Resultat

pantje natur gällivarefinska sjukdom kropp lånord-samiska
Svenska
smärta, långvarig smärta
Ordklass
substantiv
Platser
Gällivare kommun
Exempel
Isopantje. Förövrigt ett märkligt naturnamn.
Övrigt
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-05-03
paukku gåta natur
Svenska
åskdunder
Ordklass
substantiv
Platser
Meänkieli; Kompelusvaara
Exempel
Kompelusvaara Kompelusvaara, hevonen hirnuu Helsingissä, lännem paukut tännek kuuluu (pitkänen)
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen
perseet natur människa gällivarefinska kropp
Svenska
ände, slut, rumpa
Ordklass
substantiv substantiv plural
Platser
Gällivare kommun
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-05-03
piha natur osynlig värld
Svenska
gårdsplan
Ordklass
substantiv
Platser
Meänkieli; Vettasjärvi, Moskojärvi, Nattavaara, Ullatti, Rovaniemi
Exempel
Vettasjärvi Vettasjärvi2, Moskojärvi3, Nattavaara3, Ullatti1, Nattavaara1, Nattavaara2, ei sanottu kartano, Rovaniemi
Övrigt
vertaa kartano, piha sana ei käytetty Kemissä, vanligen kartano i Pajala
Källa
Täräntö, Pajala (orava) tuli Maannenäm pihale, ja isäntä kuoli syksylä. Nedtecknat av B. Winsa: ordbok, Artimo, Kaarakka
pihamaa natur
Svenska
gårdsplan
Ordklass
substantiv
Platser
Rovaniemi
Källa
Nedtecknat av Artimo
pihamaa natur
Svenska
gårdsplan
Ordklass
substantiv
Platser
Rovaniemi
Källa
Nedtecknat av Artimo
pihlajikko natur
Svenska
rönnbestånd
Ordklass
substantiv
Platser
Meänkieli; Kainulasjärvi
Övrigt
synonyymi pihlajisto
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen
pihlajisto natur
Svenska
rönnträdsdunge
Ordklass
substantiv
Platser
Meänkielen sanakirja Meänkieli; Tornionlaakso
Källa
Nedtecknat av 2006-03-19 Lars Lampinen
pihlajisto natur
Svenska
rönnträdsdunge
Ordklass
substantiv
Källa
Meänkielen sanakirja. Nedtecknat av Lars Lampinen
poltto natur
Svenska
brand, bränning
Ordklass
substantiv
Platser
Gällivare kommun
Exempel
Polttorova
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-05-03
poutanen natur gällivarefinska lånord-samiska
Svenska
litet berg med kal topp, snödberg
Ordklass
substantiv
Platser
Gällivare kommun
Exempel
Naturnamnet Poutanen
Övrigt
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-05-06
puoltis natur gällivarefinska lånord-samiska
Svenska
backe, bergsluttning
Ordklass
substantiv
Platser
Gällivare kommun
Exempel
Poikkipuoltisvuoma
Övrigt
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-05-06
pyryilma natur
Svenska
yrväder
Ordklass
substantiv
Källa
Nedtecknat av B. Winsa: ordbok
päivänpuoli natur
Svenska
solsida
Ordklass
substantiv
Platser
Kemi
Källa
Nedtecknat av Kaarakka
päri natur
Svenska
höjd, ås på fjäll
Ordklass
substantiv
Platser
Vesisaari, Vesisaari
Övrigt
vertaa kuru
Källa
Nedtecknat av Tuovinen
raaket natur gällivarefinska vatten växt
Svenska
vattenklöver
Ordklass
substantiv
Platser
Gällivare kommun
Exempel
Raaketjärvi. Märk -t i singularis.
Övrigt
Märk -t i singularis på ord som slutar på "e". Även i ord som konet, huonet, venet, kalvet osv.
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-05-06
raattinen natur gällivarefinska lånord-samiska
Svenska
spårig
Ordklass
adjektiv
Platser
Gällivare kommun
Exempel
Raattisenhuornats
Övrigt
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-05-06
rapalantto natur vatten
Svenska
lertjärn, tjärn med lika delar vatten som lera
Finska
rapalantto
Ordklass
substantiv
Platser
Jellivaara, Kaalasvuoma-området
Källa
Aidanpää, E. (2004). Pohjan perän tähten alla. Karhuniemi: E. Aidanpää. Nedtecknat: Torbjörn Ömalm.. Nedtecknat av Torbjörn Ömalm
Redigerad
2022-02-09
rapas natur gällivarefinska lånord-samiska
Svenska
öppen
Ordklass
adjektiv
Platser
Gällivare kommun
Exempel
Rapasvaarat
Övrigt
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-05-07
rassi natur gällivarefinska växt lånord-samiska
Svenska
gräs
Ordklass
substantiv
Platser
Gällivare kommun
Exempel
Rassivaara
Övrigt
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-05-07
rauras natur gällivarefinska växt lånord-samiska
Svenska
rörgräs, flera arter av styvt gräs och halvgräs
Ordklass
substantiv
Platser
Gällivare kommun
Exempel
Rauraskumpu
Övrigt
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-05-07
rautayöt natur
Svenska
järnnätterna
Ordklass
substantiv plural
Källa
Oiva Arvola. Yliperän kielen sanakirja. Nedtecknat av Lars Lampinen
ripakka natur gällivarefinska vatten lånord-samiska
Svenska
dy, gytja, sörja
Ordklass
substantiv
Platser
Gällivare kommun
Exempel
Ripakkajärvi
Övrigt
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-05-07
ripukka natur gällivarefinska vatten lånord-samiska
Svenska
dy, gytja, sörja
Ordklass
substantiv
Platser
Gällivare kommun
Exempel
Ripukkajärvi
Övrigt
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-05-07