MEÄN SANA
Svenska
bulle, bakverk
Finska
vehnä, vehnänen, pulla
Ordklass
substantiv
Övrigt
Nisuista puhuvat virolaisetkin.
Källa
Väylänvartiset sanakirja.
Redigerad
2013-05-07
Svenska
torkad lutfisk
Finska
kuivattu lipeäkala
Ordklass
substantiv
Platser
Kompelusvaara
Källa
I. Tuovinen.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-02-18
Svenska
skinka
Finska
kinkku
Ordklass
substantiv
Platser
Kompelusvaara, Kompelusvaara, Kemi.
Övrigt
uusi sana, < ruotti
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen, Paloheimo
Redigerad
2013-04-22
Svenska
baka
Finska
leipoa
Ordklass
verb
Platser
Svappavaara
Exempel
Svappavaara: pakku s on leipot, ei ole leipa.
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen
Redigerad
2013-05-01
Svenska
ren
Finska
poro
Ordklass
substantiv
Platser
Lohijärvi, Kätkäsuanto, Täräntö, Arpela, Svappavaara, Kompelusvaara, Kompelusvaara, Rautas, Sieppijärvi, Turtola, Ylitornio, Kolari, Karunki, Muonio, Parakka, poron kynsiäki olema syönhet, hiililä paistenhet valkealla (nälkäruokana)
Exempel
Rautas: Poro, poatso semmonej joka ihminen hallitti.
Övrigt
Poron ikään ja sukupuoleen liittyviä nimityksiä
Ajokas – opetettu ajoporo.
Hirvas – yli 3-vuotias urosporo.
Härkä, ajohärkä – kuohittu urosporo.
Kermikkä – poro toisena kesänään.
Takkahärkä – kantoporo.
Valtahirvas – kookas urosporo.
Vasa – poro ensimmäisellä ikävuodellaan.
Voidesutti – poron takajalan sorkanvälirauhanen. Poro voitelee voidesuttilla kasvavien sarvien kärkiä ja jättää hajumerkkejä.
Poron väriin, käyttäytymiseen ja kuntoon liittyviä nimityksiä
Korppi, korpinmusta – musta, tumma poro.
Kisura – pieni ja raihnainen poro.
Maitonokka, kalppinokka – valkeaturpainen poro.
Peurakka – pitkäkoipinen, arka tai vauhko poro.
Suivakka, suivakko – valkeaturpainen poro.
Valkko – valkea poro.
https://paliskunnat.fi/poro/poro/porosanastoa/?fbclid=IwAR1pfEToiocLgtvvoplpPk-RvXGR8pakfIucWe4VJ1TkeId6Uoho_e80M7A
Källa
Tiesmaa, Tuovinen.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-09-29
Svenska
trådstarr, Carex lasiocarpa , dytåg, Juncus, kärrgräs
Finska
jouhisara, rimpivihvilä
Ordklass
substantiv
Platser
Parakka
Redigerad
2013-07-22
Svenska
blåbär, blåbär som färgämne
Ordklass
substantiv
Platser
Kittilä, Rovaniemi, Kemi, Raisinvuono, Jyykeä, Jukkasjärvi, Parakka, Täräntö, Kompelusvaara
Exempel
Kittilä
Kittilä, Rovaniemi, Kittilä, Kittilä, Kemi, Raisinvuono, Jyykeä, Jukkasjärvi, Parakka, Täräntö, mustikasta tehhään kräämää, Kompelusvaara, se piethiin ettei niitä saata säilyttää (mustikka)
Övrigt
vertaa voimustikka Användning. Blåbären äts med fördel färska, men används mest till sylt, kräm och soppa. De såldes förr på apoteket, Baccæ Myrtilli, som medel mot feber. Nyman (1868) uppger att de "efter olika behandlingssätt, färga blått, violett och rött". Riset kan användas som garvämne vid läderberedning och bladen kan användas till te.
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen, Miettinen, Rapola, Liljeblad
Redigerad
2012-09-16
makkara
mat
Svenska
blodkorv av renblod
Ordklass
substantiv
Platser
Ylitornio
Källa
Nedtecknat av Syrjänen
Svenska
bröd? köttbulle
Ordklass
substantiv
Platser
Kemi
Källa
Nedtecknat av Kaarakka
toppakahvit
mat
Svenska
kaffe med dopp
Ordklass
substantiv
Platser
Alatornio, (ylheinen)
sekaleipä
mat
Svenska
blandbröd av flera slags mjöl t.ex. barkbröd; surbröd av korn och råg; bröd av stampmjöl och spannmål/säd
Finska
sekametsä
Ordklass
substantiv
Platser
Kemi, Kittilä
Källa
Virpi Ala-Poikela.
Nedtecknat av Kaarakka, Syrjänen
Svenska
mandelpotatis
Finska
manteliperuna
Ordklass
substantiv
Källa
Meänkielen sanakirja..
Nedtecknat av Lars Lampinen
Svenska
skvattram
Ordklass
substantiv
Platser
Kittilä, Kemi, Kittilä, Kuolajärvi
Övrigt
blomma och löv anv som tobak i nödtider, frusen skvattram blandades i vatten och anv som medicin mot hosta och förkylning, även som the. Ljung kan det också vara. Ljung och skvattram kallas för kanerva.
Källa
Syrjänen, Paloheimo, Liljeblad, Pesola.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-03-08
Svenska
krydda
Finska
mauste
Ordklass
substantiv
Platser
Vesisaari
Källa
Syrjänen.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-07-14
mansikka
mat
Svenska
smultron? jordgubbe
Ordklass
substantiv
Platser
Kuolajärvi, Kemi, Rovaniemi
Källa
Nedtecknat av Miettinen, Pesola, Artimo
Svenska
läskedryck; bensin; vätska; alkohol (slang)
Finska
virvoitusjuoma; pensa
Ordklass
substantiv
Exempel
Biili ryyppii trikkaa. Mies joi trikkaa.
Källa
Meänkielen sanakirja..
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2018-02-20
Svenska
blodkorv av tunntarm (ren, får, ko)
Ordklass
substantiv
Platser
Sieppijärvi
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen
juomumaito
mat
Svenska
(ren)mjölk som kokas med storbladig ljus växt, odon
Ordklass
substantiv
Platser
Kätkäsuanto, Jellivaara
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen, Airila
Svenska
matreceptbok
Ordklass
substantiv
Källa
Inga-Britt Uusitalo. Leipäkirja.
Nedtecknat av Lars Lampinen 2009-10-04
Redigerad
2013-05-01
Svenska
dricka; supa
Finska
juoda, ryypätä
Ordklass
verb
Exempel
Jo aloit trikkaamhaan taasen.
Källa
Birger Winsa.
Svenska
nätmage; magfett
Platser
Slakt, matlagning
Exempel
Renslakt- ota vattapajan
Matlagning, tex tillverkning av gurpi. (hor oss gurpa) -På samiska puoitegurhppa.
Övrigt
Samiskt ord för mald eller finhackad fett och köttblandning inlindad i nätmage.
Svenska
kokt blodbröd
Ordklass
substantiv
Övrigt
Västfinskt ord: (k)ruppana s \\\\\\\'kokt blodbröd\\\\\\\'; i fiT säger man ruppana medan man i västfi säger kruppana, i betydelse är det samma blodbröd; i sydöstfi säger man ruppana men avser nån slags \\\\\\\'äggröra\\\\\\\' (S Blomqvist k 4847, 4846, SMSA).
Källa
Birger Winsa.
Nedtecknat av Lars Lampinen
Svenska
baka; knåda (deg)
Finska
leipoa; alustaa
Ordklass
verb
Platser
Kompelusvaara, Sieppijärvi, Alatornio, Kemi, Jyykeä, Kittilä, Kittilä, Jukkasjärvi.; Kompelusvaara, Parakka
Exempel
Kompelusvaara: kesäleipiä ku leivothan.
Parakka: rieskalta se leivothan. Kompelusvaara: vuorile munnii, kalliole kantaa (leipomahoito).
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen, Syrjänen, Rapola, Kaarakka
Redigerad
2013-05-01
Svenska
amerikanskt fläsk stekt på pinne över eld (lekf)
Ordklass
substantiv
Platser
Rovaniemi, Kittilä
Källa
Aejmelaeus, Meriläinen.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-03-07