När modern var ute på slåtterarbete så matade de äldre syskonen de yngre med välling eller mjölk som hälldes i mjölkhornet.
Källa
Tolonen, G. (1954). Svappavaara: med glimtar från kringliggande byar i Vittangi församling : hembygdsbok. [Kiruna]: [Wallerströms bokh.]..
Nedtecknat av Järämä-Satter
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening..
Nedtecknat av Järämä-Satter
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening..
Nedtecknat av Järämä-Satter
”kuivanmaan niitty, kyntämättä heitetty pelto saanut ruveta itsestään heinää työntämään.” - S.P
Källa
Paulaharju, S. (1922). Lapin muisteluksia. Helsinki: Kirja. Boken belyser många dialektala ord från bägge sidorna av övre Tornedalen och Muonioälvdal, exempelvis Kolari, Muonio, Kittilä, Karesuanto, Naimakka och Enontekiö..
Nedtecknat av Järämä-Satter
Paulaharju, S. (1922). Lapin muisteluksia. Helsinki: Kirja. Boken belyser många dialektala ord från bägge sidorna av övre Tornedalen och Muonioälvdal, exempelvis Kolari, Muonio, Kittilä, Karesuanto, Naimakka och Enontekiö..
Nedtecknat av Järämä-Satter
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening..
Nedtecknat av Järämä-Satter
Paulaharju, S. (1961). Kiveliöitten kansaa: Pohjois-Ruotsin suomalaisseuduilta. 2. Paino. Porvoo: ”Ord från ordlistan i slutet av boken (Outoja sanoja)”. Ord från främst Malmfälten/övre Tornedalsregionen..
Nedtecknat av Järämä-Satter
Birger Winsa: Onkohän muita sanoja kun syrjätä. Aijaa laithaanko? Ennen mailmassa biililä piti syrjätä. Ja kun sanottu oli syrjäyspaikkoja. Valtiola oli paljon rahhaa ja sen takia rakenethiin hyvinki mukkasia ja törmäsiä teitä. Seurasit luontoa joka harjussa ja tievassa. Mutta kaitaset kun hevosten kuja. Vieläki jos talvenaikana tullee pluuvibiili vasthaan sillon on paras syrjätä ja laskea vauhtia.