Resultat

Mestoslinkka lånord-samiska plats
Svenska
Mestoslinkka
Finska
Mestoslinkka
Ordklass
egennamn
Övrigt
Mestoslinkka on Halmheen laijala. Koodinater: 7449207 833621
Källa
Roland Jatko med studiegrupp i Narken.. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-07-07
> mer
paantaa lånord-samiska vatten snö
Svenska
svälla, uppstå issvall
Finska
paisua
Ordklass
substantiv
Platser
Rovaniemi, Rovaniemi, Rovaniemi, Rovaniemi, Rovaniemi, Jyykeä, Sodankylä, Kittilä, Kittilä.; Enontekiö, Inari
Exempel
Enontekiö, ylheinen: on taas Takajänkällä paantanu. Inari: om paantanu ojan.
Övrigt
< saame. Issvall som uppkommer av att vatten fryser och nytt trycker på underifrån. Bottenfrysa och vattens som tränger på is och fryser.
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen, Kena, Isoniemi, Rapola, Itkonen, Artimo, Hämäläinen
Redigerad
2013-04-19
> mer
luova byggnad etnicitet lånord-samiska
Svenska
härbre, stolpbod
Finska
aitta, nili
Platser
Enontekiö, Sodankylä, Sodankylä; Soutujärvi, Skaulo, Nilivaara
Övrigt
Vertaa nili, torkrum för fågel och fisk (t ex lake) med tak och väggar, vuolet på väggarna, köttet uppträdd i björkstänger som låg på björkslanor
Källa
Elias Viippola. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2018-01-06
> mer
jääpiekso lånord-samiska natur
Svenska
isvall
Finska
ahtojäävalli, ahtouma
Ordklass
substantiv
Övrigt
Isvall mellan fastis och öppet vatten. Även piekso
Källa
Anders Koski, Nikkala, kvarlämnade anteckning 2000. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-03-08
> mer
uu mat östfinska fågel jakt lånord-samiska
Svenska
stut, äggsamlingsholk, sjöfågelholk
Finska
uu, vesilinnun pönttö
Ordklass
substantiv
Platser
Kainulasjärvi, Ullatti, Kainulasjärvi
Exempel
Arto Baas: Isävainajan kans otima laikkoa vanhaantaphaan .Isä teki tuohiportan ja sammalheishiin pani sotkanmunat..Neljä munnaa hääty jättää uuhun (sotka ossaa lukea neljhään sanothiin) sillon se aina munnii lukunsa täytheen, muuten se hylkää pesän. Mutta ei tehty ko kahesti samale sotkale ettei se rasitu. Veikko Pahajoki: Muistan ette tuommosia räknäyksiä oli ennen. Jokku sotkanaarhaat pääsi hurjhiin munamäärhiin. Kymmenissä räknäthiin. Arto Baas: Semmosissa määrissä oli kyse monesti yhteispesinästä jos kyse ei ole munituksesta.mieki ole monesti kokenu semmosia uita ja vieläpä Ungelon tai Lehmäkoskelon kans yhteisiä uita. Arto Baas Tuhonvälttämiseksi hääty nähhä käelä...kovetelthiin onko hautominen jo alkanu...sen tunsi munien lämpötilasta ja kunka oli peitelty untuvhiin.. Sommaa ja tähelistä ja kunnioituksella tehtävää hommaa
Övrigt
Vertaa munauu id. Ante Aikio: THE SAAMI LOANWORDS IN FINNISH AND KARELIA
Källa
Väylänvartisten sanalistalta, Naamakirjan tietoja, Ante Aikio. Nedtecknat av B. Winsa: ordbok
Redigerad
2024-01-10
> mer
auttohilla växt mat lånord-samiska
Svenska
stora hjortron från låglänt skog
Ordklass
substantiv
Platser
Aapua
Övrigt
Aapua. auttohilla s stora hjortron från lummig och låglänt skogimpediment. Kainulasjärvi
Källa
Birger Winsa. Nedtecknat av Lars Lampinen 2009-10-15
Redigerad
2014-06-29
> mer
kobbo lånord-samiska natur gällivarefinska
Svenska
högre höjd, kulle
Finska
kukkula, kumpu, kukkare, rinne
Ordklass
substantiv
Platser
Sarvisvaara
Övrigt
Vertaa ruottin kobbe
Källa
Nedtecknat av B. Winsa: ordbok
Redigerad
2021-07-31
> mer
mella lånord-samiska natur
Svenska
backe, sandbacke i hed, berg
Finska
hiekkamäki, termä
Ordklass
substantiv
Platser
Kittilä, Kittilä, Kemijärvi, Kemijärvi, Rovaniemi, Rovaniemi, Rovaniemi, Raisinvuono, siinä nurmem mellam päällä
Övrigt
Plats där renar och hästar brukar rulla runt, sandbacke, lekplats
Källa
Rapola, Hämäläinen, Artimo, Isoniemi. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2018-09-01
> mer
reeska fisk lånord-samiska
Svenska
siklöja
Ordklass
substantiv
Platser
Inari, ylheinen.
Övrigt
< saame
Källa
Nedtecknat av Itkonen
Redigerad
2013-04-21
> mer
svaikainen lånord-samiska begravning osynlig värld fågel
Svenska
dödsfågel, själens bärare
Finska
kuolemanlintu, sielunkantaja
Ordklass
substantiv
Platser
Svappavaara.
> mer
jalvi lånord-samiska natur
Svenska
älvsel
Finska
jokisuanto
Ordklass
substantiv
Platser
Kittilä
Källa
Anthoni. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2020-01-06
> mer
jorma term natur lånord-samiska vatten
Svenska
djupsel i liten bäck
Finska
puron syvä suanto
Ordklass
substantiv
Platser
Enontekiö, (aika ylheinen).
Källa
Itkonen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-03-05
> mer
kursu natur östfinska lånord-samiska
Svenska
ravin, dal med branta klippväggar
Finska
laakso, kuilu
Ordklass
substantiv
Platser
Parakka, Kompelusvaara, Kätkäsuanto, Enontekiö
Exempel
Parakka, Kompelusvaara, Kompelusvaara, Kätkäsuanto, Enontekiö, (ylheinen), Kätkäsuanto, Kätkäsuanto: piston kurssuun.
Övrigt
< saame östfinska, kursu naturnamn naturbäck, låglänt dal med bäck, låglänt blöt sänka; östfi kurso blött ställe, blöt sänka (A Salminen k 1547, SMSA). Dal med å el kallkälla längst ner.
Källa
I. Tuovinen, Itkonen, B. Winsa: ordbok. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2024-09-25
> mer
muodinki renskötsel släde stadieväxling lånord-samiska
Svenska
ackjalist
Ordklass
substantiv
Platser
Enontekiö
Övrigt
Stadieväxling, dentalspirant i muodinki? < saame.
Källa
Nedtecknat av Itkonen
Redigerad
2013-04-20
> mer
jyppyrä lånord-samiska natur
Svenska
liten men brant bergstopp
Finska
jyrkkä vuorenlaenrinne
Ordklass
substantiv
Platser
Vittanki, Enontekiö, Parakka
Exempel
Vittanki: vaaran jyppyrä. Enontekiö, Enontekiö, (ylheinen), Parakka: vaaraj jyppyrä.
Källa
I. Tuovinen, Itkonen, Airila. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-03-10
> mer
kortsi lånord-samiska natur
Svenska
fors i fjällbäck med flera stora fall
Finska
purovuorenkoski joissa on linkkoja
Ordklass
substantiv
Platser
Enontekiö
Övrigt
harvinainen
Källa
Itkonen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-03-02
> mer
tjoivakka lånord-samiska djur renskötsel
Svenska
ren med med färgteckning, band på pannan, mycket ljus ren, ljust huvud
Ordklass
substantiv
Platser
Purnu, Nattavaara, Nattavaara
Källa
Nedtecknat av B. Winsa: ordbok
Redigerad
2017-07-15
> mer
tseeru lånord-samiska etnicitet
Svenska
samebys mark
Finska
lapinkylä, -alue
Platser
Vittanki
Exempel
Vittanki: piethään vaarin etteivät porot pääse toissiin tseeruihin.
Övrigt
< saame.
Källa
Elias Viippola. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2018-01-05
> mer
louekota renskötsel lånord-samiska byggnad
Svenska
sametält
Finska
lavvo
Platser
Vittanki, Vittanki.
Övrigt
< saame. Av presenningstyg och slanor.
Källa
Wilma Hultén. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2015-10-19
> mer
luspa lånord-samiska natur
Svenska
strid fors vid sjöutlopp
Finska
koski järvijoenalussa
Ordklass
substantiv
Platser
Enontekiö, (ylheinen), Vittanki, Parakka, Kompelusvaara
Övrigt
Oklar betydelse i Kompelusvara.
Källa
Itkonen, Sjöström, Tuovinen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-02-21
> mer
tunturi natur lånord-samiska osynlig värld
Svenska
fjäll
Finska
vuori
Ordklass
substantiv
Platser
Kätkäsuanto, Vittanki, Parakka, Täräntö, Kompelusvaara, Sieppijärvi, Lohijärvi, anv inte, Alatornio Norjan vuori, ei niitä täälä; Kittilä
Exempel
Kittilä: kun Pallastunturin alapää jymisee tullee lauha ilima, ku pohjaspää tuo Ounastunturi, tullee pyryilma, nöyräsää
Redigerad
2014-02-24
> mer
fjeruavesi natur lånord-samiska vatten
Svenska
lågvatten, ebb (hav)
Finska
alivesi
Ordklass
substantiv
Platser
Skibotn
Källa
Björnar Seppola, Meänmaan Kieliraati. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-03-03
> mer
lapinpeski kläder etnicitet lånord-samiska
Svenska
samekolt
Finska
peski
Platser
Inari
Källa
Elias Viippola. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2018-01-06
> mer
fielma natur lånord-samiska vatten
Svenska
djupt, stilla strömmande vatten i bäck
Finska
ojasuanto
Ordklass
substantiv
Platser
Piilijärvi
Exempel
Piilijärvi Byarna i övre delen av Kalix älvdal.
Övrigt
Ordet finns i samiskan som; vielmmis, vielbma. Vertaa vielma
Källa
Hans Lindmark 1940. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-03-04
> mer