Resultat

kalepperiharmaja kläder
Svenska
gråfärgat
Ordklass
adjektiv
Platser
Kainulasjärvi
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen
kalhauttaa
Svenska
hälla hastigt, vicka omkull hastigt, nicka
Ordklass
verb
Platser
Kompelusvaara, kalhautti menhee; Kainulasjärvi, Jellivaara
Exempel
Kainulasjärvi, päätä kalhauttanu Jellivaara, kalhauttaa astiaa
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen, Airila
kalista
Svenska
klirra
Ordklass
verb
Platser
Jellivaara, Kainulasjärvi, kruusit kaliseva; Vesisaari
Exempel
Vesisaari, iso niin että kalisee rauta
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen, Airila
kalistella
Svenska
klirra, låta
Ordklass
verb
Platser
Kainulasjärvi
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen
kalju
Svenska
hävstång, hävspett av trä
Ordklass
substantiv
Platser
Kainulasjärvi1; Enontekiö, Kainulasjärvi, Täräntö
Exempel
Enontekiö, (ylheinen), Kainulasjärvi, iso kalju jolla kantoja maaham painethan Täräntö, hepo panhaan kaljun alle
Källa
Nedtecknat av Tuovinen, Isoniemi, Artimo, Hämäläinen, B. Winsa: ordbok
kalkita
Svenska
stryka ugn el vägg med kalkvatten
Ordklass
substantiv
Platser
Kainulasjärvi
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen
kalkkivesi hushåll
Svenska
kalkvatten
Ordklass
substantiv
Platser
Kainulasjärvi, siin-on kalkkivesi
Övrigt
anv för att bestryka ugn och väggar
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen
kalkku, kalkut vävstol västfinska
Svenska
vävstolsdel
Ordklass
substantiv substantiv plural
Platser
Kittilä, Sieppijärvi, Kainulasjärvi, Jellivaara, Parakka, Vittanki, Sieppijärvi, kalkut jossa kaije on kiini
Övrigt
västfi, kalkku s \\\'spec del i vävstol, där pirta el kaide är under vävning\\\'; östfi päälinen, kaide id (Leena Sarvas k 5788, SMSA).
Källa
Nedtecknat av Airila, Syrjänen, Anthoni
kalkut båt
Svenska
båttillverkares redskap
Ordklass
substantiv plural
Platser
Kainulasjärvi
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen
kalkut man kropp
Svenska
pung
Ordklass
substantiv plural
Platser
Kainulasjärvi
Exempel
Kainulasjärvi, on ku häränkalkut (huonot länget), Kittilä, Rovaniemi, Kompelusvaara, (vastasyntynheestä) poika on, kalkut persheessä
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen, Artimo, Liljeblad
kallela
Svenska
sned, vickad
Ordklass
adjektiv
Platser
Kainulasjärvi, pää kallelans kieltävät
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen
kallio natur
Svenska
klippa, gråbergsklippa, berghäll
Finska
kallio, -perä
Ordklass
substantiv
Platser
Kainulasjärvi, Vesisaari, Rovaniemi, Kemi, Kittilä, Kompelusvaara, Kätkäsuanto
Exempel
Kainulasjärvi: kaivossaki se joskus vastaa silkka kallio. Vesisaari, Rovaniemi, Rovaniemi, Kemi, Kittilä, Kompelusvaara, Kainulasjärvi, Kätkäsuanto, Kainulasjärvi: ei net olek ku kalliot, ei net olek kelvoliset.
Källa
I. Tuovinen, Artimo, Paloheimo, Isoniemi. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-03-05
kallionperä, kallio- natur
Svenska
berghäll, klippbotten
Finska
kallionperä
Ordklass
substantiv
Platser
Kompelusvaara, Kainulasjärvi
Exempel
Kompelusvaara, Kainulasjärvi: jäi se kalliomperä ku se ammutethin, mikä jäi.
Källa
I. Tuovinen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-03-05
kallitusvasara
Svenska
smedredskap
Ordklass
substantiv
Platser
Kainulasjärvi
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen
kallokas etnicitet kläder
Svenska
sko av rens huvudskinn
Ordklass
substantiv
Platser
Rovaniemi, Rovaniemi, Sodankylä, Simo, Sodankylä, Rovaniemi, Sodankylä, Kuolajärvi, Kittilä, Kittilä, Rovaniemi, Kainulasjärvi, Sieppijärvi, (ylheinen), Arpela, Ylitornio, Karunki, Turtola, Muonio, Lohijärvi, Kolari, kallokhaat neulothaan terheellä niinku nutukhaat
Övrigt
ibland som mäns yttre sko, på en innersko
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen, Tiesmaa, Tapainen, Anthoni, Meriläinen
kallokka kläder
Svenska
sko av rens huvudskinn
Ordklass
substantiv
Platser
Enontekiö, (ylheinen), Kainulasjärvi, Jellivaara, Täräntö
Övrigt
ibland som mäns yttre sko, på en innersko
Källa
Nedtecknat av Itkonen, Tuovinen, Airila, Tiesmaa
kallonmittaus etnicitet människa mått språk
Svenska
skallmätning
Finska
kallonmittaus
Ordklass
substantiv
Platser
Kainulasjärvi, Narken
Exempel
Saamen- ja suomenkielisten kalloja mitathiin kuitekki vielä 1940-luvula. Ja teeven prukrammin mukhaan vielä 1952. Valtio sallaa ette suomenkielisten kalloja mitathiin, vielä 1950-luvula. Kainulasjärvessä mitathiin kalloja lapsilta jokka olit syntynheet 1934 ja piian myöheminki. Meilä on kaks toistaja jokka elävät vielä ja on kertonheet. Yks kainulasjärvilainen lissää on yhessä raportissa kertonu sammaa. Kainulasjärvessä on pelkästhään suomenkielisiä. Narkauksessa on samoin muutama jokka on selittänheet mittauksista. Tämä tapahtui joskus 1942 ja piian myöheminki. Otethiin muutaman luokan ja heiltä mitathiin kalloja. Ruottin valtion sallaa tätä. Wikipedia kirjottaa: "Den socialdemokratiska regeringen tillsatte därför den öppet antinazistiska läkaren Gunnar Dahlberg 1935 som chef för institutet. Dahlberg accepterade inte ens rasbegreppet, och ville forska mer om ärftlighetsfrågor – och då inte i rasmässig bemärkelse och beslutade att avveckla verksamheten till gagnet 1936, och till namnet 1958." Tämä on vale! Ja kun väitethään kallonmittauksia tapahtui vielä 1950-luvula.
Övrigt
Svensk sarkofagpolitik söker forma tvåspråkiga tornedalingar som bara kan svenska I en debattartikel i Haparandabladet hävdar ett antal tornedalingar med svenska namnformer att Svenska Tornedalingars Riksförbund är ute och cyklar när man fått till stånd en s k sanningskommission om en sekelgammal diskriminering av dem som minoritet. Ingen har någonsin blivit förtryckt, eller lärt sig att skämmas för att man kan finska. Ingen har blivit ryckt i håret eller nypt i örat när man talade finska på skolgården. I min hemby Kainulasjärvi var det Matti Kenttä som stod och lurpassade bakom skolknuten och tjuvlyssnade om man talade finska. Han ryckte fram och slet i håret eller nöp i örat och förbjöd barnen tala finska. Detta hände under 1950-talet. Senare blev Kenttä stor anhängare av meänkieli. Men här kommer nu sanningen fram av dem som aldrig ens forskat om ämnet och som kommer från Tornedalens medelklass där man förstås var välanpassad och talade svenska i hemmet. Månne om en professor i molekylärbiologi vet extra mycket om förtryck, diskriminering och skam? Vad har titlarna med saken att göra om de inte tillhör forskningsområdet? Svensk språkpolitik ville utveckla tvåspråkiga tornedalingar (säger professorerna), men resultatet blev enspråkighet. Idag vill man återigen ha tvåspråkiga tornedalingar, men det fördolda målet är fortfarande Svensk sarkofagpolitik med en vacker och rikt ornamenterad gravkammare för finska och meänkieli. Man vill ha tvåspråkiga tornedalingar som bara kan svenska. Fejkpolitik kallas dylikt idag. Om sådant vet inte en professor i molekylärbiologi mycket om. Med verklig tvåspråkighet i Tornedalen skulle stora kostnader för välfärden reduceras och kulturen få stort uppsving. Idag finns det fortfarande dubbla offentliga sektorer längs hela gränsälven. Sverige vill behålla dubbla vårdcentraler, skolor, tandläkare, kyrkor, polisväsende, bussförbindelser, etc i en rad kommuner längs gränsälven med 3-10 000 invånare/kommun. Men säger förstås annat! Företag har dock i viss mån insett fördelarna, t ex IKEA. I Sverige skall alla tala bara svenska, sa min skolfröken till mig. I språkgränsen finns Överkalix kommun där man talade bara svenska. Överkalixborna säger idag att de ansåg oss finsktalande vara andra klassens människor. Flickorna i Överkalix ville därför inte dejta med finsktalande pajalabor. Unga män som bara kunde svenska, och s k bonska, hade hög status hos Pajalas flickor. De lärde sig detta förakt av svenska staten. Svensk socialdarwinism ansåg oss vara intellektuellt efterblivna med låga IQ-tal som man kunde påvisa långt efter att man bara talade svenska. Ett antal tornedalingar blev utsatta för skallmätning som skulle bevisa varför vi var genetiskt mer korkade. Det var samtidens uppfattning om minoriteter över hela Europa. Redan under 1800-talet ansåg t ex Friedrich Engels och Karl Marx att Europas minoriteter var "rasmässigt avskräde" som Engels fick till det. I USA ansågs finnar vara gulhåriga mongoler. Sverige avvek inte från det synsättet. På en populär utställning i Stockholm skrev svensk rasism 1919 på en skylt: Känn dig själv i din släkt och i ditt folk! Sverige var världsledande med en professor i rasgenetik som dessutom var nazist som for runt och mätte skallar på samer och tornedalingar under de mest förnedrande former. Man mätte öron, näsa, käke, skallstorlek och andra fysiska drag. Man låtsades om att man mätte skallformen. Kortskalliga skulle vara mer idioter. Men det var storleken på hjärnan man ville mäta. Det antogs helt grundlöst att vi var småskalliga. Skallmätningar förekom ännu 1952. I Kainulasjärvi och Narken under 1940-talet och kanske senare. Wikipedia skriver: "...den öppet antinazistiska läkaren Gunnar Dahlberg 1935 som chef för institutet. Dahlberg accepterade inte ens rasbegreppet, och ville forska mer om ärftlighetsfrågor – och då inte i rasmässig bemärkelse och beslutade att avveckla verksamheten till gagnet 1936, och till namnet 1958". Detta är en lögn. Staten ljuger om småskallighet och när dessa skallmätningar avslutades. Hitler utvecklade Sveriges koncept. Studieobjekten som antogs ha småskallar tvingades klä av sig nakna och stå där framför forskarnas studier. Mycket förnedrande familjebilder togs på mormor, farfar, mor, far och barn helnakna. Fotona finns kvar. De flesta var religiösa laestadianer där det fanns och finns ett förbud att avbilda sig och föreviga sin avbild. Dessa (av)bilder skulle bevisa att vi var genetiska småskalliga idioter med även andra fysiska egenskaper som bevis. Nu är det återigen professorer från en rad andra områden som inte forskat om sakfrågan som med sina titlar skall ge tyngd åt åsikter som saknar annan grund än medelklasshemmets vardagsliv. Nazisten Herman Lundborg var en högt ansedd professor. Jag studerade ett tag kartor över spridningen av småskalliga i Sverige. (Dessa finns!) Runt Uppsala universitet fanns det gott om sådana, men dessa avvisades av Lundborg som undantag. Jag är personligen övertygad om att nazisten Lundborgs andra mer fördolda uppgift var att samla adresser på folk som skall förintas när nazisterna får makten i Sverige. Universitetsfolk hyllade nazismen och motsatte sig invandring av judar. Det påstås att man även kartlade hemadresser bland hembiträden som arbetade i judiska hem. Så att de inte skulle kunna gömma sig när tiden kommer. Lika vilsegången som Lundborg, är dessa professorer i områden som de saknar sakkunskap om. Det är inte en slump att alla undertecknade har svenska efternamn och har (mer eller mindre) medelklassbakgrund. De som behöll Vaaranperä, Oja, Vinsa och Aidanpää hade svårare att få jobb, blev mer mobbade i södra Sverige, och var oftare från arbetarfamiljer. Deras förtroendekapital var lägre eftersom finska namnformer associerades med småskallighet och låga IQ-tal. På samma sätt äger idag Mohammed svårigheter att få jobb, men inte längre utifrån genetisk efterblivenhet, men utifrån en allomfattande kulturrasism som finns i Sverige. Se mer i rasifiering, kulturrasism. Birger Winsa, född i Pajala kommun med finska/meänkieli som modersmål Docent i meänkieli. Källor: Winsa, Birger 2020. Liberal kulturrasism, Skogås. Winsa, Birger 2020. Diskriminering av finsktalande i Sverige. Omarbetad upplaga. Skogås. Winsa, Birger 2005. Language Planning in Sweden. I Kaplan, R.B & Baldauf, R. B. Jr (red.). Language Planning & Policy in Hungary, Finland and Sweden. Birger Winsa Ss. 233-330. Europe Vol 1. Clevedon: Multilingual Matters. Winsa, Birger 2001. Kärleken är varken blind eller döv. Genusobalans i giftermål över språk- och kulturgränser i Tornedalen och Kalixbygden. I Brändström, Anders & Winsa Birger. Två uppsatser om nordsvenska giftermålsmönster. Ss 39-83. Skrifter från forskningsprogrammet "Kulturgräns Norr". Kulturens frontlinjer 19. Umeå universitet. Winsa, Birger 1997. Från ett Vi till ett Vi och Dom. Torne älv som kulturgräns. I Winsa, Birger & Korhonen, Olavi. Språkliga och kulturella gränser i Nordskandinavien. Två uppsatser. Kulturens frontlinjer. Pp 5-52. Skrifter från forskningsprogrammet "Kulturgräns Norr" 7. Umeå universitet.
Källa
Birger Winsa, Jag är en lägre ras... SVT 7 mars 2021 kl 1900.. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-03-09
kalma begravning osynlig värld
Svenska
jävlar, väsen som kan komma med besmittad vätska el mat
Finska
kalma
Ordklass
substantiv
Platser
Kittilä, Kainulasjärvi
Exempel
Kittilä, Kittilä, Kainulasjärvi: Joku juottanu toiselek kirkommullat eli kalmat?ni se tarttuvat siihen manalaiset?kahvissa juuston anatanu jossa oli se kalma, ja ku se kuoli se tulit sitte sen Juahanam pääle pirut, pääsit irti?pirut olit tulhet porstuhaan ja remhauttanheet pirtin oven auki.
Källa
I. Tuovinen, Paavola. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-03-21
kalma saga osynlig värld begravning
Svenska
följeväsen, ledsagar den avlidne till graven, osynliga luktväsen
Finska
kummitus
Ordklass
substantiv
Platser
Kainulasjärvi
Exempel
kalmak kuhisevat, kuhuväkit, kuhiaiset, ku ruumista saatethan, pienet, sen noutajat, kiehuvat sielä massa, survova
Övrigt
Bor framförallt i kyrkogårdar och kan följa med jorden i skorna till den avlidnes hem. Skorna bör rengöras efter besök på kyrkogård. Kan tynga ner liksläden så att hästen inte orkar dra. Man kan då tippa omkull släden och banka på den så att dessa försvinner. Dessa väsen, surrar och puttrar i jorden. Är små. Harriet Pekkari: OM KALMA I FINSK FOLKTRO. I Parakka finns en ö som heter KALMASAARI, de dödas ö: Finskans ord kalma har betydelsen död, lik eller eller grav, ibland också skadlig kraft som berövar människan livet. Kalma kunde smitta genom föremål som hade tillhört avlidna eller t.ex. vatten som den avlidne hade tvättats med. Likaså kunde man få kalma av begravningsplatser, skelett eller brädor som den avlidne hade legat på. Vesikalma kunde man få från en plats där någon hade drunknat. Särskilt fruktad var keskosen kalma dvs kalma som man kunde få från en plats där ett för tidigt fött barn hade begravts. Den som hade smittats av kalma kunde bete sig sinnesförvirrat, eller nervöst. Ett varigt sår kunde vara ett tecken på att man hade drabbats. Kalma botades genom att den skickades tillbaka till de döda. I magiska formler representerades dödsriket av kyrkogården och myterna om Tuonela, Norden eller Underjorden. Därför botade man kalma genom att till exempel bada de sjuka i vatten som hade tagits från en bäck som rinner norrut eller mot solnedgången. Badvattnet bars sedan till kyrkogården. Andar, väsen som förknippades med döden kallades kalmafolket. De framlidna förfäderna betraktades som närstående och respekterades men kalmafolket förnams som en obestämd och skrämmande rörelse på begravningsplatsen . I närheten av kalmafolket skulle man vara tyst och det var olämpligt att skratta eller springa på kyrkogården då störda eller förolämpade avlidna kunde bli förargade. Uppretat kalmafolk orsakade sjukdomar hos de som hade förolämpat dem. En djärv trollkunnig kunde leja kalmafolk för sina egna behov genom att köpslå med anden som vaktade över begravningsplatsen. Detta var dock farligt då kalmafolket ibland kunde ta makten över sina värdar. Man trodde också att kalmafolket kunde vandra från kyrkogården för att hämta en dödssjuk människa till dödsriket Tuonela. Vanliga människor var oftast oförmögna att se denna dystra procession, men att den döende själv, trollkunniga och djur kunde förnimma den vandrande döden.
Källa
I Tuovinen, Harriet Pekkari. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2024-09-17
kalmalainen begravning osynlig värld
Svenska
kyrkogårdsfolk som finns i begravningplatsers jord
Ordklass
substantiv
Platser
Kainulasjärvi
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen
kalmankuoppa begravning
Svenska
grav
Ordklass
substantiv
Platser
Kainulasjärvi
Övrigt
harvinainen
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen
kalminki kläder
Svenska
kalmvävt tyg
Ordklass
substantiv
Platser
Parakka, Kainulasjärvi, Ylitornio, Kompelusvaara, Parakka, Kainulasjärvi, pumpulikutheistaki kalminkia
Övrigt
tarkempia tietoja CD:ssä
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen, Tapainen
kalminkiraita kläder
Svenska
bård, band
Ordklass
substantiv
Platser
Kainulasjärvi
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen
kalo/h/ mat
Svenska
mald, sönderdelad, finskuren halm
Ordklass
substantiv
Platser
Kainulasjärvi, Jukkasjärvi
Exempel
Kainulasjärvi, survothin kalotta, Meän kieltä 1986: Kalotta vain syöthiin leipänä Muori kuunteli 201 Jukkasjärvi, kalhoita kans puurossa piethän, Enontekiö, (ylheinen), Kompelusvaara, Kompelusvaara, nälkä on kalol leivän höystö, Kompelusvaara, survinkaara jossa kalhoita, niitä ränsänalkhaisia survothiin
Övrigt
nödårstillägg till bröd och gröt, vanhaa
Källa
Nedtecknat av Itkonen, Nikupeteri