Resultat

ohra medicin mat västfinska växt
Svenska
korn
Finska
ohra
Ordklass
substantiv
Platser
Alatornio, Alatornio, Kittilä, Rovaniemi, Sodankylä, Raisinvuono, Kuolajärvi, Kemi.
Övrigt
Västfi, ohra s. korn; östfi otra id (ALE 71, SMSA). Soppa af twättat korn, kallas Kornwattn, ganska tjenlig och god dryck i febrar, utspäder bloden, dämpar hetta och lindrigt föder... ...Malt är egenteligen halfgrott och torkat korn: soppa deraf kallas Wört, hwaraf med humla och gäst tilredes, som bekant är, dricka eller öl. Af inkokt wört blifwer en Wörtsirap, som i Bröstsjuka, hosta och Lungsot wisar sin stora nytta. Skjörbjuggs-dryck tillagas af 1 halfstop renat malt, hwarpå slås 3 halfstop sjudande hett wattn, omröres, låter det några timmar stå öfwertäckt, silas och drickes fr. 1 til 3 halfstop om dagen: härmed har Cap. COOK lyckeligen botat Skjörbjugg under flere års resor omkring jordklottet.
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen, Hannula, Artimo, Liljeblad, Rapola, Kena
Redigerad
2013-05-08
puolivahva mat
Svenska
halvtjockt bröd
Ordklass
substantiv
Platser
Sieppijärvi, Alatornio, Muonio, Kittilä
Källa
Nedtecknat av Syrjänen
puolipaksu mat
Svenska
halvtjockt bröd, bröd av viss tjocklek
Ordklass
substantiv
Platser
Muonio; Kittilä
Övrigt
synonyymi puolivahva
Källa
Nedtecknat av Syrjänen
heh mat människa
Svenska
ta - varsågod!
Ordklass
interjektion
Platser
Tornio
Exempel
Tornio, Hannu Alatalo
Övrigt
stf. jotakin toiselle ojennettaessa, ota, ole hyvä uttryck när man räcker fram någonting åt någon
Källa
Yliperän kielen sanakirja. Oiva Arvola. Nedtecknat av Lars Lampinen, Unbyn Boden
lehtikoiju trä djur mat växt
Svenska
hängbjörk, vårtbjörk, betula pendula roth
Finska
rauduskoivu
Ordklass
substantiv
Platser
Kainulasjärvi
Övrigt
Björk som fälldes för att samla lövfoder, tidigare enbart hängbjörk. Svenska synonymer hängbjörk, masurbjörk, slöjdbjörk, tårbjörk; blodbjörk (f. purpurea), fransbjörk (f. crispa), ornäsbjörk (f. dalecarlica). Se: http://linnaeus.nrm.se/flora/di/betula/betul/betupen.html
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen
Redigerad
2013-04-29
ilojuoma mat alkohol slang
Svenska
sprit, alkohol
Finska
viina
Ordklass
substantiv
Platser
Kompelusvaara
Källa
I. Tuovinen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2020-02-02
joulukakko lånord jul mat
Svenska
julrieska
Finska
joululeipä
Ordklass
substantiv
Platser
Kittilä
Källa
Syrjänen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2014-12-31
lauttanen mat jakt
Svenska
köttlåda
Finska
lihakätkö
Ordklass
substantiv
Platser
Enontekiö, Inari.
Övrigt
Ovanligt ord. Köttlåda i en lång stubbe som gjorts av vildrensjägare.
Källa
Nedtecknat av Itkonen
Redigerad
2013-04-27
lemmehtyä mat
Svenska
bli unket (kött)
Ordklass
verb
Platser
Kompelusvaara, Sieppijärvi, ylheinen, Sieppijärvi.; Kompelusvaara, Sieppijärvi
Exempel
Kompelusvaara: se lemmehtyny maku sitte on jo niinku määny maku. Sieppijärvi: lemmehtynyt liha.
Övrigt
Vertaa kessäintyä, hapata, kevättyä. Bli lite unket, ruttet (om kött, fisk, bröd som förvaras varmt).
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen, Syrjänen
Redigerad
2013-05-03
öylätti mat religion
Svenska
nattvardsbröd, oblat
Finska
öylätti, ehtoollisleipä
Ordklass
substantiv
Platser
Rovaniemi, Kemi
Källa
Hämäläinen, Paloheimo. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2014-06-28
r:ä kuu fiske mat
Svenska
alla månader som har r på slutet
Finska
kylmänveden kuukaudet
Ordklass
substantiv
Platser
Leipojärvi: sillon syöthään matheita.
Övrigt
Man äter lake dessa r-månader: april, september, oktober, november, december, januari, februari, mars.
Källa
Nedtecknat av B. Winsa: ordbok
Redigerad
2013-07-16
vihveli hushåll mat växt
Svenska
trådstarr, Carex lasiocarpa , dytåg, Juncus, kärrgräs
Finska
jouhisara, rimpivihvilä
Ordklass
substantiv
Platser
Sodankylä, Kemi
Källa
Nedtecknat av Kena
Redigerad
2013-07-22
lintukka östfinska västfinska växt mat
Svenska
hallon, rubus idaeus, stenbär, rubus saxatilis
Finska
vadelma
Ordklass
substantiv
Platser
Enontekiö, (ylheinen), Rovaniemi, Rovaniemi
Övrigt
Kans lillukka. Västfi, lintikka, lintukka s. Rubus saxatilis; endast i fi Karunki; östfi lillukka id (M Sipilä k 1961, 1958, SMSA).
Källa
Nedtecknat av Itkonen, Artimo
Redigerad
2013-05-07
kryyni mat lånord
Finska
ryyni, hiutale tms., esim. mannakryyni, kaurakryyni
Ordklass
substantiv
Källa
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2024-08-08
makkaransisus mat
Svenska
blodkorvsfyllning av salt, vatten, rågmjöl, fett från innanmäte, blod
Ordklass
substantiv
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen
uu mat östfinska fågel jakt lånord-samiska
Svenska
stut, äggsamlingsholk, sjöfågelholk
Finska
uu, vesilinnun pönttö
Ordklass
substantiv
Platser
Kainulasjärvi, Ullatti, Kainulasjärvi
Exempel
Arto Baas: Isävainajan kans otima laikkoa vanhaantaphaan .Isä teki tuohiportan ja sammalheishiin pani sotkanmunat..Neljä munnaa hääty jättää uuhun (sotka ossaa lukea neljhään sanothiin) sillon se aina munnii lukunsa täytheen, muuten se hylkää pesän. Mutta ei tehty ko kahesti samale sotkale ettei se rasitu. Veikko Pahajoki: Muistan ette tuommosia räknäyksiä oli ennen. Jokku sotkanaarhaat pääsi hurjhiin munamäärhiin. Kymmenissä räknäthiin. Arto Baas: Semmosissa määrissä oli kyse monesti yhteispesinästä jos kyse ei ole munituksesta.mieki ole monesti kokenu semmosia uita ja vieläpä Ungelon tai Lehmäkoskelon kans yhteisiä uita. Arto Baas Tuhonvälttämiseksi hääty nähhä käelä...kovetelthiin onko hautominen jo alkanu...sen tunsi munien lämpötilasta ja kunka oli peitelty untuvhiin.. Sommaa ja tähelistä ja kunnioituksella tehtävää hommaa
Övrigt
Vertaa munauu id. Ante Aikio: THE SAAMI LOANWORDS IN FINNISH AND KARELIA
Källa
Väylänvartisten sanalistalta, Naamakirjan tietoja, Ante Aikio. Nedtecknat av B. Winsa: ordbok
Redigerad
2024-01-10
auttohilla växt mat lånord-samiska
Svenska
stora hjortron från låglänt skog
Ordklass
substantiv
Platser
Aapua
Övrigt
Aapua. auttohilla s stora hjortron från lummig och låglänt skogimpediment. Kainulasjärvi
Källa
Birger Winsa. Nedtecknat av Lars Lampinen 2009-10-15
Redigerad
2014-06-29
hillasyltti mat
Svenska
hjortronsylt
Ordklass
substantiv
Källa
Meänkielen sanakirja. Nedtecknat av Lars Lampinen
lööki mat lånord
Svenska
lök
Finska
sipuli
Ordklass
substantiv
Platser
Kemi, Rovaniemi, Vesisaari, Kittilä, Kittilä, Simo, Kemi.
Källa
Väylänvartiset sanakirja. Nedtecknat av Kaarakka, Tuovinen, Hämäläinen, Kena, Syrjänen, Räsänen, Kaarakka
Redigerad
2013-05-04
kiisseli mat
Svenska
välling kokt av bröd, brödrester, smör el fett
Ordklass
substantiv
Platser
Kemi, Kuolajärvi, Simo, Kemijärvi, Kemi, Rovaniemi,
Källa
Nedtecknat av Paloheimo, Lepistö, Räsänen, Paloheimo, Artimo
lomistaa mat
Svenska
göra ljummare (degvätska)
Finska
tehdä haaleammaksi
Ordklass
substantiv
Platser
Alatornio
Källa
Nedtecknat av Syrjänen
Redigerad
2013-05-12
joulukeitto mat jul
Svenska
beredd torkad lutfisk
Finska
kuivattu lipeäkala
Ordklass
substantiv
Platser
Kainulasjärvi
Källa
I. Tuovinen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-02-18
kakko musik mat lånord
Svenska
litet bröd, liten brödkaka
Finska
leipäkakko
Ordklass
substantiv
Platser
Kittilä, Rovaniemi, Kittilä, Kompelusvaara, Jellivaara.; Kompelusvaara
Exempel
Kompelusvaara: akka oli kakkoa leipomassa, anto mulle kakon, kakon mi annon koiraselle.
Källa
Nedtecknat av Airila, Syrjänen, Liljeblad, Hämäläinen
Redigerad
2013-04-21
makkaraliemi stadieväxling mat
Svenska
spad där blodkorven kokas, ofta innehållande innanmäte av korv som spruckit
Finska
makkarakastike
Ordklass
substantiv
Platser
Kittilä, Svappavaara
Exempel
Kittilä, Svappavaara: sita vain makkaralienta saapi juota etta...
Källa
I. Tuovinen, Syrjänen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-02-18