerad
2024-07-14
> mer
piettä(ä)
Svenska
bromsa; hålla emot, hålla
Finska
jarruttaa
Ordklass
verb
Platser
Jukkasjärvi
Exempel
Piettä = bromsa; piettä vasthan = hålla emot; piettä kiini = hålla fast.
Övrigt
Onkohän se piettää eli piettä?
Källa
Bengt Johansson-Kyrö. Jukkasjärvi. Nedtecknat av user3423158
Redigerad
2024-07-14
> mer
vilhukka människa
Svenska
vildbasare
Ordklass
substantiv
Platser
Jukkasjärvi
Övrigt
Oregerlig pojke
Källa
Bengt Johansson-Kyrö. Jukkasjärvi. Nedtecknat av user3423158
Redigerad
2024-07-14
> mer
pinninkit lånord skida
Svenska
skidbindsle
Ordklass
substantiv plural
Platser
Kainulasjärvi
Exempel
Lööpparissa oli rottefella pinninki. Sivakoissa tavalinen (vaijeri)pinninki.
Källa
Birger Winsa. Nedtecknat av winsa
Redigerad
2024-07-14
> mer
lamakakkuri människa öknamn/smeknamn
Svenska
tanig, mager person
Finska
laiha ihminen
Ordklass
substantiv
Platser
Jukkasjärvi
Källa
Bengt Johansson-Kyrö. Jukkasjärvi. Nedtecknat av user3423158
Redigerad
2024-07-12
> mer
hotti människa
Svenska
tokstolle
Ordklass
substantiv
Platser
Jukkasjärvi
Exempel
Ja se pirun hotti. Den jävla token.
Övrigt
Vertaa pörrö
Källa
Bengt Johansson-Kyrö. Jukkasjärvi. Nedtecknat av user3423158
Redigerad
2024-07-12
> mer
laukupuoli byggnad term
Svenska
vindskydd
Finska
laavu
Ordklass
substantiv
Platser
Enontekiö, ylheinen.; Kolari
Exempel
Kolari: laukupuoli.
Källa
Nedtecknat av Itkonen, Söderena
Redigerad
2024-07-10
> mer
imet gällivarefinska osynlig värld
Svenska
under, mirakel
Ordklass
substantiv
Platser
Jellivaara
Exempel
Imetjoki som flyter genom det gamla gruvområdet Nautanen är idag totalförstörd och förgiftad. Ingen tar på sig ansvaret att sanera vattendraget vilket innebär att Linkkajoki fortsätter att pumpas full med tungmetaller år in och år ut.
Övrigt
Källa: Airila, M. (1912). Äännehistoriallinen tutkimus Tornion murteesta: Murteen suhdetta Suomen muihin murteihin silmälläpitäen. Sana.
Redigerad
2024-07-07
> mer
nestori lånord namn människa man
Svenska
nestor, ålderman, patriark
Finska
nestor, kylävanhin
Ordklass
substantiv
Platser
Jellivaara, Kaalasvuoma-området
Övrigt
Monissa kylissä oli yks nestori, kylän patriarkki. Källa: Aidanpää, E. (2004). Pohjan perän tähten alla. Karhuniemi: E. Aidanpää
Redigerad
2024-07-06
> mer
lauhta båt
Svenska
flotte
Ordklass
substantiv
Platser
Jukkasjärvi
Övrigt
Vertaa lautta
Källa
Bengt Johansson-Kyrö. Jukkasjärvi. Nedtecknat av user3423158
Redigerad
2024-07-04
> mer
straksit gällivarefinska kläder
Svenska
hängslen
Finska
traksit
Ordklass
substantiv plural
Platser
Jellivaara, Järämä-Satter
Övrigt
Även ett låneord i sin tur till den svenska dialekten i bygden: straksar.
Redigerad
2024-07-04
> mer
piisinperäkakko mat
Svenska
ett särskilt ojäst mjukt bröd
Ordklass
substantiv
Platser
Övre Tornedalsregionen
Övrigt
Källa: Svenska landsmål och Svenskt folkliv 1943-44
Redigerad
2024-07-03
> mer
ruisrieska mat
Svenska
rieskabröd av rågmjöl
Ordklass
substantiv
Platser
Malmfälten, Tornedalen
Övrigt
Källa: Svenska landsmål och Svenskt folkliv 1943-44
Redigerad
2024-07-03
> mer
lapinkakko mat
Svenska
bröd som rostas direkt på glöden
Ordklass
substantiv
Platser
Övre Tornedalsregionen
Källa
Svenska landsmål och Svenskt folkliv 1943-44. Nedtecknat av Tuurikarhu
Redigerad
2024-07-03
> mer