MEÄN SANA
Svenska
kalas
Finska
pidot
Ordklass
substantiv plural
Platser
Unbyn
Övrigt
Stf. pitojuhlat, pidot, kestit, Västfinskt ord; kalaasit s kalas, fest (M Holmberg k 4661, SMSA).
Källa
Tapio Lähteenmäki.
Nedtecknat av Lars Lampinen 2007-09-05
Redigerad
2013-04-21
Svenska
tjockt bröd, helgbröd, limpa
Finska
leipä
Ordklass
substantiv
Platser
Purnu, Ullatti, Kittilä, Rovaniemi, Kemi, Alatornio, Muonio, Kompelusvaara, Kompelusvaara.; Parakka, Kompelusvaara
Exempel
Parakka: limpuiksi leivottu ja paistettu, ymmyräiset. Kompelusvaara: jouluksi niitä etenki tehhään.
Övrigt
Uusi sana i Kompelusvaara västfi, limppu s. tjockt bröd; östfi tunt bröd (S Blomqvist k 4856, SMSA).
Källa
Nedtecknat av Syrjänen, Tuovinen, Häll, Kaarakka, Artimo
Redigerad
2013-05-07
Svenska
ilsk (hon)björn, bärätande björn
Finska
karhu
Ordklass
substantiv
Platser
Enontekiö, ei ylheinen, Kainulasjärvi.; Kompelusvaara
Exempel
Kompelusvaara: ärjyy ku marjaskarhu.
Övrigt
Västfi, marja(i)skarhu s. björn som äter bär; även på Karelska näset (K Toivainen k 5594, SMSA).
Källa
Nedtecknat av Itkonen
Redigerad
2013-05-08
Svenska
golvbjälke
Finska
lattianiska
Ordklass
substantiv
Platser
Birger Winsa Kainulasjärvi
Övrigt
Västfinskt ord: niska(nen) m fl s. golvbjälke; östfi liesa, vuoli(ainen), vasa, juoniainen m fl id (P Savolainen k 4885, SMSA).
Källa
Nedtecknat av Lars Lampinen Unbyn Boden 2010-09-14
Redigerad
2013-05-07
Svenska
behärska sig, vara ståndaktig, hålla, stå ut med
Ordklass
verb
Övrigt
Västfinskt ord. tärttää (delvis Nyland, Sat, nT, cF, Nb) \\\'behärska sig, vara ståndaktig; hålla, stå ut med; (Nb) hinna\\\'
Källa
Birger Winsa.
Nedtecknat av Lars Lampinen
Svenska
gå på fiske med flytnät, liten not,
Ordklass
verb
Platser
Rovaniemi, lähethän inale
Övrigt
västfi, ina s \\\\\\\\\\\\\\\'liten not\\\\\\\\\\\\\\\' (Vahtola 1980:297; Paunonen 1987:219). flytnät som dras nerför strömmen mellan två båtar
Källa
Nedtecknat av Artimo
Svenska
kant, fåll, kantlist, -bräda
Ordklass
substantiv
Platser
Kittilä, Simo, Kompelusvaara
Exempel
Kittilä Kittilä, Simo, Kompelusvaara, paarre on keiturin nahkaa purkarukan helmassa
Övrigt
västfi, paarre s \'övre kantbräda på båt\'; endast fiVi och tavastl (H Kangas k 3289, SMSA)." kantbräda på båt
Källa
Hakanen, venet on lastissa paarretta myöven.
Nedtecknat av I. Tuovinen, Airila, Räsänen, Isoniemi
Svenska
lillfinger
Ordklass
substantiv
Platser
Kompelusvaara, Kittilä
Övrigt
västfi, pikkusormi s \'lillfinger\'; östfi pienisormi id (E Koivusalo k 4339, SMSA).
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen, Liljeblad
Svenska
kindtand
Ordklass
substantiv
Platser
Kittilä, Kemi
Övrigt
västfi, syömähammas s \'spec tand\'; främst västfi (ALE 160, SMSA).
Källa
Nedtecknat av Liljeblad
Svenska
mage, buk
Finska
vatsa
Ordklass
substantiv
Platser
Kemi, Rovaniemi, Rovaniemi, Jyykeä, Jyykeä, Kuolajärvi, Kittilä, Kittilä, Kompelusvaara, Parakka, Sieppijärvi, ylheinen, Svappavaara, Täräntö, Arpela, Vittanki.; Kompelusvaara
Exempel
Kompelusvaara: jo sill on alkanu vatta nousemhan (raskhaana oleva vaimo).
Övrigt
Vertaa maha. Västfinskt ord vatsa, vatta s mage; främst västfi, östfi maha id (ALE 179, SMSA).
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen, Tiesmaa, Liljeblad, Rapola, Paloheimo, Artimo, B. Winsa: ordbok
Redigerad
2013-05-07
Svenska
vriden vidjeögla, vidjeförband
Finska
vaula
Ordklass
substantiv
Platser
Kolari, Sieppijärvi.; Sieppijärvi
Exempel
Sieppijärvi, ylheinen: loukku jossa vittatauku oli vaula.
Övrigt
Västfinskt ord. Vaula (delvis svf dial, Sat, Ka, Möb, Nf, Nb), vaulu (söT, Möb, Nöb, Ka, Nf, Nb) vidjeögla, förband av vidja, vfi, vaula (delvis svf dial, Sat, Ka, Möb, Nf, Nb), vaulu (söT, Möb, Nöb, Ka, Nf, Nb), vidjeögla, förband av vidja.
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen, Tapainen, Syrjänen, Lampinen
Redigerad
2013-05-07
Svenska
hakspets
Ordklass
substantiv
Övrigt
västfi, alileuka s \'hakspets\' (SMS k 173).
Källa
Nedtecknat av Birger Winsa
Svenska
nedersta bräda i båt
Ordklass
substantiv
Övrigt
västfi, aselaita s \\\\\\\'båts nedersta bräda\\\\\\\'; endast fi Ylit och Alat (H Kangas k 3287, SMSA). aselauta s \\\'båts nedersta bottenbräda\\\'; mellersta Tavastland, inga belägg i svenska fiT (Vahtola 1980:204).
Källa
Nedtecknat av Birger Winsa
Svenska
vuxen
Ordklass
adjektiv
Platser
Torrivaara1, Soutujärvi-Skaulo2
Övrigt
vfi, raavas LS (Sat, Öb, nf, Nb) vuxen, storvuxen, fullvuxen; UusI nötdjur, KarP djurkropp
Källa
Nedtecknat av B. Winsa: ordbok
Svenska
gästa, besöka; bjuda gäst på mat
Finska
vierailla
Ordklass
verb
Platser
Kainulasjärvi.; Täräntö
Exempel
Täräntö: sielä meitä vierastethiin, porommaitoa panthiin kahviinki.
Övrigt
Västfi, vierastaa gästa, besöka ngn (delvis Egf, Hattula, Kainulasjärvi).
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen
Redigerad
2013-05-07
Svenska
viska
Finska
kuiskata
Ordklass
verb
Platser
Vittanki, Kompelusvaara.
Övrigt
Västfi, viskutella v. viska; endast nordfi, sydvästfi och mellandialekterna (H Viitanen k 5238, SMSA). viskutella, viska (främst vf; jfr Johansson 1987:97) < sv viska, Jjfr kuiskata.
Redigerad
2013-05-05
Svenska
pusta
Ordklass
substantiv
Övrigt
västfi, henkiä v \'pusta\'; främst tavastl (SMS).
Källa
Nedtecknat av Birger Winsa
Svenska
svalna
Finska
jähtyä
Ordklass
verb
Platser
Kainulasjärvi
Exempel
Ilma jähtyy, on ollu 30 kraijaa lämmintä. Nyt vain 10 kraijaa.
Övrigt
Itäsuomi jäähtyä
Källa
Birger Winsa.
Svenska
övre kantbräda på båt
Ordklass
substantiv
Övrigt
Västfinskt ord; paarre s \\\'övre kantbräda på båt\\\'; endast fiVi och tavastl (H Kangas k 3289, SMSA).
Källa
Nedtecknat av 2010-01-09 Lars Lampinen
Svenska
rask, flink, hurtig, duglig, givmild, stolt, högfärdig
Ordklass
adjektiv
Övrigt
Västfinskt ord. reima \\\\\\\'rask, flink; hurtig; duglig; givmild; stolt; högfärdig\\\\\\\' (främst i sö T, Sa, Möb, Nöb, K). Ur Birger Winsas anteckningar från Dialektarkivet i Helsingfors och varierande etymologiska ordböcker. SKES Helsinki 1955 del I - V Förkortningar: Alaj = Alajärvi Alat = Alatornio cF = centrala Finland E = Enareträsk Egf = Egentliga finland Enont = Enontekiö est In = estländska Ingermanland fn = fornnorska Hail = Hailuoto Holl = Hollola Hämeenk = Hämeenkyrö Ilom = Ilomantsi In = Ingermanland Isoj = Isojärvi K,k = Karelen, karelska dialekter Ka = Kajanaland Kall = Kallivieri Karv = Karvia Kangasn = Kangasniemi kar-a = karelsk-aunus dialekter Kaust = Kaustinen Kiest = Kiestinki Kitt = Kittilä Komp = Kompelusvaara Kong = Konginkangas Lemp = Lempäälä Lim = Liminka Luh = Luhanka Möb = Mellanösterbotten Nb = Norrbotten Nf = Nordfinland nf = nordfinska dialekter nK = norra Karelen nn = nynorska nS = norra Savolax nSat = norra Satakunta Nöb = Nordösterbotten Ouluns = Oulunsalo Oriv = Orivesi Pad = Padasjoki Pielisj = Pielisjärvi Rov = Rovaniemi Sa = Savolax samE = enaresamiska samL = lulesamiska samN = nordsamiska samS = svensksamiska Sat = Satakunta sK = södra Karelen sk = skandinaviska Sodank = Sodankylä sv = svenska Sulk = Sulkava svf = sydvästfinska dialekterna sö = sydöstra söF = sydöstra Finland (sydöstfinska dialekterna) Söb = Sydösterbotten T = Tavastland tavastl dial = tavastlänska dialekter Taivalk = Taivalkoski Torned = Tornedalen Turt = Turtola Tär = Tärendö Utaj = Utajärvi V = Värmland Vuokk = Vuokkiniemi veps = vepsiska Vitt = Vittangi vf = västfinska dialekter Ylit = Ylitornio Äht = Ähtäri Öb = Österbotten öf = östfinska dialekter öNyland = östra Nyland
Källa
Birger Winsa.
Nedtecknat av Lars Lampinen
Svenska
djupnot
Ordklass
substantiv
Övrigt
västfi, hautanuotta s \'spec not\'; endast i nordfi, Kajana och tavastl (SMS).
Källa
Nedtecknat av Birger Winsa
Svenska
skära sig
Ordklass
verb
Exempel
Ullatti1, herottu piimä, Nattavaara1, herottu piimä ja piimä on juolentunu
Övrigt
västfi, herottua v \\\'fil som skär sig?\\\'; främst sydvästfi och nordfi (SMS). om fil
Källa
Nedtecknat av B. Winsa: ordbok
Svenska
tänka, begrunda
Ordklass
verb
Platser
Parakka, Kompelusvaara, Ylitornio, (ylheinen)
Övrigt
västfi, hunteerata v \'fundera\' (k 2757, SMSA).
Svenska
stekpanna
Ordklass
substantiv
Övrigt
västfi, jalkapannu s \'stekpanna\' (E Tuomonen k 1801, SMSA; Vuorela 1975:230).
Källa
Nedtecknat av Birger Winsa