Resultat

mannapuuro jul mat
Svenska
mannagrynsgröt
Finska
mannapuuro
Ordklass
substantiv
Platser
Kainulasjärvi
Exempel
Mannapuuroa söithiin uuvenvuenaattona ja pääsiäisenä.
Övrigt
Åts till nyårsafton och påsk
Källa
I Tuovinen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-12-31
uuenvuojenyö jul osynlig värld
Svenska
nyårsnatt
Ordklass
substantiv
Platser
Kittilä
Exempel
Kittilä, säätietoa:vanhat kattothin, jos uuvevvuojenyö pilvinen, huono merkki, se vastaa vielä ohrankylvössä ja muussaki kylvössä:jos sumunee uuvevvuojenyö, pakkanen pillaa ohrankylvönki, kuta enempi on tähtiä taivhala, sitä enempi on hilloja, Rovaniemi Kittilä, uuvevvujenyönä net on sitte ottanhej ja taas kattonhet
Källa
Jukka Korva. Nedtecknat av Isoniemi
uuenvuoenpäivä jul
Svenska
nyårsdag
Ordklass
substantiv
Platser
Rovaniemi Kemi
Källa
Jukka Korva. Nedtecknat av Paloheimo
uuenvuoenaatto, uuvenvuenaatto jul osynlig värld saga
Svenska
nyårsafton
Finska
uudenvuodenaatto
Ordklass
substantiv
Platser
Stenungsund/Yrttivaara
Exempel
Unelma Mäki: Hellän päälä sulatethiin tina kauhassa ja ämpärhiin tyhjenethiin kauha. Jos tuli rosoa, se taisi olla sairautta tulevana vuona, joku taisi tietää rahhaaki, en vain muista, mikä...
Källa
Bror Wennström 1942, Väylänvartisten sanakirja. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-12-31
tontunparta kropp jul
Svenska
vit, långt skägg
Ordklass
substantiv
Platser
Rovaniemi Kemi
Källa
Jukka Korva. Nedtecknat av Kaarakka
uutuspuuro mat jul
Svenska
nyårsgröt
Ordklass
substantiv
Platser
Rovaniemi Simo
Övrigt
jauhinkinessä hyvin vähän särjetty ohria;siitä keitettiin uutuspuuro.
Källa
Jukka Korva. Nedtecknat av Räsänen
päivänseishaus jul saga
Svenska
midvinterdag, 21 december
Finska
21 joulukuu, päivänseisaus
Ordklass
substantiv
Platser
Täräntö
Exempel
Päivänseishaus sanothaan Täränössä, sannoo Ulf Kero.
Övrigt
I den fornfinska kulturen var det utbrett att man kallade dagarna mellan Thomasdagen och juldagen för pesäpäivät (bodagarna). Man tänkte sig att solen gick in i sitt ”bo” för tre dagar för att på juldagsmorgonen åter börja sin färd mot våren. Dessa tre dagar hade en magisk innebörd och det sades bland annat att: ”Så som bodagarna är ska midsommarens glädjedagar vara”. Det sägs även att man inte fick karda ull, hugga träd eller ens tälja. Sådant kunde bringa olycka för kreaturen eller sådden det kommande året. Birger Winsa Birger Winsa: Hemma sade Winsan Emma att aurinko mennee peshään kolme päivää ennen jouluaattoa. Solen går till ugnen tre dagar före julafton. Jag förstod pesä som ugn. Men hon var född i Finland. Ingen annan källa. Minns det mycket väl när hon sa det. Jag var kanske 10-15 år.
Källa
Birger Winsa. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2024-12-20
tapaninajelu jul
Svenska
staffanskörning
Finska
tapaninajelu
Ordklass
substantiv
Platser
Kainulasjärvi
Exempel
Anders Alapää: Tapaninpäivä (Annandag jul) var i Tornedalen dagen för "tapaninajelu" (staffanskörning). Man åkte med häst och släde och hälsade på släktingar i andra byar. Juldagen ansågs vara så helig att den tillbringades i stillhet hemmavid. Mamma minns från 50-talet hur de många barnen från Vanhaa Vinsa och Adolfs fick åka släde över Narkaus till Petäjävaara. (Med Narkaus menas bäcken Narkån, inte byn, och Petäjävaara är det gamla folkliga namnet på Selkäjärvi.) Tapaninajelu upphörde med bilismen, men jag minns att mormor, Vinsan Linda, ville att vi skulle komma till Kainulasjärvi och hälsa på på Tapaninpäivä.
Källa
Birger Winsa. Nedtecknat av winsa
Redigerad
2024-12-26
tontta jul lånord
Svenska
tomte
Finska
joulupukki
Ordklass
substantiv
Platser
Parkalompolo
Exempel
Pappa sannoo tontta. Kaikkialla muuten tonttu.
Källa
Jörgen Heikki, Maija Vuonokari-Heikki. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-01-18
uuvenvuenlaulu jul etnicitet musik
Svenska
nyårssång
Finska
uudenvuodenlaulu
Ordklass
substantiv
Platser
Kainulasjärvi, Vettasjärvi, Narken, Kompelusvaara, Erkheikki, Ohtanajärvi, Jukkasjärvi, Sattajärvi; Winsa, Kainulasjärvi, Ibland, Finska, Narken, Vettasjärvi, Lars, Kompelusvaara
Exempel
Birger Winsa. Att sjunga in det nya året förekom ännu under 1950-talet och kanske senare. Enligt Ingvar Oja som själv deltog var det ett tiotal unga män i Kainulasjärvi. Enligt Ingemar Tillberg i Kainulasjärvi sjön hans far Helge Tillberg in det nya året ännu under 1960-talet. Unga män gick från hus till hus på nyårsafton. Fick ofta en sup och blev stundtals lite skråliga och sjöng rentav för mycket. Om de inte blev insläppta hade de ibland mer elaka sånger som de sjöng utanför huset. Allt var på finska och sångerna var psalmer. Meile ilon ovet aukaset var en psalm. Elof Nordmark, Narken: Det här pågick till kanske mitten av 40:talet. Järvis skönsjungande Pojat veisasit nyårsafton hemma, men till trettondagsafton kom dom till Narken börja i norrändan av byn. Jag vet inte hur långt dom kom men de avslutade hos Hian Alma som måste ordna så att de kom hem på morgonen. Sången utanför dörren var först en lågmäld sång som steg allt eftersom tills dom kom till Meile ilon ovet avatkaa. Då skulle man öppna dörren och dom kom in och sjöng färdigt. Plus en sång till innan man önskade Hyvvää Joulua ja Jumalan Rauhaa. Öppnade man inte då sjöng dom Ah köyhän Juutaksen sukkaa josta ej pietä lukkua. Jos olet köyhän juuthaan sukua joista ej pietä lukua, sjöng dom om man inte öppna dörren efter meile ilon ovet aukaskaa. Hasse Alatalo menar att man sjöng: Voi köyhän juuthaan sukua ko tet ei meistä piä lukua. Även denna psalm sjöngs i Vettasjärvi: 536, Kristus, valo valkeuden. https://virsikirja.fi/virsi-536-kristus-valo-valkeuden/. Bach blev en väl invävd och naturlig del av den tornedalska kulturen. Bertil Reinhold Isaksson: Sattajärvessä, mulle oon kerrottu, kuljethiin talosta talhoon ja laulethiin virsiä, ryyppöjä ei tarjottu. Lars Ylvin: Förekom även i Kompelusvaara och ödegården Isohuhta. Har några skrivna berättelser därifrån! Veikko Pahajoki: Nuutinpäivänä 13 /1 tehtiin tuon mallisia käyntejä talosta talhoon Suomessa. Pihturi kallades den som i sångkören och som stängde dörren efter ett besök hos ngn man sjungit hos.
Övrigt
Vertaa pihturi. Uuvenvuenaattona laulethiin sisäle uuvenvuen vielä 1960-luvula Kainulasjärvessä. Laulethiin jopa loppiaisaattona Narkauksessa. Näyttää olla outoa iänpuolela.
Källa
Elof Nordmark, Narken. Hasse Alatalo, Bertil Isaksson med flera. Vettasjärvi. Birger Winsa, William Snell.. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2023-10-27