Resultat

lappi etnicitet
Svenska
Lappland
Ordklass
substantiv
Platser
Lohijärvi
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen
latinalainen etnicitet
Svenska
latinare
Ordklass
substantiv
Platser
Alatornio, ylheinen.
Källa
Nedtecknat av Häll
Redigerad
2013-04-18
lopsaperse etnicitet kropp
Svenska
hängbak
Exempel
Masunti, no se Vittankin lopsaperse, knakkaa koko ovea (leik)
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen
molli etnicitet gällivarefinska djur
Svenska
nöttjur
Ordklass
substantiv
Platser
Meänkieli; Vittanki, Kompelusvaara, Sarvisavaara, Isovaara, Storberget, Nilivaara, Ullatti, Nattavaara
Exempel
Vittanki Vittanki, Kompelusvaara, mollivasìkka, molli ja mollihärkä, sitä puhetta naurethaan vanhaana lännenpuhheena lapim perintönä, Sarvisavaara1, Isovaara-Storberget1, Nilivaara5, Ullatti1, Nattavaara2, ei härkä, Nattavaara1, harvuin härkä se on renhärk
Källa
Kompelusvaara, taivas on ku mollim perse. Nedtecknat av I. Tuovinen
suomalainen etnicitet
Svenska
finne, finnländare
Ordklass
substantiv
Platser
Rovaniemi, Kemi
Källa
Nedtecknat av Kaarakka, Artimo, Lampinen
trookinnuolija etnicitet öknamn/smeknamn
Svenska
överkalix-, kalixbo (nedl, skämtsamt)
Ordklass
substantiv
Exempel
Kainulasjärvi ku net nuolit kaaran, vertaa kainulainen kaitanaama
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen
ummikko etnicitet språk människa östfinska
Svenska
enspråkig el person som talar ett främmande språk
Ordklass
substantiv
Övrigt
Finska dialektarkivet, östfinskt ord
Källa
Nedtecknat av B. Winsa: ordbok
komsio etnicitet barn
Svenska
upphängd barnvagga
Ordklass
substantiv
Övrigt
stf. kätkyt, kodan katosta riippuva lapsen vuode i kåta
Källa
Yliperän sanakirja. Oiva Arvola. Nedtecknat av Lars Lampinen, Unbyn Boden
malmikenttälainen, -läinen etnicitet
Svenska
malmfältsbo
Ordklass
substantiv
Källa
Meänkielen sanakirja. Nedtecknat av Lars Lampinen
moukka etnicitet människa
Svenska
bybo (enligt stadsbo), självbenämning på bybo
Ordklass
substantiv
Platser
Kemi
Övrigt
nedlåtande, lekfullt
Källa
Nedtecknat av Miettinen
puhasverinen etnicitet
Svenska
ljusblodig, vacker
Ordklass
adjektiv
Platser
Kemi
Källa
Nedtecknat av Kaarakka
vaskuuvvata term etnicitet lånord
Svenska
säga var så god
Finska
sanoa: Ole hyvä.
Ordklass
verb
Platser
Inari
Exempel
Inari: miepä käyn sille vaskuu`vaamassa että ehti lähethän.
Övrigt
< ruotti
Källa
Nedtecknat av Itkonen
Redigerad
2013-04-22
ikimuistonen nautinta etnicitet
Svenska
urminnes hävd, urminnes nyttjanderätt vid fiske och jakt
Ordklass
substantiv
Övrigt
stf.käyttöoikeus kalastus- ja metsätysmaihin ja vesiin
Källa
Yliperän kielen sanakirja. Oiva Arvola. Nedtecknat av Lars Lampinen, Unbyn Boden
kahpira kvinna etnicitet kläder
Svenska
samekvinnas mössa
Ordklass
substantiv
Platser
Enontekiö, Parakka
Källa
Nedtecknat av Tiesmaa, Tuovinen
lapinkoira renskötsel djur etnicitet
Svenska
lapphund
Ordklass
substantiv
Platser
Kompelusvaara
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen
Redigerad
2013-04-14
lähtö etnicitet
Svenska
avfärd
Ordklass
substantiv
Platser
Kompelusvaara
Exempel
Kompelusvaara, aarastaa vähän tuo Ullathiin lähtö, Kemi, Kompelusvaara, annon kiposet lähöt (mustalaisille)
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen, Kaarakka, Artimo
tykö, työ, työt etnicitet västfinska
Svenska
till ngn
Exempel
Aivan ylheinen, Kompelusvaara, ei sitä tohtinu ruottalaisen herran työ mennäkhää,
Övrigt
västfinska, (S Puolakka k 3167, SMSA). vertaa luo id. västfi, tykö pp \'gå till\'; östfi luo id (S Puolakka k 3167, SMSA).
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen
tötinki etnicitet släde
Svenska
kälke av spec slag
Ordklass
substantiv
Exempel
Kainulasjärvi, ole ku narkauhlaisila omat tötinkinsä
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen
vaaramies etnicitet
Svenska
gruvarbetare i Malmfälten
Ordklass
substantiv
Platser
Kompelusvaara
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen
ylipuolilainen etnicitet
Svenska
nordlig bosättare, invånare
Ordklass
substantiv
Platser
Rovaniemi
Källa
Nedtecknat av Hämäläinen
lapinvyölinä etnicitet kläder
Svenska
färggrannt förkläde
Ordklass
substantiv
Platser
Kainulasjärvi
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen
Redigerad
2013-04-14
penttalappalainen etnicitet
Svenska
äkta lapp, verklig same
Ordklass
substantiv
Platser
Kittilä
Källa
Nedtecknat av Liljeblad
sorittaa etnicitet
Svenska
benämna slarvigt
Ordklass
verb
Exempel
Kittilä, yhtä se sille millä nimellä lappalainen niitä paikkoja sorittaa
Källa
Nedtecknat av Anthoni
alkuperäkansa etnicitet
Svenska
urbefolkning
Finska
alkuperäkansa
Ordklass
substantiv
Platser
Kainulasjärvi
Övrigt
Staten har redan erkänt tornedalingar som urfolk I utredningen där Sametinget ingick fastslås att tornedalingar som har renmärke är skogssamer och således urfolk. Detta hände redan 2006 i utredningen. Samernas sedvanemarker SOU 2006:14. Bara samer äger renar, säger utredningen. Det är nåt att fundera över. De som är tornedalingar är jordbrukande samer, enligt statens utredning. "Koncessionsrenskötseln infördes genom ett beslut 1933 efter att en utredning klargjort att skogssamisk renskötsel bedrivits nedanför lappmarksgränsen i skogsområdena mellan Torne och Kalix älvdalar sedan lång tid tillbaka." Själva koncessionen är således infört under min fars tid. Min far ägde som mest 80 renar och betalade ca en månadslön som skötselavgift. I en statlig utredning skrivs detta om historien: "En utbredd företeelse i Norrland i äldre tid var skötesrenar, dvs. renar som hölls i vård hos en same, men ägdes av någon annan. Ägaren till en skötesren kunde vara en äldre same, som inte längre orkade vara med i renskogen eller en minderårig som ännu inte förmådde vara det. Han eller hon kunde också vara en jordbrukande same som inte hade möjlighet att följa med i renarnas flyttningar." Således säger statens utredning att alla som äger renar är samer. Skötesrenar ägdes av "jordbrukande same(r)". Ingen icke-same ägde skötesrenar. Utredningen fastslår således att det inte alltid varit fråga om skötesrenar. Jordbrukande samer tämjde först renar och när de inte orkade med både renskog och jordbruk har de bett samer som hade renskötsel som huvudsyssla att sköta om dem. Arbetets specialisering i moderna termer. Dessa skötesrenar fanns förr även i Västerbotten och Jämtland. Historien är tydlig: Renägarna var samer som även var jordbrukare. Således är alla som har haft eller har skötesrenar jordbrukande samer i Finland, Norge och Sverige. Detta enligt en 16 år gammal studie. Ingen av forskarna och professorerna eller någon annan i detta fora har diskuterat fakta. Man refererar till sekelgamla böcker och håller sig inte uppdaterad av vad som pågår i närtid. Vem är inte same? Kan man istället fråga sig. Sanningen är sannolikt att min farfarsfar(far), var same med renar. Sedan såg han att bönder fick mer mat på bordet och barnen fick leva. Så han började odla kålrötter, havre, korn och råg. Senare potatis. Renarna bidrog med köttet. Sedan började heltidsarbetande renskötare mot ersättning sköta om renarna. Både med lagens hjälp eller frivilligt. Skogssamerna fick således inte mjölka sina egna korenar, bestämde staten i en lag. Tänk er skånska bönder som tvingas anställa danskar för att mjölka deras kor! Men om man är renägare så är man same, jordbrukande same eller samisk renskötare. Enligt statens utredning om samisk kultur och sedvänjor från 2006. Så enligt denna utredning kan alla som är släktingar till en jordbrukande same kalla sig same. Jag tycker inte ens att det är en tolkning att påstå att jag är same eftersom min far var jordbrukande same. Mina barn kan säga att de har rötter rakt nedstigande från det samiska. Vi är kort och gott medlemmar av en folkstam som betecknas som urfolk. Om vi sedan kallas för samer, skogssamer, kväner, lantalaiset eller tornedalingar är egalt. Tornedalingar som äger eller har ägt renmärke är urfolk!
Källa
Källa: https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2006/02/sou-200614/?fbclid=IwAR1eZd0iVUwxIgbC_5SO8o9mv1vaj_ACmBR51w3MDke4VWd1H68S40pcO0s. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2020-11-25