Resultat

hautauskellot begravning västfinska
Svenska
jordfästningsringning
Ordklass
substantiv plural
Övrigt
västfi, hautaus-, kellot, maa s \'begravning; begravningsklockor; kyrkogård\'; även delvis i västra sydöstfi och ingermanländskan (SMS).
Källa
Nedtecknat av Birger Winsa
> mer
kaie vävstol västfinska
Svenska
vävsked
Ordklass
substantiv
Platser
Rovaniemi, Simo, Simo, Raisinvuono, Kemi
Övrigt
västfinska kai(d)e s \\\\\\\'del i vävstol\\\\\\\'; östfi pirta id (K Tommola k 3148, SMSA). kalkku s \'spec del i vävstol, där pirta el kaide är under vävning\'; östfi päälinen, kaide id (Leena Sarvas k 5788, SMSA).
Källa
Nedtecknat av Artimo, Rapola, Räsänen, Paloheimo
> mer
lalva trä västfinska
Svenska
topp, spets
Finska
latva
Ordklass
substantiv
Platser
Alatornio, ylheinen, Karunki, Alatornio, ylheinen, Karunki, Kemi, Simo, Rovaniemi, Rovaniemi, Kemijärvi, Rovaniemi, Rovaniemi, Rovaniemi, Ruija, Kittilä, Kittilä, Kittilä, Jyykeä, Raisinvuono.
Övrigt
Västfi, lalva s. topp, spets; sydvästfi och sydösterbottniska larva, östfi latva id (S Niemi k 4217, SMSA).
Källa
Nedtecknat av Liljeblad, Isoniemi, Artimo, Hämäläinen, Kaarakka, Tuovinen, Valonen, Rapola, Rä
Redigerad
2013-04-11
> mer
neuloa västfinska kläder
Svenska
sy
Finska
ommella
Ordklass
verb
Platser
Kemi, Jukkasjärvi, Arpela.; Kompelusvaara
Exempel
Kompelusvaara: paijan mie häyn Eelolle neuloa.
Övrigt
Västfi, neuloa v. sy; östfi ompella id (ALE 431, SMSA).
Källa
Ullatti2. Nedtecknat av I. Tuovinen, Miettinen
Redigerad
2013-05-09
> mer
pyrynen snö natur västfinska
Svenska
yrig, snöyrig
Ordklass
adjektiv
Platser
Kemi
Övrigt
västfi, pyryinen a \'snöbyig\' (Marketta Holopainen k 6025, SMSA).
Källa
Nedtecknat av Kaarakka
> mer
talla häst västfinska släde
Svenska
utfyllnad av trä i skakel eller loka m fl. ställen
Ordklass
substantiv
Övrigt
Västfinskt ord; talla s \\\'utfyllnad av trä i skakel eller loka m fl ställen\\\'; endast fi Turtola (J Grönqvist k 3845, SMSA).
Källa
Birger Winsa. Nedtecknat av Lars Lampinen
> mer
valkata västfinska
Svenska
välja, urskilja
Ordklass
verb
Övrigt
Västfinskt ord. LS KS LänP välja och urskilja den bästa el sämsta (s valka) (V) Ur Winsas anteckningar.
Källa
Birger Winsa. Nedtecknat av Lars Lampinen
> mer
viruttaa västfinska hushåll
Svenska
skölja
Finska
huuhtoa
Ordklass
verb
Platser
Tornionlaakso, Kemi, Kittilä, Rovaniemi, Simo, Kittilä, Rovaniemi.; Kittilä
Exempel
Kittilä: potut virutethan.
Övrigt
Västfi, viruttaa v. skölja; östfi tänja, utdraga huuhtoa, skölja (Ritva Hakanen k 6489, SMSA).
Källa
Syrjänen, Artimo, Räsänen, Hämäläinen, Paloheimo. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-08-20
> mer
hanteerata västfinska lånord
Svenska
hantera
Ordklass
verb
Övrigt
västfi, hanteerata v \'hantera\' (SMS).
Källa
Nedtecknat av Birger Winsa
> mer
inkua djur västfinska
Svenska
gny
Ordklass
substantiv
Platser
Kainulasjärvi, koira inkuu
Övrigt
vertaa inkkua inkkua v \'gnälla, spec läte\'; endast nordfi och Sydsöterbotten (R Virolainen k 5476, SMSA).
Källa
Nedtecknat av Birger Winsa
> mer
kalpea, -e västfinska
Svenska
kulen, ruggig, kylig
Ordklass
adjektiv
Platser
Sieppijärvi, (ylheinen)
Övrigt
västfi, kalpea a \\\'kylig, kall\\\'; allmänfi \\\'färglös, blek\\\' (S Niemi k 4219, SMSA).
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen
> mer
karvas båt västfinska gällivarefinska
Svenska
liten kort båt med låga bord, lätt att bära mellan sjöar, mycket rank
Ordklass
substantiv
Platser
Vittanki, Parakka, Enontekiö, ei harvinainen
Övrigt
Vanhaa västfi, karvas s liten båt (endast i fiVi, Enontekiö, Pudasjärvi och Tavastland) (O Arohonka k 4824, SMSA). Jfr haapio
Källa
Airila, Itkonen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-01-13
> mer
kaupunki västfinska
Svenska
stad
Ordklass
substantiv
Platser
Vesisaari, Vesisaari, Kemi, Jukkasjärvi, Kainulasjärvi, toornikellot kaupunkim paikoissa
Övrigt
vfi, kaupunki s \'stad\'; östfi kaupunti id (ALE 492, SMSA).
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen, Syrjänen, Paloheimo
> mer
koiruoho växt västfinska
Svenska
äkta malört, Artemisia absinthium
Ordklass
substantiv
Platser
Rovaniemi
Övrigt
västfi, koiruoho s \\\\\\\'grässort, Artemisia absinthium\\\\\\\'; endast fi Turtola (S Aallo k 5107, SMSA). Utbredning. Malört är en ursprungligen införd art, men är nu helt naturaliserad och är ganska vanlig i Syd- och Mellansverige. Den växer vid gårdar, på skräpmark och i vägkanter i kulturbygder. Första fynduppgift publicerades i Rudbecks Catalogus plantarum år 1658, men arten är känd sedan medeltiden (Nordstedt 1920). Användning. Malört har använts inom örtmedicinen, extraktet nyttjades främst som magmedicin och upptogs i farmakopén som Summitates Absinthii. Numera är örten mest känd som brännvinskrydda. Koiruohoa voi tavata vanhan viljelyn jäänteenä ja uutenakin tulokkaana Etelä- ja Keski-Suomen kuivilta pihoilta, niityiltä ja laitumilta. Etelä- ja Länsi-Suomessa koiruohoa kutsutaan koiruohoksi, Itä- ja Pohjois-Suomessa mali-nimitys on yleisempi
Källa
Nedtecknat av Artimo
> mer
luoma västfinska natur
Svenska
överhäng, hålighet (strand)
Finska
ontto, rinteen syvennys
Ordklass
substantiv
Övrigt
Västfinskt ord; luoma s. överhäng, hålighet el likande i terräng (K Vallas k 5016, SMSA).
Källa
Birger Winsa. Nedtecknat av Lars Lampinen 2010-01-03
Redigerad
2013-05-08
> mer
parila båt västfinska
Svenska
eldkorg
Ordklass
substantiv
Platser
Meänkieli; Nattavaara
Övrigt
västfi, parila s \'eldkorg på båt\'; norra Tavastland (Vahtola 1980:206).
Källa
Nedtecknat av B. Winsa: ordbok
> mer
tuhero västfinska natur vatten
Svenska
duggregn, tjockt yrväder, dålig sikt
Ordklass
substantiv
Övrigt
Västfinskt ord. tuhero \\\\\\\'duggregn; tjockt yrväder; dålig sikt\\\\\\\' (Nb, Nf, Ka, Söb, Möb, delvis söF). Deskr-onomatop ord. Winsas anteckningar. SKES Helsinki 1955 del I - V Förkortningar: Alaj = Alajärvi Alat = Alatornio cF = centrala Finland E = Enareträsk Egf = Egentliga finland Enont = Enontekiö est In = estländska Ingermanland fn = fornnorska Hail = Hailuoto Holl = Hollola Hämeenk = Hämeenkyrö Ilom = Ilomantsi In = Ingermanland Isoj = Isojärvi K,k = Karelen, karelska dialekter Ka = Kajanaland Kall = Kallivieri Karv = Karvia Kangasn = Kangasniemi kar-a = karelsk-aunus dialekter Kaust = Kaustinen Kiest = Kiestinki Kitt = Kittilä Komp = Kompelusvaara Kong = Konginkangas Lemp = Lempäälä Lim = Liminka Luh = Luhanka Möb = Mellanösterbotten Nb = Norrbotten Nf = Nordfinland nf = nordfinska dialekter nK = norra Karelen nn = nynorska nS = norra Savolax nSat = norra Satakunta Nöb = Nordösterbotten Ouluns = Oulunsalo Oriv = Orivesi Pad = Padasjoki Pielisj = Pielisjärvi Rov = Rovaniemi Sa = Savolax samE = enaresamiska samL = lulesamiska samN = nordsamiska samS = svensksamiska Sat = Satakunta sK = södra Karelen sk = skandinaviska Sodank = Sodankylä sv = svenska Sulk = Sulkava svf = sydvästfinska dialekterna sö = sydöstra söF = sydöstra Finland (sydöstfinska dialekterna) Söb = Sydösterbotten T = Tavastland tavastl dial = tavastlänska dialekter Taivalk = Taivalkoski Torned = Tornedalen Turt = Turtola Tär = Tärendö Utaj = Utajärvi V = Värmland Vuokk = Vuokkiniemi veps = vepsiska Vitt = Vittangi vf = västfinska dialekter Ylit = Ylitornio Äht = Ähtäri Öb = Österbotten öf = östfinska dialekter öNyland = östra Nyland At = Alatornio Br = Sammeli-Brännmyra Di = Diirijärvi, Överkalix kommun. Er = Erkheikki Et = Enontekiö Gä = Gällivare, Gällivare kommun Ji = Jierijärvi (informant Alma Juntti) Ju = Jukkasjärvi, Kiruna kommun Kai = Kainulasjärvi Kar = Karunki Kol = Kolari Ko = Kompelusvaara Kor = Korpilombolo Kuusi = Kuusihu
Källa
Birger Winsa. Nedtecknat av Lars Lampinen
> mer
vastata västfinska väder
Svenska
kännas kyligt
Finska
tuntua kylmältä
Ordklass
verb
Övrigt
Västfi, vastata v. kännas kyligt, el varmt el hårt (K Laipio k 3135, SMSA).
Källa
Nedtecknat av Birger Winsa 2010-01-06
Redigerad
2013-05-07
> mer
arparuuho växt västfinska
Svenska
utblommat fält av prästkrage
Ordklass
substantiv
Övrigt
västfi, arparuoho s \\\\\\\'spec hösort\\\\\\\' (SMS k 368). stfi, päivänkakkara latin, Leucanthemum vulgare Har arpakukka som folklig benämning möjligen
Källa
Nedtecknat av Birger Winsa
> mer
lavos västfinska mått hushåll
Svenska
bärbar höhög
Finska
heinäläjä
Ordklass
substantiv
Platser
Kätkäsuanto
Övrigt
Västfi, lavos s. spec hömått; endast södra Tornedalen och Sydösterbotten; jfr östfi lavo id (A Toppila k 1328, SMSA)
Källa
Nedtecknat av Syrjänen
Redigerad
2013-04-28
> mer
luuppi lånord västfinska hushåll
Svenska
tråg, kar
Finska
kaukalo
Ordklass
substantiv
Övrigt
Västfinska, luuppi s. ruuhi; endast i fi Kolari och centrala Tavastland (O Arohonka k 4825, SMSA).
Källa
Nedtecknat av Birger Winsa 2010-01-05
Redigerad
2013-05-08
> mer
veistää västfinska
Svenska
tälja, splinta (yxa), bila
Finska
veistää
Ordklass
verb
Platser
Kemi, Jyykeä, Simo.; Kittilä
Exempel
Kittilä: veistää puuta sileäksi.
Övrigt
Vertaa pälkkiä. Västfi, veistää v. tälja (byggnadsterm); östfi vestää id (K Keränen k 4158a, SMSA).
Källa
Nedtecknat av Paloheimo, Rapola, Räsänen, Liljeblad
Redigerad
2013-05-07
> mer
hautajaiset begravning västfinska
Svenska
begravningsceremoni
Ordklass
substantiv plural
Övrigt
västfi, hauta(a)jaiset s \'begravningsceremoni\'; östfi hautaiset id förekommer i fi Ylit (SMS).
Källa
Nedtecknat av Birger Winsa
> mer
hetkottaa människa västfinska
Svenska
skratta gott och ljudligt
Ordklass
verb
Platser
Kainulasjärvi: Hetkotti nauraa
Övrigt
västfi, hetkottaa v \\\'skratta gott och ljudligt\\\' (SMS).
Källa
Nedtecknat av Birger Winsa
> mer