MEÄN SANA
Svenska
spricka, trasig
Ordklass
substantiv
adjektiv
Exempel
Kemi, Rovaniemi, tehnys semmosia ratkeimia jäähän (tuuli)
Övrigt
Västfinskt ord. rikkein \\\'?\\\' (Länsimäki k 6514, SMSA). ratkein \\\'?\\\' (Länsimäki k 6513, SMSA). katekein \\\'?\\\' (Länsimäki k 6512, SMSA).
Källa
Nedtecknat av Artimo, Kaarakka, Lampinen
Svenska
slagad säd, som ej rensats från agnar el halm
Ordklass
substantiv
Platser
Nilivaara3, Nilivaara1; Kainulasjärvi
Övrigt
västfi, riiho s \\\'tröskad säd\\\'; endast i fiT, Sydösterbotten och norra Tavastland (P Nuorti k 4442, SMSA). vfi, riiho LS vid slagningen samlad hög bestående av skräp och säd, SavP PohK rus, Kar lementti
Källa
Nedtecknat av B. Winsa: ordbok
Svenska
tjur
Ordklass
substantiv
Övrigt
västfi, sonni s \'tjur\'; östfi härkä id (ALE 313, SMSA).
Källa
Nedtecknat av Birger Winsa
Svenska
stickande, stark, frän
Ordklass
adjektiv
Övrigt
Västfinskt ord. tujakka \\\\\\\'stickande, stark, frän (ämne, lukt, smak; sSa, Tär, delvis söT) SKES Helsinki 1955 del I - V Förkortningar: Alaj = Alajärvi Alat = Alatornio cF = centrala Finland E = Enareträsk Egf = Egentliga finland Enont = Enontekiö est In = estländska Ingermanland fn = fornnorska Hail = Hailuoto Holl = Hollola Hämeenk = Hämeenkyrö Ilom = Ilomantsi In = Ingermanland Isoj = Isojärvi K,k = Karelen, karelska dialekter Ka = Kajanaland Kall = Kallivieri Karv = Karvia Kangasn = Kangasniemi kar-a = karelsk-aunus dialekter Kaust = Kaustinen Kiest = Kiestinki Kitt = Kittilä Komp = Kompelusvaara Kong = Konginkangas Lemp = Lempäälä Lim = Liminka Luh = Luhanka Möb = Mellanösterbotten Nb = Norrbotten Nf = Nordfinland nf = nordfinska dialekter nK = norra Karelen nn = nynorska nS = norra Savolax nSat = norra Satakunta Nöb = Nordösterbotten Ouluns = Oulunsalo Oriv = Orivesi Pad = Padasjoki Pielisj = Pielisjärvi Rov = Rovaniemi Sa = Savolax samE = enaresamiska samL = lulesamiska samN = nordsamiska samS = svensksamiska Sat = Satakunta sK = södra Karelen sk = skandinaviska Sodank = Sodankylä sv = svenska Sulk = Sulkava svf = sydvästfinska dialekterna sö = sydöstra söF = sydöstra Finland (sydöstfinska dialekterna) Söb = Sydösterbotten T = Tavastland tavastl dial = tavastlänska dialekter Taivalk = Taivalkoski Torned = Tornedalen Turt = Turtola Tär = Tärendö Utaj = Utajärvi V = Värmland Vuokk = Vuokkiniemi veps = vepsiska Vitt = Vittangi vf = västfinska dialekter Ylit = Ylitornio Äht = Ähtäri Öb = Österbotten öf = östfinska dialekter öNyland = östra Nyland""" ämne, lukt, smak
Källa
Birger Winsa.
Nedtecknat av Lars Lampinen
Svenska
eld
Ordklass
substantiv
Övrigt
Finska dialektarkivet, västfi, tuli s \'eld, brasa\', främst västfinsk; östfi valkea id (ALE 428, SMSA).
Källa
Nedtecknat av B. Winsa: ordbok
Svenska
den här, denna
Ordklass
pronomen
Platser
Rovaniemi Kemi, Rovaniemi3, Jyykeä; Vesisaari, Rovaniemi
Exempel
Vesisaari, nousee tähhään kurkhuun Rovaniemi, nek käyväh haltiap puolta vuotta ennen kattomasa että kyllä sie täsä lähet
Övrigt
östfinska, tämä ps \'den här\'; östfinsk, sydösterbottnisk, nordtavastländsk och sydvästfinsk tämä; tavastländska tää, teä, tie, tiä id (TA 1990, SMSA).
Källa
Jukka Korva.
Nedtecknat av Rapola, Syrjänen, Kaarakka, Artimo
Svenska
rinna
Ordklass
verb
Platser
Kittilä, Jyykeä, Masunti, Enontekiö, (ylheinen), Kittilä, silmistä räämettä valoaa; Tornionlaakso
Exempel
Tornionlaakso, vaate valosi pöyältä
Övrigt
vfi, valota \'rinna, strömma\' (delvis Egf, Nf, Nb)
Källa
Nedtecknat av Itkonen, Anthoni, Rapola, Anthoni
Svenska
nedre del i ugn; undre del; under ngt mm
Ordklass
substantiv
Övrigt
västfi, alusta s \'nedre del i ugn; undre del; under ngt mm\' (SMS k 229, 227)
Källa
Nedtecknat av Birger Winsa
Svenska
sökning, sökande
Ordklass
substantiv
Exempel
Meän kieltä 1986: kerran mie olen käyny talvela lihan haussa. mut täältä käyvät kuitekki käyvä 336
Övrigt
Västfinskt ord; s \\\'sökande\\\' (I Katvela k 4011, SMSA).
Källa
Nedtecknat av Birger Winsa
Svenska
ha bestyr, vara rörlig
Ordklass
verb
Övrigt
västfi, heilata v \'ha bestyr, vara rörlig, mm\' (SMS).
Källa
Nedtecknat av Birger Winsa
Svenska
glödbädd
Ordklass
substantiv
Övrigt
västfi, hiilusta s \'glödbädd\' (P Koskinen k 3218, SMSA).
Källa
Nedtecknat av Birger Winsa
Svenska
näring, gödsel
Övrigt
Västfinskt ord: höyste, -ö, -y s \\\'näring; gödsel\\\'; främst västfi (M Hovi k 3347, SMSA).
Källa
Birger Winsa.
Nedtecknat av Lars Lampinen
Svenska
tillföra näring
Ordklass
verb
Platser
Narkaus1
Exempel
Meän kieltä 1986: sahraaninisu ja voila hyvin höystetty valkea nisu kuuluit tykö, ja 943
Övrigt
västfi, höystää v \'ge näring; gödsla\' (M Hovi k 3346, SMSA).
Källa
Nedtecknat av B. Winsa: ordbok, Nikupeteri
Svenska
tråd
Ordklass
substantiv
Platser
Simo, Kemi, Jyykeä, Raisinvuono, Jyykeä, Rovaniemi, Rovaniemi, Kainulasjärvi, Kompelusvaara, Jukkasjärvi, Alatornio, Parakka, Sieppijärvi, ylheinen, Alatornio, Lohijärvi, ylheinen, Parakka, Jukkasjärvi.; Kätkäsuanto
Exempel
Kätkäsuanto: ei ole jumalan lankaa päällä.
Övrigt
Västfi, lanka s tråd; östfi rihma id (ALE 433, SMSA). Tråd av bomull, koppar etc.
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen, Häll, Artimo, Rapola, Räsänen, Kaarakka
Redigerad
2013-04-13
Svenska
bäck
Ordklass
substantiv
Platser
Meänkieli; Kompelusvaara, Nattavaara, Sarvisvaara
Exempel
Kompelusvaara Kompelusvaara, joskus lähtee oja (lähtheestä) Nattavaara12, Sarvisvaara4, Nattavaara1, ei tiiki
Övrigt
\\\"västfi, oja s \\\\\\\'bäck\\\\\\\'; även på Karelska näset; östfi puro id (ALE 22).\\\
Källa
Rovaniemi, Kittilä, Kuolajärvi.
Nedtecknat av I. Tuovinen, B Winsa
Svenska
valp; kattunge
Ordklass
substantiv
Platser
Meänkieli; Vittanki, Rovaniemi, Sodankylä, Kemi
Övrigt
västfi, penikka s \'kattunge\' (ALE 97, SMSA).
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen, Kaarakka
Svenska
bloss, fackla
Ordklass
substantiv
Platser
Rovaniemi Kemi, Jyykeä; Rovaniemi
Exempel
Rovaniemi, aamula menthin soiton kansa navethan
Övrigt
stfi soihtu tulisoitto, päresoitto soihtuvalkea, jota varsinkin ennen on käytetty kun ei ollut lamppuja västfi, soitto s \'bloss, fackla\'; riksfi soihtu id (Vahtola 1980:207).
Källa
Jukka Korva.
Nedtecknat av Kaarakka, Rapola, Artimo
Svenska
sänka, däld
Ordklass
substantiv
Övrigt
Västfinskt ord vfi, tröömi s \'sänka, däld\' (Vahtola 1980:195).
Källa
Vahtola 1980:195.
Nedtecknat av Lars Lampinen
Svenska
arbetsområde
Ordklass
substantiv
Övrigt
västfi, alttari s \'arbetsområde, t ex huggkubbe\' (SMS k 213).
Källa
Nedtecknat av Birger Winsa
Svenska
tjuga, riatjuga
Ordklass
substantiv
Platser
Sammakko3
Övrigt
för att sätta upp kornkärvar på sparren västfi, hanko s \\\'spec redskap i ria\\\'; allmänfi \\\'tjuga\\\' (SMS).
Källa
Nedtecknat av B. Winsa: ordbok
Svenska
talför, pratsam
Ordklass
adjektiv
Övrigt
västfi, heveli a \'talför, pratsam\'; endast fi Karunki (SMS).
Källa
Nedtecknat av Birger Winsa
Svenska
bli skärrad
Ordklass
verb
Övrigt
Västfinskt ord. hätääntyä v \\\'bli skärrad\\\'; östfi hätäätyä, hätäytyä m fl id (K Toivainen k 5891, SMSA).
Källa
K Toivanen / Birger Winsa.
Nedtecknat av Lars Lampinen
Svenska
smörblomma
Ordklass
substantiv
Exempel
Arpela, (ylheinen), Jukkasjärvi, mettäst-on otettu keltakukkia joil-on keltasta painettu
Övrigt
anv som färgämne västfi, keltakukka s \'smörblomma\'; Sydösterbotten och östfi (ALE 81, SMSA).
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen
Svenska
bakugn utomhus
Finska
ulkopesä, -uuni
Ordklass
substantiv
Platser
Rovaniemi; Aapua
Exempel
Även pätti i Aapua, enligt S Paulaharju.
Pätti bör ha varit den allmänna termen. Som mettä, inte metsä.
Övrigt
Västfi, pätsi s \'uteugn\'; karelska \'ugn i pörte\' (Vuorela 1975:318f). Sama sana kun Buda-pest. Pest unkarian kielessä merkittee ulkopesä. Pätsi meänkielessä.
Källa
Artimo.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-05-20