Resultat

purhanen vatten
Svenska
istapp, lång iskristall som uppkommer när is spricker upp under våren
Ordklass
substantiv
Platser
Inari, Inari
Källa
Nedtecknat av Itkonen
talskia människa vatten
Svenska
plaska med fötter, trampa i vatten
Ordklass
verb
Platser
Aapua, Inga-Britt Uusitalo
Exempel
Lapsi talskii vesijärvessä.
Källa
Facebook, Minun sanat. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2020-11-25
uittolammikko vatten
Svenska
liten långsmal vik i sjö el vattendrag
Ordklass
substantiv
Platser
Rovaniemi Inari
Övrigt
joesta maalle käsin pistäytyvä kapea lahdelma lammikoksi levenneenä
Källa
Jukka Korva. Nedtecknat av Itkonen
ullivesi vatten
Svenska
stigande vatten i havet, tidvatten; högvatten
Ordklass
substantiv
Exempel
Sieppijärvi, Sieppijärvi, (ei ylheinen) Skibotn, Norge
Övrigt
Tidvattnet är 2-3 meter högre än ebb
Källa
Björnar Seppola, Meänmaan Kieliraati. Nedtecknat av Birger Winsa
ulppu vatten
Svenska
bubbla i vatten
Ordklass
substantiv
Exempel
Rovaniemi Rovaniemi, kattok ku uluppuja nousee
Källa
Jukka Korva. Nedtecknat av Artimo
hevosjää vatten
Svenska
is som bär en häst
Finska
hevosen kantama jää. Vertaa hevoshanki
Ordklass
substantiv
Källa
Muonionsanoja. Muoniolainen mies 2006. Nedtecknat av Lars Lampinen
jäisin vatten
Svenska
via isväg
Exempel
Rovaniemi, Kainulasjärvi, pääse sinne jäisin?maisinki
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen, Artimo
kakortaa vatten
Svenska
frysa till is och svälla
Ordklass
verb
Platser
Jellivaara, vesi on kakortannu
Källa
Nedtecknat av Airila
kastheinen vatten
Svenska
daggvåt, fuktig
Ordklass
adjektiv
Platser
Kompelusvaara
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen
kerni snö vatten lånord-samiska
Svenska
tunn ishinna, snötäcke, skare
Ordklass
substantiv
Platser
Pajala, Kainulasjärvi, Inari, Sieppijärvi, Kätkäsuanto, Sieppijärvi, Enontekiö, ylheinen.
Övrigt
< saame.
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen, Itkonen, B. Winsa: ordbok
Redigerad
2013-04-11
laskivesi vatten
Svenska
sjunkande vatten
Ordklass
substantiv
Platser
Alatornio
Källa
Nedtecknat av Häll
pyörre -t vatten
Svenska
bakvatten
Ordklass
substantiv
Platser
Nattavaara1, Nattavaara2, Nattavaara3
Övrigt
vertaa koste id
Källa
Nedtecknat av B. Winsa: ordbok
rantaportet vatten
Svenska
öppet vatten mellan land och is
Ordklass
substantiv
Platser
Jukkasjärvi
Källa
Nedtecknat av Bengt Johansson-Kyrö
ristiaalto vatten
Svenska
våg som uppkommer av vindkast, bakom näs el udde
Ordklass
substantiv
Platser
Kittilä
Källa
Nedtecknat av Isoniemi
soho vatten
Svenska
skumbit på vatten
Ordklass
substantiv
Platser
Kemi, Sodankylä
Källa
Nedtecknat av Paloheimo
tolskia vatten människa
Svenska
plaska med stövlar
Ordklass
verb
Platser
Kainulasjärvi
Exempel
Kyllähän se osas tolskia kun näki vesijärven. Tolski mennä poikki vuomaa.
Övrigt
Vertaa talskia.
Källa
Birger Winsa.
tuhero västfinska natur vatten
Svenska
duggregn, tjockt yrväder, dålig sikt
Ordklass
substantiv
Övrigt
Västfinskt ord. tuhero \\\\\\\'duggregn; tjockt yrväder; dålig sikt\\\\\\\' (Nb, Nf, Ka, Söb, Möb, delvis söF). Deskr-onomatop ord. Winsas anteckningar. SKES Helsinki 1955 del I - V Förkortningar: Alaj = Alajärvi Alat = Alatornio cF = centrala Finland E = Enareträsk Egf = Egentliga finland Enont = Enontekiö est In = estländska Ingermanland fn = fornnorska Hail = Hailuoto Holl = Hollola Hämeenk = Hämeenkyrö Ilom = Ilomantsi In = Ingermanland Isoj = Isojärvi K,k = Karelen, karelska dialekter Ka = Kajanaland Kall = Kallivieri Karv = Karvia Kangasn = Kangasniemi kar-a = karelsk-aunus dialekter Kaust = Kaustinen Kiest = Kiestinki Kitt = Kittilä Komp = Kompelusvaara Kong = Konginkangas Lemp = Lempäälä Lim = Liminka Luh = Luhanka Möb = Mellanösterbotten Nb = Norrbotten Nf = Nordfinland nf = nordfinska dialekter nK = norra Karelen nn = nynorska nS = norra Savolax nSat = norra Satakunta Nöb = Nordösterbotten Ouluns = Oulunsalo Oriv = Orivesi Pad = Padasjoki Pielisj = Pielisjärvi Rov = Rovaniemi Sa = Savolax samE = enaresamiska samL = lulesamiska samN = nordsamiska samS = svensksamiska Sat = Satakunta sK = södra Karelen sk = skandinaviska Sodank = Sodankylä sv = svenska Sulk = Sulkava svf = sydvästfinska dialekterna sö = sydöstra söF = sydöstra Finland (sydöstfinska dialekterna) Söb = Sydösterbotten T = Tavastland tavastl dial = tavastlänska dialekter Taivalk = Taivalkoski Torned = Tornedalen Turt = Turtola Tär = Tärendö Utaj = Utajärvi V = Värmland Vuokk = Vuokkiniemi veps = vepsiska Vitt = Vittangi vf = västfinska dialekter Ylit = Ylitornio Äht = Ähtäri Öb = Österbotten öf = östfinska dialekter öNyland = östra Nyland At = Alatornio Br = Sammeli-Brännmyra Di = Diirijärvi, Överkalix kommun. Er = Erkheikki Et = Enontekiö Gä = Gällivare, Gällivare kommun Ji = Jierijärvi (informant Alma Juntti) Ju = Jukkasjärvi, Kiruna kommun Kai = Kainulasjärvi Kar = Karunki Kol = Kolari Ko = Kompelusvaara Kor = Korpilombolo Kuusi = Kuusihu
Källa
Birger Winsa. Nedtecknat av Lars Lampinen
umusae vatten natur
Svenska
duggregn
Finska
tihkusade, astevaihtelu (standardfinska): d # t
Ordklass
substantiv
Exempel
Rovaniemi Kittilä, umusatheila jäkälä tuore
Källa
Jukka Korva. Nedtecknat av Isoniemi
vahti vatten
Svenska
skum
Ordklass
substantiv
Platser
Masunti
Exempel
Masunti, nytt, kahela vahila käypi ja kaks miestä vahissa, Kompelusvaara, Parakka, aina ku alkoi vahti nousemhan pääle, Ullatti
vahtipäinen vatten
Svenska
skummande
Ordklass
adjektiv
Platser
Rovaniemi Kemi, vahtipäisiä aaltoja
Källa
Jukka Korva. Nedtecknat av Paloheimo
hyytyä vatten djur
Svenska
stelna, koagulera, frysa till issörja,, -tunn is
Finska
hyytyä, koaguloitua
Ordklass
verb
Källa
Meänkielen sanakirja. Nedtecknat av lars lampinen
kalalammikko vatten
Svenska
fiskgöl
Ordklass
substantiv
Platser
Kemi
Källa
Nedtecknat av Paloheimo
kastepisara vatten
Svenska
daggdroppe
Ordklass
substantiv
Platser
Kompelusvaara, Kemi, Rovaniemi
Övrigt
harvinainen
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen, Paloheimo
kivenpäälysvesi vatten medicin
Svenska
vatten som strömmar över stenyta
Ordklass
substantiv
Platser
Parakka
Övrigt
botar vårtor gnom att man tvättar vårtan med detta vatten
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen