Kompelusvaara: Jokka saunassa asuvat niillä on kahvipannut naulassa, keittävät saunam pesässä, levisköittäin kesässä, jos het tarttevat myllyä, hakevat he pitkin hyllyä, sieltä he löytävät kupposen, jolla he jauhaa pussosen.
Källa
I. Tuovinen, Airila, Hannula.
Nedtecknat av Birger Winsa
Mie olen kantanu kainalon saunapuuta saunhaan. Nouva kainalo heinää! Kainalo on pienempi määrä kun sylilinen. Isä kantaa pientä lasta kainalossa sänkhyyn.
Övrigt
Används inte längre i Finland i betydelsen armveck eller mått. Ett armveck bastuved, hö eller liknande är vad man bär med en arm i armvecket. En famn ved eller hö är vad man bär med två armar.
enspråkig person boende i Kalixbygden som talar svenska/överkalixmål, kalixbonska
Finska
kainulainen
Ordklass
substantiv
Platser
Kainulasjärvi, Winsa, Jierijärvi
Exempel
Kainulasjärvi: Kainulainen karppisääri, Meän kieltä 1986: Kainulainen karppisääri, torniolainen toisenlainen. Vilkuna har samma belägg från Nordösterbotten: Kainulainen karppisääri, venäläinen verikirves. Vilkuna belägg från Kolari: Pitkä kun kainulainen. Alma Juntti-Winsa Jierijärvi: Kainulainen soikka naama. Kustaa Vilkuna har ett belägg från Matarenki: Kainulainen kaitanaama, kaljapuuron purskuttaja. Vesivellin velskuttaja. Kaitanaama benämningen finns även i västra Finland om folket i Österbotten. Österbottningar kallades för kainulaisia ännu 1734, enligt Vilkuna. Tornionlaakso: Piru ymmärsi kaikki kielet mutta ku se tuli Kainhuusheen se sano: Tätä kieltä ymmärä pirukhaan. Meän kieltä 1986: Ei kyllä net puhuit sammaa mutta nuot Kaihnuulaiset net vähäsen sitä heän punskaansa 3924 ,
Övrigt
Enspråkig person i Kalix älvdal, söder om byn Hoppet, i Överaklix och Kalix kommuner, talar överkalix mål, kalixmål. Bara ett belägg på att man sa kainulainen kaitanaama. I Savolax finns några belägg på: Kainulainen kaitanaama syöpi vellinki leivättä (SMS murrearkisto). Kainulainen karppisääri var allmänt förekommande i västra Tornedalen.
Källa
Alma Juntti (född Winsa), Jierijärvi, I. Tuovinen, Airila. Kustaa Vilkuna: Kainuu - Kvenland. Nertecknat av Pekka Nikupeteri.
Nedtecknat av Birger Winsa
Kainulasjärvi: Ei se nyt ihminen ole niin kaksinen. Ylitornio, Jellivaara: Ei se niin kaksinen ole.
Övrigt
Vertaa kakksi. Käytössä jellivaarassa. Suomen kielessä on kaksinen vähän eri merkityksessä, useasti kieltheinen: Eipä ole ollut metsätyömiehillä ja naisilla kaksiset majoitustilat 1937. Ei ole kaksinen, ei ole rapeakhaan.
Kainulasjärvi: Kakslaitavenheitä (käytettiin) kalàmpyyvössä järvilä ja väylissäki.
Övrigt
Den äldsta båttypen, en långsmal kanot. Sägs ha varit upp till nio meter långa enligt Henning Johansson som stakat med en sådan i Soppero. Henning Johansson: Min farfar Johan Isaksson i Övre Soppero var en känd båtbyggare och tillverkade sin sista båt 1928 som han sålde till Levi Björnström i byn. Han tillverkade även två bordningar. En sådan var oftast mycket längre än 3 och 4 bordningar. Tvåbordingar stakade man oftast ensam stående i aktern. De smalnade av mycket snabbt bakåt och var bredast ungefär vid "Hankavittat" (årtullarna). Man fick upp en mycket bra fart vid stakningen. Den gamla båt som jag i min barndom fick överta var en tvåbording som var 9 meter lång! Den hade farfar tillverkat någon gång 1893-94! Det berättades att han hade tillverkat den efter att ha blivit änkeman och skulle så småningom uppvakta en kvinna som var piga i grannbyn Nedre Soppero. En nytillverkad två bordning var väl den tidens häftigaste "Tesla"! Borg Mesch skall ha ett foto i Kiruna sannolikt. Texten är från 1958 så Henning Johansson kan ha varit den siste som stakat med en tvåbording: "Tvåbordingar d. v. s. båtar med två bord i
var sida har enligt muntliga uppgifter förekommit i övre Norrland in på 1900-talet. Den sista tvåbordingen i Svartbyn, Överkalix sn, förstördes enligt uppgift för några år sedan. Borg Mesch i Kiruna fotograferade omkring 1900 en tvåbording
under byggnad..". https://www.vbm.se/wp-content/uploads/2017/09/1958.pdf
Källa
I Tuovinen ca 1932. Henning Johansson 2022.
Nedtecknat av Birger Winsa