I Silmikiskonmaa finns en stor sten och från den stenen ropade Piilijärvi Einar: Ha färdig en båt i Soutuniemi när jag kommer till viken. Viken ligger drygt 5 km bortom Silmikiskonmaas stora sten. Einar gick och folk hade hört honom och kom med båten. De vågade ej sätta emot stornåjden. Einar kom till udden och sa: Jag har aldrig gjort ont mot någon människa, och får ej heller göra det. Jag visar ej mina krafter. Men Einar kunde inte motstå och sa på kvällen till en tjej: Du hittar mig vart jag går. Sök mig! Var ej rädd! Du kommer! Flickan var inte rädd och sa: En sån gubbe skall jag inte följa, men jag är inte rädd. Flickan tvingades att gå och söka. Gick till Soutuniemi, Ylipääs hus, gick in. Såg ej Einar, som varit inne och sagt att någon skall komma och söka honom och sa dessutom: Hän mennee lumhuun. Han går i dvala. Flickan gick upp på vinden och träffa Einar som sa: Jag bara visade, jag är inte farlig.
Kemi, Parakka, ei se puoskari muuta ku hieroo ja hautheita laittaa Rovaniemi, vesi om paskam puoskari, Kompelusvaara, Kompelusvaara, net on jokka pyörryttävä ninku koskemia ja vammoja, mutta se ov vähempi ku noita, noita saapi manalaiset liikheele mutta puoskari sen ku muutev vaim parantaa
Rovaniemi, Rovaniemi, Sieppijärvi, mettään kun heitit maata yösijale, niin piti sanoa: pyhä pelten isänät ja pyhä pelten emänät, pyytäsin teiltä siijaa maataksenni, ei ijäksenni mutta aijaksenni. Niin torjuthiin maan haltioita