Resultat

pottovoi mat
Svenska
potatismos
Ordklass
substantiv
Platser
Rovaniemi
Källa
Nedtecknat av Artimo
> mer
pottovoitööttä
Svenska
potatisstöt
Ordklass
substantiv
Platser
Rovaniemi
Källa
Nedtecknat av Hämäläinen
> mer
pottu lånord mat östfinska saga växt ordspråk
Svenska
potatis
Finska
peruna
Ordklass
substantiv
Platser
Alatornio, Alatornio, Alatornio, Ylitornio, Sieppijärvi, Kittilä, Kittilä, Jyykeä, Vesisaari, Kittilä, Sodankylä, Sodankylä, Simo, Alatornio, Rovaniemi, Kuolajärvi, Kompelusvaara, Sieppijärvi, Kemi
Exempel
Potut panthiin maahan joskus 10 kesäkuuta, kuna maa oli lämmin. Lars Mäki: Vanhaa varma perintheinen aika oli meilä Mia mummun määrätty aika! Avvojalkasin seisothiin vastakarhitun maan päälä, jos tunsi että maa "palelutti" jalkapohjaa sillon joutui siirtämhään istuttamista ! Vanhaa sanaparsi oli : Lämpimän maan istutus sauttaa kylmän maan. Jopa ohittaaki kylhmään kylvetyt!
Övrigt
< ruotti. Östfinska, pottu s. potatis; västfi peruna, perna, pärinä, m fl id (k 3773, 3775, SMSA). Pottuja: Ymmyräisiä, (punasia) taalalaisia ja mandelia. Mendelit kypsyit viimiseks mutta olit parhaimat. Sikurit annethiin lehmile.
Källa
Nirvi, Syrjänen, Hannula. Tapainen, Rapola, Liljeblad, Räsänen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2023-06-02
> mer
pottunokka kropp
Svenska
potatisnäsa
Ordklass
substantiv adjektiv
Platser
Kompelusvaara, Rovaniemi
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen, Artimo
> mer
pottuvoi mat
Svenska
mosad kokt potatis
Ordklass
substantiv
Platser
Rovaniemi, Simo, Kemi
Källa
Nedtecknat av Hämäläinen, Räsänen, Kaarakka
> mer
potusit häst
Svenska
del i seldon för häst, ryggband i seldon
Ordklass
substantiv plural
Platser
Kemi, Simo, Kittilä, Rovaniemi, Rovaniemi, Rovaniemi, Täräntö, Ylitornio, (ylheinen), Kompelusvaara, mäkivyöt eli potusit
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen, Tapainen, Artimo, Hämäläinen, Liljeblad, Räsänen, Kaarakka
> mer
pouanpilvi natur
Svenska
moln som inte medför regn, moln under uppehållsväder, stackmoln
Ordklass
substantiv
Platser
Rovaniemi
Källa
Nedtecknat av Artimo
> mer
pouanpussi natur
Svenska
stackmoln under uppehållsväder
Ordklass
substantiv
Platser
Rovaniemi
Källa
Nedtecknat av Artimo
> mer
pouhauttaa
Svenska
smälla, skjuta, panga
Ordklass
verb
Platser
Rovaniemi
Källa
Nedtecknat av Hämäläinen
> mer
pouittua natur
Svenska
bli varmt uppehållsävder sommartid
Ordklass
verb
Platser
Kemi, Rovaniemi
Källa
Nedtecknat av Kaarakka
> mer
poukamo natur
Svenska
djupsel efter fors i skarp krök i vattendrag? djip plats i vatten
Ordklass
substantiv
Platser
Kittilä, Rovaniemi, Kittilä
Källa
Nedtecknat av Isoniemi, Artimo
> mer
poukota
Svenska
rickoschettera (kula)
Ordklass
verb
Platser
Rovaniemi
Källa
Nedtecknat av Artimo
> mer
pounikko natur
Svenska
tuvig, ojämn terräng på slåtter, myr el låglänt mark, impediment el myr där det växer träd? tuvsträng på myr
Ordklass
substantiv
Platser
Inari, Kittilä, Kemi, Rovaniemi, Kittilä, Rovaniemi, Sodankylä, Sieppijärvi, Sieppijärvi, Arpela, (ylheinen), Ylitornio, (ylheinen), Ylitornio, Enontekiö, (ylheinen), Parakka, Parakka, Kompelusvaara, Kätkäsuanto
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen, Tapainen, Aejmelaeus, Itkonen, Kena, Artimo, Liljeblad, Kaarakka
> mer
pounu natur lånord-samiska
Svenska
stor tuva; tuvig terräng
Finska
mätäs; mätäikkö
Ordklass
substantiv
Platser
Sodankylä, Inari, Kittilä, Vesisaari, Vesisaari, Rovaniemi, Sieppijärvi, Parakka, Kompelusvaara, Kätkäsuanto, Sieppijärvi, Arpela, ylheinen, Enontekiö, ylheinen.; Kainulasjärvi
Exempel
Kainulasjärvi: pounikossa hilla kasvaa.
Övrigt
< saame. Vertaa pyörtänö, penkere. Stor tuva i skog el på myr, myraktig terräng, mosstuva, tuvsträng på myr.
Källa
I. Tuovinen, Itkonen, Artimo, Liljeblad, Kena. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-02-19
> mer
pouta natur
Svenska
fin, varm, torr sommardag, uppehållsväder
Ordklass
substantiv
Platser
Kemi, Rovaniemi, Arpela, Täräntö, Kompelusvaara, jopa nyt tuli herttanem pouta; Kittilä
Exempel
Kittilä, jos pouvat on olemassa niin net mennee niitule
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen, Tiesmaa, Artimo, Kaarakka, Isoniemi
> mer
pouta natur
Ordklass
substantiv
Platser
Rovaniemi, nahkapouta, kuoste-
Källa
Nedtecknat av Hämäläinen
> mer
poutakesä natur
Svenska
varm, het sommar
Ordklass
substantiv
Platser
Kittilä, Kemi, Rovaniemi,
Källa
Nedtecknat av Isoniemi, Kaarakka
> mer
poutanen
Svenska
varm, klar sommardag, uppehållsväder
Ordklass
adjektiv
Platser
Kemi, Rovaniemi, Kompelusvaara, Kittilä ei ole poutanen ilma
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen, Isoniemi, Artimo, Kaarakka
> mer
poutia
Svenska
ha ihållande uppehållsväder, förtorka
Ordklass
verb
Platser
Rovaniemi
Exempel
Rovaniemi, elo poutaa, Kittilä, Kemi, Rovaniemi, se pouti sen aivan pilale
Källa
Nedtecknat av Artimo, Kaarakka, Hämäläinen, Liljeblad
> mer
pouvaila
Svenska
spånkorg för potatis
Ordklass
verb
Platser
Rovaniemi, oikein sielä pouvailee
Källa
Nedtecknat av Artimo
> mer
povahöylä
Svenska
hyvel för fönsterbågar
Ordklass
substantiv
Platser
Kemijärvi, Rovaniemi
Källa
Nedtecknat av Massa, Hämäläinen
> mer
praasu lånord hushåll
Svenska
stor brasa, eld i öppen spis
Ordklass
substantiv
Platser
Kemi, Kemi, Kompelusvaara, Jukkasjärvi,; Vittanki, Rovaniemi
Exempel
Vittanki: maijpraasuja poltettu väylälä tai vaarassa tai kartanolla. Rovaniemi, praasum paisthesa.
Övrigt
< ruotti. Stor brasa, ugnseld? eld utomhus, stor brasa.
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen, Tiesmaa, Kaarakka, Artimo
Redigerad
2013-04-30
> mer
praatata lånord
Svenska
prata, samtala
Ordklass
verb
Platser
Vesisaari, Kemi, Rovaniemi, Rovaniemi
Källa
Nedtecknat av Artimo, Hämäläinen, Kaarakka Tuovinen
> mer
praati människa
Svenska
prat, samtal
Ordklass
substantiv
Platser
Rovaniemi, Rovaniemi, Rovaniemi, Vesisaari
Övrigt
< ruotti
Källa
Nedtecknat av Artimo, Hämäläinen, Tuovinen
> mer