MEÄN SANA
Svenska
plog av särskild modell
Ordklass
substantiv
Övrigt
Den västfinska kehäaura \'spec plog\' saknas i Tornedalen men förekommer i norra Finland. Däremot förekommer den östfinska hankoaura \'spec vält\' på den finska sidan om Torne älv (Vuorela 1975:156).
Källa
Nedtecknat av Birger Winsa
Svenska
säd som förblir fuktig och torkar inte i feluppvärmd ria
Ordklass
verb
Platser
Rovaniemi
Övrigt
västfi, kissastua v \'säd, bröd som blir illasmakande och illaluktande\' (K Haikola k 2788, SMSA). illa smak och lukt
Källa
Nedtecknat av Artimo, Nikunpeteri
Svenska
hane
Övrigt
väsfti, koiras- s \'han-, om fågel\', jfr emä- (V Uimonen k 6078, SMSA). om fågel
Källa
Nedtecknat av Birger Winsa
Svenska
backe
Ordklass
substantiv
Övrigt
vöstfi, pakka s \'kulle, backe\' (S Saario k 4174, SMSA).
Svenska
lugga
Ordklass
verb
Platser
Kompelusvaara
Övrigt
västfi, tukustaa v \'dra i håret\'; östfi tukistaa id (L Kleippi k 2290, SMSA).
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen
Svenska
gräshoppa
Ordklass
substantiv
Platser
Jänkisjärvi
Exempel
Meän kieltä 1986: se eli heinäsirkoila ja 11 mikä peitti net 4906
Övrigt
västfi, heinäsirkka s \'gräshoppa\'; främst västfi, östfi bl a hepokatti, heinäkatti, marjakatti id, jfr pannee ku marakatti (ALE 125, SMSA).
Källa
Nedtecknat av Torsten Rytiniemi, Nikupeteri
Svenska
hår
Ordklass
substantiv plural
Övrigt
västfi, hiukset, hius m fl \'hår\'; östfi tukka, tukat id (ALE 146, SMSA).
Källa
Nedtecknat av Birger Winsa
Svenska
vattenblandad mjölk, fil
Ordklass
substantiv
Övrigt
Västfinskt ord. hulikka s \\\\\\\\\\\\\\\'mjölk el fil som är uppblandat med vatten\\\\\\\' (M Länsimäki k 5707, SMSA). hulikka s \'dålig mjölk, långfil mm\' (P Soutkari k 2962, SMSA).
Källa
Länsimäki / Birger Winsa.
Nedtecknat av Lars Lampinen
Svenska
räv
Finska
repo
Ordklass
substantiv
Platser
Markitta, Rovaniemi, Ruija, Vesisaari, Kemi, Kuolajärvi, Kittilä, Jellivaara, Parakka
Exempel
Markitta. Rovaniemi, Ruija, Vesisaari, Kemi, Kuolajärvi, Kittilä, Jellivaara, Parakka, Parakka: Ruskokettu tavalinen, rautio, musta rinta ja jalat, parempi hinta. Ristikettu musta risti yli selän ja häphän, ja isompi häntä. Se on jo köyhyys kiljassu ku mustanketun saatu, musta itte mutta vaalakka päister ninku hopea selälä. (hopeakettu?) siitä saa jo tuhansia kruuunuja.
Övrigt
tarkempia tietoja CD:ssä, pitkä satu kerrottu CD:ssä, katto repo, mustakettu, ristikettu, tulikettu, naalikettu, punanen kettu, mikko västfi, kettu s 'räv'; östfi repo id (Ruoppila 1967:k 41). kettu s \'räv\'; östfi repo id (ALE 99, SMSA).
Källa
I. Tuovinen, Liljeblad, Paloheimo, J. Josefsson.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-03-02
Svenska
fil, långfil
Ordklass
substantiv
Platser
Alatornio, (ylheinen), Kompelusvaara, Parakka, huitupiimä kerman alla, Rovaniemi, Vesisaari, Kemi
Övrigt
katto fiili, pohjapiimä piimä i västra Finland var filen lång, men kort i östra Finland (Uusivirta 1982:102). I Tornedalen var den av västfinsk typ.
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen, Hannula, Artimo,
Svenska
stirrande
Ordklass
substantiv
Platser
Kainulasjärvi, siinä se pyyristeli
Övrigt
Västfinskt ord. pyyrä, -ö (Sa, nf, Nb): ex silmät pyyrössään \\\\\\\\\\\\\\\'med vidöppna ögon\\\\\\\\\\\\\\\', vfi, pyyrä, -ö (Sa, nf, Nb): ex silmät pyyrössään \'med vidöppna ögon\', pyyristellä \'stirra av rädsla el dylikt\', k pyyräsilmä \'vidöppna ögon\'. Deskr ord. pyyristellä \\\\\\\\\\\\\\\'stirra av rädsla el dylikt\\\\\\\\\\\\\\\', k pyyräsilmä SKES Helsinki 1955 del I - V Förkortningar: Alaj = Alajärvi Alat = Alatornio cF = centrala Finland E = Enareträsk Egf = Egentliga finland Enont = Enontekiö est In = estländska Ingermanland fn = fornnorska Hail = Hailuoto Holl = Hollola Hämeenk = Hämeenkyrö Ilom = Ilomantsi In = Ingermanland Isoj = Isojärvi K,k = Karelen, karelska dialekter Ka = Kajanaland Kall = Kallivieri Karv = Karvia Kangasn = Kangasniemi kar-a = karelsk-aunus dialekter Kaust = Kaustinen Kiest = Kiestinki Kitt = Kittilä Komp = Kompelusvaara Kong = Konginkangas Lemp = Lempäälä Lim = Liminka Luh = Luhanka Möb = Mellanösterbotten Nb = Norrbotten Nf = Nordfinland nf = nordfinska dialekter nK = norra Karelen nn = nynorska nS = norra Savolax nSat = norra Satakunta Nöb = Nordösterbotten Ouluns = Oulunsalo Oriv = Orivesi Pad = Padasjoki Pielisj = Pielisjärvi Rov = Rovaniemi Sa = Savolax samE = enaresamiska samL = lulesamiska samN = nordsamiska samS = svensksamiska Sat = Satakunta sK = södra Karelen sk = skandinaviska Sodank = Sodankylä sv = svenska Sulk = Sulkava svf = sydvästfinska dialekterna sö = sydöstra söF = sydöstra Finland (sydöstfinska dialekterna) Söb = Sydösterbotten T = Tavastland tavastl dial = tavastlänska dialekter Taivalk = Taivalkoski Torned = Tornedalen Turt = Turtola Tär = Tärendö Utaj = Utajärvi V = Värmland Vuokk = Vuokkiniemi veps = vepsiska Vitt = Vittangi vf = västfinska dialekter Ylit = Ylitornio Äht = Ähtäri Öb = Österbotten öf = östfinska dialekter öNyland = östra Nyland
Källa
Birger Winsa.
Nedtecknat av Lars Lampinen
Svenska
idag
Ordklass
substantiv
Övrigt
Alatornio och Ylitornio ord. tänäh, tänhään s \\\'idag\\\'; endast i fi Alat, Ylit (A Asiakainen k 6263, SMSA). Västfinska
Källa
A Asiakainen / Birger Winsa.
Nedtecknat av Lars Lampinen
Svenska
geting
Ordklass
substantiv
Platser
Rovaniemi Jyykeä, Kittilä
Övrigt
syn.ampiainen västfi, vaaksiainen s \\\'geting\\\'; endast kvänfi, fiT, sydvästfi och södra tavastl (H Lanhdenperä k 4619, SMSA). vfi, vaaksiainen s \'geting\'; södra Tavastland (Vahtola 1980:204).
Källa
Jukka Korva.
Nedtecknat av Rapola, Liljeblad
Svenska
fröken, ogift kvinna
Ordklass
substantiv
Platser
Kemi
Övrigt
västfi, fröökynä s \'fröken\' (SMS k 645).
Källa
Nedtecknat av Kaarakka
Svenska
tjuta, gnälla
Ordklass
verb
Platser
Vittanki, Kompelusvaara, älä inku
Övrigt
västfi, inkkua v \'gnälla, spec läte\'; endast nordfi och Sydösterbotten (R Virolainen k 5476, SMSA). vertaa inkua
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen, Airila
Svenska
tunn lång (björk)vidja
Ordklass
substantiv
Platser
Nordreisa, Rovaniemi, Rovaniemi, Rovaniemi, Turtola, Kompelusvaara, Arpela, (ylheinen), Parakka, Täräntö, Jellivaara, Enontekiö, (ylheinen), Sieppijärvi, (ylheinen), Sieppijärvi, Karunki, Kolari, Ylitornio, (ylheinen), Kompelusvaara
Övrigt
vertaa runkka, varakaski, anv som förbindning i t ex timmerflotte, el i pata? grövre trästör som förbinder timmerflotte västfi, kaski s \'björkvidja\' (Paunonen 1987:221).
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen, Tiesmaa, Itkonen, Airila, Valonen, Tapainen, Artimo, Valonen
Svenska
timring runt brunn
Ordklass
substantiv
Platser
Täräntö
Övrigt
västfi, kehä s \'timring runt brunn\' (A Anttila k 4500, SMSA).
Källa
Nedtecknat av Tiesmaa
Svenska
tro på besvärjelser och spådom, folktro
Ordklass
substantiv
Platser
Kemi
Exempel
Kemi Kemi, se om paavia se
Övrigt
västfi, paavi s \\\'folktro, åsikt bland befolkning\\\' (K Laipio k 3125, SMSA).
Källa
Kuolajärvi, vanhaa paavia.
Nedtecknat av Miettinen, Liljeblad, Itkonen, Artimo
Svenska
räpp, rökhål i skogskoja med eldpall
Ordklass
substantiv
Platser
Sodankylä
Övrigt
vfi, räppänä rökrör, rökhål i rökpörte. LS dörr och väggluggar fungerade som rökhål: KarE KarL reppänä, på andra ställen räppänä
Källa
Nedtecknat av Kena
Svenska
bröstsjukdom förenat med hosta
Ordklass
substantiv
Övrigt
västfi, sulku s \'spec bröstsjukdom förenat med hosta\'; endast i fiVi E Mikkola k 1936, SMSA).
Källa
Nedtecknat av Birger Winsa
Svenska
vidja på vinterväg; vägmärke, sticka
Ordklass
substantiv
Platser
Enontekiö, Kainulasjärvi tikat vuomila
Övrigt
västfinska, tikka s \\\\\\\'vägmärke, -sticka\\\\\\\'; endast nordfi och sticka id i fisv (E M Närhi k 3368, SMSA).
Svenska
farbror
Ordklass
substantiv
Övrigt
Västfinskt ord. farbruuri s \\\'farbror\\\'; endast sydvästfi och fiT, allmänfi setä id (ALE 471, SMSA).
Källa
Birger Winsa.
Nedtecknat av Lars Lampinen
Svenska
februari
Ordklass
substantiv
Övrigt
västfi, helmenkuu s \'februari\'; endast Sydösterbotten, fiT och Sodankylä (SMS).
Källa
Nedtecknat av Birger Winsa
Svenska
skratta bullrigt
Ordklass
verb
Övrigt
västfi, helottaa v \'skratta bullrigt\' (SMS). vrt helluttaa
Källa
Nedtecknat av Birger Winsa