Resultat

jorva kropp lånord-samiska
Svenska
lårs yttre sida, rumpa
Finska
paisti
Ordklass
substantiv
Platser
Kittilä, Kuolajärvi, Kuolajärvi, Kittilä, Sodankylä, Kompelusvaara, Kätkäsuanto, Inari, Sodankylä, Inari, Rovaniemi, Sodankylä, Rovaniemi, Kuolajärvi, Sieppijärvi, ylheinen, Lohijärvi, ylheinen, Täräntö, Alatornio, Arpela
Övrigt
Hela övre delen på lår, skinka. Om djur och människa.
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen, Itkonen, Leino, Tiesmaa, Artimo
Redigerad
2013-04-11
korju djur jakt lånord-samiska
Svenska
björnlega, -bo utanför ide
Finska
karhun vuode
Ordklass
substantiv
Exempel
Kompelusvaara: Karhu makkaa korhjuula kuusen alla, ei pesässä.
Källa
I. Tuovinen, Ante Aikio. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2024-01-10
laikota lånord-samiska hushåll
Svenska
hyra
Finska
vuokrata
Ordklass
verb
Platser
Enontekiö, ylheinen, Vesisaari, Vesisaari, Inari.
Övrigt
< saame
Källa
Nedtecknat av Itkonen, Tuovinen
Redigerad
2013-04-09
kepposet renskötsel kropp ordspråk lånord-samiska
Svenska
lungor
Finska
keuhkot
Ordklass
substantiv plural
Platser
Enontekiö, (ylheinen), Enontekiö, Enontekiö, Jellivaara, Täräntö (leikilisesti), Jukkasjärvi (harvinainen)
Exempel
Kainulasjärvi: Ryki ette kepposet tulit ulos.
Övrigt
Vertaa tävyt. Främst hos djur men även människa. Ofta lekfullt om människas lungor. Keikkuu päälimäisenä ko kepposet keitossa.
Källa
Itkonen, Tuovinen, Airila. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2023-12-03
kielunalimppu kropp renskötsel lånord-samiska
Svenska
koagulerad renblodsklump
Ordklass
substantiv
Platser
Parakka.
Övrigt
< saame.
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen
Redigerad
2013-04-11
kieskamerkki renskötsel lånord-samiska
Svenska
utskärning i renmärke
Ordklass
substantiv
Platser
Enontekiö, ylheinen.
Källa
Nedtecknat av Itkonen
Redigerad
2013-04-11
kilkula djur lånord-samiska
Svenska
träskiva med ägarnamn
Ordklass
substantiv
Platser
Inari, Sodankylä.
Övrigt
< saame. Träskiva runt djur-, renhals, föremål.
Källa
Nedtecknat av Itkonen, Kena
Redigerad
2013-04-11
aava vatten lånord-samiska
Svenska
stort vak på sjö el vattendrag
Ordklass
substantiv
Platser
Kompelusvaara
Källa
Ante Aikio. Nedtecknat av B. Winsa: ordbok
Redigerad
2024-01-10
kunkka lånord-samiska osynlig värld
Svenska
näcken
Ordklass
substantiv
Platser
Vettasjärvi
Exempel
Vettasjärvi: niitä on järvissä - järvikunkat.
Källa
I Tuovinen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-10-30
maala kropp lånord-samiska mat
Svenska
blod
Finska
veri
Ordklass
substantiv
Källa
Väylänvartisten sanalistalta, Naamakirjan tietoja. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-11-16
narkaus man kvinna öknamn/smeknamn lånord-samiska
Svenska
samlag
Finska
koinu
Ordklass
substantiv
Platser
Meänkieli; Kompelusvaara
Exempel
Kainulasjärvessäki piethiin ette Narkausjoki on Koinujoki. Tuovinen asui kylässä 1930-luvula.
Övrigt
Vertaa narkistaa. Njarka samelaisena lainana taitaa olla toennäkösempi. Merkitys niemi.
Källa
I Tuovinen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2023-03-08
Narkausjoki lånord-samiska plats
Svenska
Narkån
Ordklass
substantiv
Platser
Meänkieli; Kainulasjärvi
Källa
Nedtecknat av B. Winsa: ordbok
Redigerad
2021-04-04
Narkauspalo lånord-samiska plats
Svenska
naturnamn
Ordklass
substantiv
Platser
Kainulasjärvi, Tärendö
Exempel
Kainulasjärvi Tärendö församling, Kainulasjärvi byamarker, B.Winsa och älgjägare i Kainulasjärvi, 1985 Meänkieli
Källa
Nedtecknat av B. Winsa
Redigerad
2021-04-04
laikko lånord-samiska
Svenska
hyra, hyreskostnad
Finska
vuokra
Ordklass
substantiv
Platser
Kittilä, Inari, Enontekiö, (ylheinen), Lohijärvi, Ylitornio, Kätkäsuanto.; Jukkasjärvi
Exempel
Jukkasjärvi: viijä uunin laikkoa leipä.
Övrigt
< saame,
Källa
Nedtecknat av Itkonen, Liljeblad
Redigerad
2013-04-09
lakkis trä lånord-samiska
Svenska
fjällbjörk
Ordklass
substantiv
Platser
Vittanki
Övrigt
Puusta, < saame.
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen
Redigerad
2013-04-11
kippasesti lånord-samiska
Svenska
svagt
Ordklass
adverb
Exempel
Kippasesti kasuaa.
Redigerad
2013-04-12
keino jakt lånord-samiska
Svenska
fångststig
Finska
ansapolku, pyyntipolku
Ordklass
substantiv
Platser
Hakanen1, Hakanen1
Källa
Nedtecknat av B. Winsa: ordbok
Redigerad
2021-07-29
kiikka hushåll lånord-samiska
Svenska
saltkar, ask
Ordklass
substantiv
Platser
Inari
Övrigt
< saame? Tex för att förvara t ex salt under resor, saltkar med trälock.
Källa
Nedtecknat av Itkonen
Redigerad
2013-04-11
Nuolaspajärvi lånord-samiska plats
Svenska
Nuoraspajärvi
Finska
Nuolaspajärvi
Ordklass
egennamn
Platser
Soppero
Exempel
Nuolaspajärvi on sanoottu enne vanhasta mutta 1900 puolivälissä kuulin Nuoraspajärvi. Saata se olla niin ette nämäät "uuenaikaiset" ihmiset on kuulhet nimeen väärin ja alanehet käytämhän sitä.
Övrigt
Hormasaarea ennen kuttuthiin Holmasaariks. Mie oleen havaanu ette Sopperossa ennen vanhasta oli ihmisiä jokka esimerkiksi nimitethin yhtä saarta väylässa "Holmasaareksi" mutta taas viimi satavuosien ihmiset käskethin sammaa saarta "Hormasaareksi". Olen jotaki muitaki paikannimiä nähny sammaa ette "L" muuttuu "R" ksi.
Källa
Henning Johansson. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-02-12
Reuhkavaara lånord-samiska plats
Svenska
Reuhkavaara
Finska
Reuhkavaara
Ordklass
egennamn
Platser
Kainulasjärvi
Exempel
Reuhkavaara on lännenpuolela Mestosvaaraa. Mutta täysin outo vaarannimi Kainulasjärvessä. Tieto kartasta.
Övrigt
Kan vara felskrivet. Idag heter berget Palovaara. Möjligen Riukkavaara tidigare. Väster om berget finns Riukka, Riukankoski. Samiskt ord.
Källa
https://kartavdelningen.sub.su.se. Birger Winsa. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-03-11
aape, ape gällivarefinska lånord-samiska natur
Svenska
myr
Finska
suo
Ordklass
substantiv
Platser
Jellivaara
Övrigt
Förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter och i enstaka fall svenska i samband naturnamn. Ord likt denna användes eller används fortfarande, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Några exempel är ”vuosku” (abborre), "kaira" (kil) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källan.
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening. Nedtecknat: Torbjörn Ömalm. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-04-25
ammas gällivarefinska lånord-samiska
Svenska
okänd, främmande
Finska
tuntematon, vieras
Ordklass
adjektiv
Platser
Jellivaara
Exempel
Ammasjoki
Övrigt
Förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter och i enstaka fall svenska i samband naturnamn. Ord likt denna användes eller används fortfarande, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Några exempel är ”vuosku” (abborre), "kaira" (kil) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källan.
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening. Nedtecknat Torbjörn Ömalm.. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-04-25
arro gällivarefinska lånord-samiska natur
Svenska
torr gräsmark, stenig mark, morän
Finska
ruoho, kivikkö, moreeni
Ordklass
substantiv
Platser
Jellivaara
Exempel
Arrojoki
Övrigt
Förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter och i enstaka fall svenska i samband naturnamn. Ord likt denna användes eller används fortfarande, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Några exempel är ”vuosku” (abborre), "kaira" (kil) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källan.
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening. Nedtecknat Torbjörn Ömalm.. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-04-25
atja gällivarefinska lånord-samiska natur väder
Svenska
åska
Finska
ukkonen
Ordklass
substantiv
Platser
Jellivaara
Exempel
Atjavarto
Övrigt
Förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter och i enstaka fall svenska i samband naturnamn. Ord likt denna användes eller används fortfarande, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Några exempel är ”vuosku” (abborre), "kaira" (kil) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källan.
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening. Nedtecknat Torbjörn Ömalm.. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-04-25