Resultat

utusae vatten natur
Svenska
dimmregn
Ordklass
substantiv
Platser
Rovaniemi Kemi
Källa
Jukka Korva. Nedtecknat av Paloheimo
vesikirpalet vatten
Svenska
vattendroppe, skvätt vatten
Ordklass
substantiv
Platser
Vittanki, ihminen on kirottu
Källa
Nedtecknat av Airila
hetevesi vatten
Svenska
källvatten, ovanligt klart och gott dricksvatten,
Ordklass
substantiv
Övrigt
stf. lähdevesi, erikoisen kirkas, hyvä juomavesi
Källa
Yliperä kielen sanakirja. Oiva Arvola. Nedtecknat av Lars Lampinen, Unbyn Boden
jäienlähtö vatten
Svenska
islossning
Ordklass
substantiv
Platser
Kemi
Källa
Nedtecknat av Paloheimo
jäähalkema vatten
Svenska
råk, -spricka
Ordklass
substantiv
Platser
Arpela, (ylheinen)
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen
kaara vatten
Svenska
långsmalt isvak
Ordklass
substantiv
Exempel
Rovaniemi, se hakkas jäähän pitkän kaaran
Källa
Nedtecknat av Artimo
lampero natur vatten
Svenska
liten tjärn
Finska
pieni lampi
Ordklass
substantiv
Platser
Kuolajärvi, Rovaniemi.
Källa
Aejmelaeus, Artimo. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-02-27
laskuväylä natur vatten
Svenska
farled i fors
Finska
laskuväylä
Ordklass
substantiv
Platser
Alatornio, ylheinen, Kemi, Rovaniemi.
Övrigt
Vertaa joutoväylä.
Källa
Häll, Kaarakka, Artimo. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-02-22
lauka vatten
Svenska
ren, blank
Finska
puhdas, kirkas, kiiltävä
Ordklass
adjektiv
Platser
Kemi
Exempel
Kemi: sielä sattaa laukaa vettä.
Källa
Nedtecknat av Kaarakka
Redigerad
2013-04-25
loimuila vatten osynlig värld natur
Svenska
vågor som går under vindstilla väder
Finska
aaltoa
Ordklass
verb
Platser
Enontekiö
Exempel
Enontekiö: siikate loimuilee, se tuulta toivoo.
Övrigt
Käytethään välistä.
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen
Redigerad
2013-05-11
lonsea vatten
Svenska
ljum
Finska
haaliea
Ordklass
adjektiv
Platser
Kemi.; Kompelusvaara
Exempel
Kompelusvaara: lonsea vesi.
Övrigt
Harvinainen. Katto soimea.
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen, Kaarakka
Redigerad
2013-05-12
mulahtaa vatten
Svenska
plumsa i (vatten)
Ordklass
verb
Platser
Kemi
Källa
Nedtecknat av Miettinen
pehmeä vesi vatten
Svenska
vatten rik på luftbubblor i strid fors el fall
Ordklass
substantiv
Platser
Meänkieli; Parakka
Exempel
Parakka Parakka, siin (penkan alla) on niim pehmeä vesi että s ei kanna (venettä), aivan honto
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen
poukane vatten
Svenska
våris som vare sig bär el brister
Ordklass
substantiv
Platser
Kemi
Källa
Nedtecknat av Kaarakka
röysä vatten snö
Svenska
isklump
Ordklass
substantiv
Platser
Kittilä
Källa
Nedtecknat av Birger Winsa
juontovesi vatten
Svenska
huvudfåra i älv, farled
Ordklass
substantiv
Platser
Sodankylä
Källa
Nedtecknat av Itkonen
kuohu vatten
Svenska
vattenskum (i fors nedanför sten el dylikt)
Ordklass
substantiv
Platser
Kittilä, Kemi, Vesisaari, Rovaniemi, Lohijärvi, (ylheinen), Arpela, (ylheinen), Kompelusvaara, Vittanki
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen, Artimo, Paloheimo, Isoniemi
puna vatten
Svenska
litet bakvatten i sel? virvel efter fisk
Ordklass
substantiv
Platser
Kuolajärvi, (ylheinen), Kuolajärvi
Källa
Nedtecknat av Sipola, Liljeblad
tuhero västfinska natur vatten
Svenska
duggregn, tjockt yrväder, dålig sikt
Ordklass
substantiv
Övrigt
Västfinskt ord. tuhero \\\\\\\'duggregn; tjockt yrväder; dålig sikt\\\\\\\' (Nb, Nf, Ka, Söb, Möb, delvis söF). Deskr-onomatop ord. Winsas anteckningar. SKES Helsinki 1955 del I - V Förkortningar: Alaj = Alajärvi Alat = Alatornio cF = centrala Finland E = Enareträsk Egf = Egentliga finland Enont = Enontekiö est In = estländska Ingermanland fn = fornnorska Hail = Hailuoto Holl = Hollola Hämeenk = Hämeenkyrö Ilom = Ilomantsi In = Ingermanland Isoj = Isojärvi K,k = Karelen, karelska dialekter Ka = Kajanaland Kall = Kallivieri Karv = Karvia Kangasn = Kangasniemi kar-a = karelsk-aunus dialekter Kaust = Kaustinen Kiest = Kiestinki Kitt = Kittilä Komp = Kompelusvaara Kong = Konginkangas Lemp = Lempäälä Lim = Liminka Luh = Luhanka Möb = Mellanösterbotten Nb = Norrbotten Nf = Nordfinland nf = nordfinska dialekter nK = norra Karelen nn = nynorska nS = norra Savolax nSat = norra Satakunta Nöb = Nordösterbotten Ouluns = Oulunsalo Oriv = Orivesi Pad = Padasjoki Pielisj = Pielisjärvi Rov = Rovaniemi Sa = Savolax samE = enaresamiska samL = lulesamiska samN = nordsamiska samS = svensksamiska Sat = Satakunta sK = södra Karelen sk = skandinaviska Sodank = Sodankylä sv = svenska Sulk = Sulkava svf = sydvästfinska dialekterna sö = sydöstra söF = sydöstra Finland (sydöstfinska dialekterna) Söb = Sydösterbotten T = Tavastland tavastl dial = tavastlänska dialekter Taivalk = Taivalkoski Torned = Tornedalen Turt = Turtola Tär = Tärendö Utaj = Utajärvi V = Värmland Vuokk = Vuokkiniemi veps = vepsiska Vitt = Vittangi vf = västfinska dialekter Ylit = Ylitornio Äht = Ähtäri Öb = Österbotten öf = östfinska dialekter öNyland = östra Nyland At = Alatornio Br = Sammeli-Brännmyra Di = Diirijärvi, Överkalix kommun. Er = Erkheikki Et = Enontekiö Gä = Gällivare, Gällivare kommun Ji = Jierijärvi (informant Alma Juntti) Ju = Jukkasjärvi, Kiruna kommun Kai = Kainulasjärvi Kar = Karunki Kol = Kolari Ko = Kompelusvaara Kor = Korpilombolo Kuusi = Kuusihuor
Källa
Birger Winsa. Nedtecknat av Lars Lampinen
ulkomerellinen människa vatten
Svenska
persom som vistas på öppna havet
Ordklass
adjektiv
Platser
Rovaniemi Kemi
Källa
Jukka Korva. Nedtecknat av Paloheimo
isovesi vatten
Svenska
högvatten
Finska
tulva
Ordklass
substantiv
Platser
Kätkäsuanto, Kompelusvaara
Exempel
Väylä oon isolaveela. Nyt oon iso vesi.
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen, Söderena
Redigerad
2013-04-29
kiehautta/a/ vatten
Svenska
koka upp hastigt
Ordklass
verb
Platser
Gällivare kommun
Källa
Nedtecknat av John Josefsson
kieri: olla kierillä vatten
Svenska
blank? vara blank, snöfri is
Ordklass
verb
Platser
Inari
Källa
Nedtecknat av Itkonen
pono vatten
Svenska
våris som är skör och lyfter sig ovan vattenytan, el markytan
Ordklass
substantiv
Platser
Arpela
Exempel
Arpela, jää on ponolla, Kainulasjärvi, välistä vuomat on niinku pono
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen