Resultat

suloinen människa
Svenska
underbar, söt, gullig
Finska
suloinen
Ordklass
adjektiv
Platser
Nattavaara-området
Källa
Axelsson, T. (2002). Nattavaaras historia. Nattavaaraby. Nedtecknat: Torbjörn Ömalm.. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-03-13
suola lånord-samiska gällivarefinska människa
Svenska
tjuv
Ordklass
substantiv
Platser
Gällivare kommun
Exempel
Suolajärvi
Övrigt
Många misstar ordet "suola" för betydelsen "salt" i naturnamn. Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källan "Gällivares samiska och finska ortnamn".
Redigerad
2024-05-09
syä niin ette parta tärisee ordspråk mat språk människa
Svenska
talessätt och uppmaning om att man ska äta ordentligt
Platser
Järämä-Satter med omnejd
Exempel
Syä nyt, poika! Niin ette parta tärisee.
Övrigt
Vanligt uttryck i byn. Muntliga källor
Redigerad
2024-05-31
syötat människa gällivarefinska vokalharmoni
Svenska
att äta
Ordklass
verb
Platser
Nattavaara med omnejd
Källa
Airila, M. (1912). Äännehistoriallinen tutkimus Tornion murteesta: Murteen suhdetta Suomen muihin murteihin silmälläpitäen. Sana.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-06-11
talvisilmät människa osynlig värld fras kropp lånord-samiska
Svenska
vinterögon, onda avsikter
Ordklass
substantiv substantiv plural
Platser
Malmfälten, Tornedalen förr
Övrigt
Talvetjalmet på Lulesamiska. En man reste från Jokkmokk över fjällen till Kaalasluspa och stannade över natten i en nybyggarstuga. Mannen kunde finska ganska bra men talade inte om det. På kvällen sade den ene av männen som bodde i stugan till den andre på finska: 'Hur ska vi göra med den här?' Då sade den andre, att han på natten skulle ge honom vinterögat. Mannen från Jokkmokk, som hade pengar på sig, gick då ut och flydde sin väg, ty han förstod att 'vinterögat' betydde en 'bösskula' (Sirkas lappby.)
Källa
Svenska landsmål och Svenskt folkliv 1943-44. Nedtecknat av Tuurikarhu
Redigerad
2024-07-03
tarpot, tarpoot människa gällivarefinska vatten
Svenska
traska, pulsa, plumsa
Ordklass
verb
Platser
Jellivaara
Källa
Airila, M. (1912). Äännehistoriallinen tutkimus Tornion murteesta: Murteen suhdetta Suomen muihin murteihin silmälläpitäen. Sana.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-06-11
tattarainen lånord människa etnicitet
Svenska
tattare, zigenare (nedl.)
Ordklass
substantiv
Platser
Malmfälten och övre Tornedalen
Övrigt
Ytterst få använder detta ord nuförtiden.
Källa
Paulaharju, S. (1961). Kiveliöitten kansaa: Pohjois-Ruotsin suomalaisseuduilta. 2. Paino. Porvoo: ”Ord från ordlistan i slutet av boken (Outoja sanoja)”. Ord från främst Malmfälten/övre Tornedalsregionen.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-06-05
tekeva människa gällivarefinska vokalharmoni arbete
Svenska
flitig, händig
Ordklass
adjektiv
Platser
Nattavaara med omnejd
Källa
Paulaharju, S. (1961). Kiveliöitten kansaa: Pohjois-Ruotsin suomalaisseuduilta. 2. Paino. Porvoo: ”Ord från ordlistan i slutet av boken (Outoja sanoja)”. Ord från främst Malmfälten/övre Tornedalsregionen.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-06-05
tietaat människa gällivarefinska vokalharmoni
Svenska
veta, ha vetskapen
Ordklass
verb
Platser
Nattavaara med omnejd
Källa
Airila, M. (1912). Äännehistoriallinen tutkimus Tornion murteesta: Murteen suhdetta Suomen muihin murteihin silmälläpitäen. Sana.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-06-11
tingata lånord människa
Svenska
pruta
Finska
tinkiä
Ordklass
verb
Platser
Betydelse pruta: Ylitornio, Vittanki, Kainulasjärvi
Övrigt
Oli hyvä tinkaamhaan hintaa.
Källa
I Tuovinen. Nedtecknat av winsa
Redigerad
2023-06-04
tintti människa
Svenska
smula, litet något
Finska
pieni palanen
Ordklass
substantiv
Platser
Kainulasjärvi
Exempel
Useasti kieltheinen: Et saa tinttiäkhään, et mithään. Ei mulla ole tinttiä rahhaa.
Övrigt
Vertaa: et saa äyriäkhään.
Källa
Birger Winsa. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-01-25
tjiffa människa gällivarefinska språk lånord-samiska
Svenska
inhysning, del av svordom/skällsord
Ordklass
substantiv interjektion
Platser
Järämä-Satter, Jellivaara
Exempel
Saatanan tjiffa!
Övrigt
Tjiffa kommer mest troligt från det lulesamiska ordet "Stiffa" som betyder inhysning.
Källa
Muntliga källor. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-05-22
tjorpi gällivarefinska människa lånord-samiska
Svenska
vulgär, oanständig
Finska
vulgaari, sivistymätön
Ordklass
adjektiv
Platser
Jellivaara, Kaalasvuoma-området
Övrigt
Ungefär samma som "ruokoton". Källa: Aidanpää, E. (2004). Pohjan perän tähten alla. Karhuniemi: E. Aidanpää.
Redigerad
2024-06-27
tjänslinen lånord människa
Svenska
känslig
Finska
herkkä
Ordklass
adjektiv
Platser
Aapua; Suomen, Finska, Aapua
Exempel
Soon ihmiselle vähän tjänslistä. Tuntuu silla laila ku mie olen ruottalainen ette mie häätyisin osata ruottin paremin ku suomen. Det är för folket en känslig fråga. Det känns som att när jag är svensk så bör jag kunna bättre svenska än finska. Man i Aapua.
Övrigt
Vertaa herkkä.
Källa
Birger Winsa. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-12-01
tohru människa
Svenska
trögtänkt
Ordklass
adjektiv
Platser
Rovaniemi Vesisaari
Övrigt
stfi hidasälyinen; syn. hoksaamaton, tuppura
Källa
Jukka Korva. Nedtecknat av Tuovinen
tosihurskas människa
Svenska
djupfrom
Ordklass
adjektiv
Platser
Rovaniemi Kemi
Källa
Jukka Korva. Nedtecknat av Kaarakka
tuhkalappalainen människa etnicitet
Svenska
en ”riktig same” som bor i kåta
Ordklass
substantiv
Platser
Övre Tornedalsregionen
Övrigt
”tavallinen nimitys Peräpohjassa, tarkoittaa aito lappalaista, joka asuu kodassa." - S.P
Källa
Paulaharju, S. (1922). Lapin muisteluksia. Helsinki: Kirja. Boken belyser många dialektala ord från bägge sidorna av övre Tornedalen och Muonioälvdal, exempelvis Kolari, Muonio, Kittilä, Karesuanto, Naimakka och Enontekiö.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-06-12
tuhnupieru människa gällivarefinska kropp
Svenska
äcklig smygfis som luktar sjukt
Ordklass
substantiv
Platser
Järämä-Satter, Jellivaara
Källa
Muntliga källor. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-05-21
tulkki människa
Svenska
tolk, översättare
Ordklass
substantiv
Platser
Rovaniemi Kemi; Kittilä
Exempel
Kittilä, se on suu syämen tulkki
Källa
Jukka Korva. Nedtecknat av Kaarakka, Liljeblad
turkkuri människa
Svenska
körsnär
Ordklass
substantiv
Platser
Rovaniemi Kemi
Källa
Jukka Korva. Nedtecknat av Kaarakka
tyvipäänmies människa
Svenska
rotändans man, stark man
Finska
tyvipäänmies
Ordklass
substantiv
Exempel
Birger Winsa: Kotona puhuthiin tyvi- ja lalvapään miehistä. Uitossaki käsite mitä ittekuki piti tehhä.
Källa
Birger Winsa. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2023-05-07
tähystäjä människa
Svenska
spejare, spanare
Ordklass
substantiv
Platser
Rovaniemi Kemi
Källa
Jukka Korva. Nedtecknat av Kaarakka
tälläri människa
Svenska
skötare, övervarkare av sågmaskin
Ordklass
substantiv
Platser
Rovaniemi Rovaniemi; Kemi
Exempel
Kemi, sahantälläri
Övrigt
sahanasettaja
Källa
Jukka Korva. Nedtecknat av Kaarakka, Artimo
ummuksissa människa fras
Svenska
försluten, ogenomtränglig. Kan även betyda att man är i ett stadium av ovetande, i ett dunkel.
Ordklass
adjektiv
Platser
Övre Tornedalsregionen
Övrigt
”tiedotonna, tainnoksissa.” - S.P
Källa
Paulaharju, S. (1922). Lapin muisteluksia. Helsinki: Kirja. Boken belyser många dialektala ord från bägge sidorna av övre Tornedalen och Muonioälvdal, exempelvis Kolari, Muonio, Kittilä, Karesuanto, Naimakka och Enontekiö.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-06-12