Resultat

tulvavesi natur vatten
Svenska
flodvatten, högvatten
Ordklass
substantiv
Platser
Rovaniemi Kemi; Kittilä
Exempel
Kittilä, tulvaveeh alkavat nousemhan
Övrigt
astevaihtelu (standardfinska): s # d tai t
Källa
Jukka Korva. Nedtecknat av Kaarakka, Isoniemi
> mer
tulvavesi vatten natur
Svenska
flodvatten
Ordklass
substantiv
Källa
Meänkielen sanakirja.. Nedtecknat av Lars Lampinen
> mer
tuovustaat gällivarefinska fiske vatten arbete
Svenska
ljustra (lax)
Ordklass
verb
Platser
Jellivaara
Källa
Airila, M. (1912). Äännehistoriallinen tutkimus Tornion murteesta: Murteen suhdetta Suomen muihin murteihin silmälläpitäen. Sana.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-06-11
> mer
tuulenrossa lånord vatten
Svenska
vågdallringar på vattenyta
Finska
vedenvärinä
Ordklass
substantiv
Platser
Väylänvarsi, iänpuoli
Exempel
Tapio Koivukari: Tuulenrossa on Paulaharjun kirjoissa, kveenitarinoissa Ruijan rannalla. Leif Bjørnar Pedersen Seppola: Tuulenrossa sanoma , Norjaksi ”Vindrosse” . Etelämmässä Norjassa sannoo Vindkule= Tuulenkuula. Tarkoitta sama fenomeeni.
Övrigt
Vertaa värinä.
Källa
Väylänvartisten sanakirja.. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-06-10
> mer
tälpätä barn vatten
Svenska
plaska i vattenpöl (barn); söla med mat
Finska
loiskua
Ordklass
verb
Platser
Kainulasjärvi
Exempel
Lapset aina tälppivät vesijärvissä. Älä tälppää ruan kans.
Övrigt
Verbi piian on tälppiä? Vertaa toljata ja kurpoa. Vertaa talpata.
Källa
Birger Winsa. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-04-09
> mer
valkiasiipi fågel djur vatten
Svenska
svärta, sjöorre (fågel)
Ordklass
substantiv
Platser
Övre Tornedalen
Källa
Paulaharju, S. (1961). Kiveliöitten kansaa: Pohjois-Ruotsin suomalaisseuduilta. 2. Paino. Porvoo: ”Ord från ordlistan i slutet av boken (Outoja sanoja)”. Ord från främst Malmfälten/övre Tornedalsregionen.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-06-05
> mer
valsi lånord natur vatten
Svenska
forsvåg med bakström
Finska
koskenaalto joka luo takavirran
Ordklass
substantiv
Platser
Tornionlaakso
Exempel
Koskenvalsia piti varottaa kun laski koskea kulutuksessa.
Övrigt
Från svenska: Vals (fors) – vatten som återcirkulerar nedanför till exempel en sten i en fors.
Källa
Birger Winsa.
> mer
veenpaisuma vatten
Svenska
vårflod, högvatten
Ordklass
substantiv
Platser
Purnu5, Nattavaara2
Övrigt
vertaa tulva id
Källa
Nedtecknat av B. Winsa: ordbok
> mer
vinttaat gällivarefinska lånord vatten
Svenska
vinda (vatten från brunn)
Finska
kelata
Ordklass
verb
Platser
Jellivaara
Övrigt
Konsonant i slutet på verbets grundform. Fortfarande relativt vanligt i vissa Gällivarebyar.
Källa
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-04-30
> mer
viriäinen vatten
Svenska
kölvatten
Ordklass
substantiv
Platser
Kittilä
Källa
Nedtecknat av Anthoni
> mer
virrankäynti vatten
Svenska
strömstyrka
Ordklass
substantiv
Platser
Kittilä, koa virrankäynti koskessa
Källa
Nedtecknat av Isoniemi
> mer
virranniska vatten
Svenska
strömnacke
Ordklass
substantiv
Platser
Kemi
Källa
Nedtecknat av Paloheimo
> mer
virranväylä vatten
Svenska
strömfåra
Ordklass
substantiv
Platser
Kemi
Källa
Nedtecknat av Paloheimo
> mer
vonkua vatten
Svenska
smälla, knaka, vina (is)
Finska
paukkua, valittaaa (jää)
Ordklass
verb
Platser
Tornionlaakso, joissakin paikoissa.
Exempel
Jää vonkuu pakkasen aikana kun se paukkuu ja valittaa.
Källa
Bertil Isaksson. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2023-11-03
> mer
väristä vatten
Svenska
darra, skaka, väristä
Ordklass
verb
Platser
Kainulasjärvi
Exempel
Vesi värisee kun kulkee pieniä "aaloja" veen pinnala. Vertaa tärinä.
Källa
Birger Winsa. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-06-04
> mer
värähtys kropp vatten
Svenska
darrning, skakning, vibration
Ordklass
substantiv
Platser
Kainulasjärvi
Exempel
Näiks värähtyksen veessä. Tuo vain oli suuri kala joka kävi veen pinnala.
Källa
Birger Winsa. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-06-04
> mer