Mammala ja papala olit aina navettaryysyt päälä kun menthiin navethaan. Haisi väkevä navetta niistä. Piethiin köökin ryysyvaatekrypissä. Kyllä meistäki haisi navetta, mutta kohtapa kaikki koulukläpit haisit navetale. Paitti kauppianpoika joka ei halunu jua lehmänmaitoa, vaan pelkästhään oikeata maitoa tetrasta.
Kun sai maistaa oikeata lehmän maitoa tetrasta kätevästi huomas ette valheelinen lehmänmaito oli paljon rasvasempi. Mamma myi sitä rasvamaitoa koulhuun, ja mie häpesin kun se teki sitä. Ja viimen koulu alko osthaan oikeata tetramaitoa.
Övrigt
Tetraförpackad mjölk kom till Kainulasjärvi ca 1964. Skolan började köpa mjölk i tetra och det krävdes att mjölken är pastöriserad.
Ordet tetra är inlånat från patentet som lade grunden för företaget Tetrapak.
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening..
Nedtecknat av Järämä-Satter
Airila, M. (1912). Äännehistoriallinen tutkimus Tornion murteesta: Murteen suhdetta Suomen muihin murteihin silmälläpitäen. Sana..
Nedtecknat av Järämä-Satter
”hauenmaksa, jonka alle Haikara oli henkensä kätkenyt (nimitys Kittilän Kelontekemästä)” - S.P
Källa
Paulaharju, S. (1922). Lapin muisteluksia. Helsinki: Kirja. Boken belyser många dialektala ord från bägge sidorna av övre Tornedalen och Muonioälvdal, exempelvis Kolari, Muonio, Kittilä, Karesuanto, Naimakka och Enontekiö..
Nedtecknat av Järämä-Satter
Tolonen, G. (1954). Svappavaara: med glimtar från kringliggande byar i Vittangi församling : hembygdsbok. [Kiruna]: [Wallerströms bokh.]..
Nedtecknat av Järämä-Satter
Det finns två sorter. 1 Verimakkara: Som gjordes av ister, blod, mjöl, salt som fylldes i tarmar från ko, ren, får (fjälster som det heter med ett finare språk). 2. Pylsy: Samma procedur men man fyllde en av kons magar/renmage. Den lurviga sidan utåt. Det knastra när man åt magskinnet. Såg ut som en stor grålurvig motbjudande fylld påse i grytan. Mycket god! Den bästa "korven" Pylsy betyder pölsa, men det var kokt fylld mage. Än bättre när man stekte dem i skivor efteråt och åt med lingonsylt. Delikatesser av bästa slag. Massor av feta kalorier. Det sades att man inte behövde äta på en vecka efter en rejäl festmiddag. med blodkorv och pylsy. Ofta hade man blodpalt bredvid. Lika gott att steka i skivor efteråt. Lite mer info på
Svappavaara, Vittanki, Kompelusvaara, Sieppijärvi, Alatornio, Tornedalen, sillon ku karhuu purree kuusen juurta se sannoo kettu että voi henei (hänen) jalkaa puret, Rovaniemi, Simo, Kittilä, Kemi. Pauki, voi parantaa näköa ja markariini huonontaa
Övrigt
smör gjordes även av renmjölk, blev talgigt och var inte bra, men i brist på bättre,
Källa
Johan Andersson, f 1900, Pauki.
Nedtecknat av Hämäläinen, Räsänen, Syrjänen, Paloheimo
Örten kvanne har länge använts som läkeväxt och krydda i Norden. Redan under vikingatid odlades kvanne i särskilda kvanngårdar och den har varit skyddad i lag i Norge och på Island. I den samiska traditionen användes fjällkvanne framför allt för att ge renmjölken längre hållbarhet. De första årsskotten åts direkt eller förvälldes, hackades och blandades med renmjölken som därefter förvarades i träkaggar eller i renmagar som grävdes ner i marken. Rot och stjälk kunde också torkas och sparas inför vintern för att användas som krydda i fisk- och kötträtter. Fjällkvanne är även idag en omtyckt och använd ört. Nordiska museet
Innan gafflar kom till användning åt man potatis med stickor som var och en täljde till sig själv. Stickorna förvarades i ett ställ på väggen, sk. ”värkkilö”.
Källa
Wanhainen, W.L. (1971). Kansanelämää Norrbottenin suomalaisseuduilla. Luleå..
Nedtecknat av Järämä-Satter