Resultat

kainhuunruotti etnicitet språk
Svenska
överkalixmål, kalixbondska
Ordklass
substantiv
Platser
Kainulasjärvi; Vanhaa
Exempel
se on se vanhaa kainhuurruotti, ei sitä kovaruottalainen ymmäräv vähhääkhä
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen
Redigerad
2014-03-13
porstuasuomalainen etnicitet språk
Svenska
farstufinne, finskvänlig meänkieliaktivist
Finska
suomenystävä
Ordklass
substantiv
Exempel
Nuot riethaan porstuasuomalaiset luovat Meänmaata ja Meänmaan flakua., Gränstrakterna i Torne älvs nedre älvdal.
Övrigt
Ordet är relativt nyskapat, kanske 2000? Första gången jag hörde ordet var från en före detta styrelseledamot i STR-T. Ordet används av personer som ogillar samarbete med finska Tornedalen. Individer som hävdar meänkieli och vill samarbeta med finska Tornedalen betecknas som farstufinnar.Se även farstufinska, porstuasuomi. Förmodligen är alla som är för Meänmaa mer eller mindre porstuasuomalaisia. Porstuasuomalaisella on enemän suomensuomen sanoja kun esim. ehkä, perusta, pian, auto etc. Se även termen rasifiering och om meänkieli grammatik som en etnicitetsskapare.
Källa
En före detta styrelseledamot i STR-T och Birger Winsa. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2020-10-05
oikea suomi etnicitet språk
Svenska
riksfinska
Finska
suomi, kirjakielen suomi
Ordklass
substantiv
Platser
Tornionlaakso; Kainulasjärvi
Exempel
Kainulasjärvi: Met emmä puhu oikeata suomea, vain tätä meän kieltä eli meän suomea.
Övrigt
Denna finlandsfinska eller riktiga finska var en avgörande orsak till meänkieli. Detta vårt språk sa man och tittade ner på golvet. Vi talar bara vårt språk, sa man skamset. Finnar kallade språket för skitfinska.
Källa
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2020-10-11
Jokkiinsuunhauta plats språk
Svenska
naturnamn
Finska
Jokkiinsuunhauta
Ordklass
egennamn
Platser
Tärendö församling, Kainulasjärvi byamarker
Övrigt
Hauta betyder djup sänka i vattendrag. 2 meter är djupt i en å.
Källa
B.Winsa och älgjägare i Kainulasjärvi, 1985. Nedtecknat av B. Winsa
Redigerad
2017-02-18
latinankieli språk
Svenska
latinska språket
Ordklass
substantiv
Platser
Alatornio, ylheinen.
Källa
Nedtecknat av Häll
Redigerad
2013-04-18
lojosana språk
Svenska
trevligt, skrattretande ord
Finska
naurattava, hauska sana
Ordklass
substantiv
Platser
Rovaniemi
Exempel
Rovaniemi: se praataa ihan semmosia lojosanoja.
Källa
Nedtecknat av Hämäläinen
Redigerad
2013-05-11
äksästi etnicitet människa språk
Svenska
snabbt
Finska
kätevästi, nopeasti
Ordklass
adverb
Platser
Kittilä
Exempel
Kittilä: Rautusjärvellä puhuthan niin äksästi.
Källa
Liljeblad. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2014-07-05
höperehtiä människa kropp språk
Svenska
tala oredigt
Finska
puhua sekavasti
Ordklass
verb
Övrigt
Suomi: Lievä ilmaisu puheiden sekavuudesta.
Källa
Matti Junes född i finska Tornedalen. Nedtecknat av Lars Lampinen, Unbyn Boden
Redigerad
2013-08-14
potakka etnicitet växt språk
Svenska
potatis
Ordklass
substantiv
Exempel
Simo, Kemi, Kompelusvaara, ei sit oles sanonheek k entiset lapinämmät potakaksi
Övrigt
ei käytetä
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen, Kaarakka, Räsänen
älinä barn språk
Svenska
böl, tjut
Finska
mylinä, volvotus
Ordklass
substantiv
Platser
Kemi
Övrigt
Vertaa pälinä.
Källa
Paloheimo. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2014-07-05
puurotupa öknamn/smeknamn etnicitet byggnad barn språk
Svenska
arbetsstuga/grötstuga/gula fängelset
Finska
työtupa
Ordklass
substantiv
Platser
Tornionlaakso, Malmikentät; Suomen
Exempel
Puurotuvaks sanothiin työtuvat koska lapset useasti sait puuroa ruaks. Puurotupia oli esimerkiks Täränössä, Korpilompolossa, Teurajärvessä ja monessa muussa kylässä. Usseimiten raahvaila jokka olit olheet sielä oli huonoja muistoja puurotuvista. Suomen kieli oli kieletty ja oli rangastuksia jos puhui suomea.
Övrigt
I Kiruna kallades arbetsstugan för Gula fängelset. Säger Sven Erik Stöckel från Kattuvuoma.
Källa
Birger Winsa. Vi var en lägre ras, SVT 7 mars 2021.. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-03-09
ääkätä språk barn kropp
Svenska
bajsa
Finska
kakata
Ordklass
verb
Platser
Kemi
Övrigt
Barnspråk
Källa
Paloheimo. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2014-07-02
mammi kropp barn språk
Svenska
bröst, bröstvårta
Finska
nänni
Ordklass
substantiv
Platser
Kompelusvaara
Exempel
Kompelusvaara: Antaa mammia.
Övrigt
Synonyymi mimmi. Lastenkieltä.
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen
Redigerad
2013-08-15
mimmi kropp barn kvinna språk
Svenska
kvinnas bröstvårta (barnspråk)
Finska
nänni
Ordklass
substantiv
Platser
Kompelusvaara, Kompelusvaara.
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen
Redigerad
2013-08-15
Pärkämä språk saga plats etnicitet
Svenska
naturnamn i Kalixälv, forsnacke, -hals,
Finska
Pärkämä.
Ordklass
egennamn
Platser
Kainulasjärvi
Exempel
Junosuanossa on kans Pärkämäkoski. Piian ei muaala? Merkitys piian koskenkaula, -niska. Laina eteläsuomen murtheishiin viron kielestä pärk seppel. Viron kielen etymologia: pärg : pärja : pärga 'rõngakujuline v ovaalne lille-, oksa- vm põimik; rõnga- v ringikujuline moodustis; peaehe' Tüve vasted võivad olla saami bárgidit 'palmikut punuda', bárggaldat 'palmik, punutud pael', ersa pargo 'korv', mokša parga 'tohust torbik' ning võib-olla ka karjala (puna)päre 'peakaunistus'. Eesti keelest on laenatud soome mrd pärkä 'seppel v peapael' ja baltisaksa Pärg, Perg, Pärk 'eesti tüdrukute peaehe'. Albin Oja 1900-1984 i intervju: "Det finns ett bra fiskeställe som kallas för Kaihnuunranta som ligger i Vuopios mynning. Den har fått sitt namn efter en person från Kalix (Kainus) som bodde här i en fiskekoja. Sedan finns det ett ställe som kallas Pärkämä nedströms Vuopio, var det fanns en ö. Där bodde fiskaren Pärkämän Pekka."
Övrigt
Ordets ursprung och betydelse är okänt. Möjligen estniskt lån till finskan. Vuopio och Kaihnuunranta på andra sidan. Stor vik uppåt. Selet avsmalnar innan forsarna. Mestoslinkkaforsarna nedanför Pärkämä. Kallas för Pärkämäkosket och länge ner Linkankosket. I Kainulasjärvi berättas att det fanns på äldre tid en fiskekoja vid stranden av Pärkämä, i själva viken. Mäkigubben, Mäen Äijä lär ha använt den under sina fisketurer till älven. Estniskan har lånat ordet pärkä till sydfinska dialekter, pärkä i betydelsen krans, seppel på finska. Finskans äldsta ord för hals är seppel. Kaula kom senare som ett lånord. Seppel fick betydelsen krans., Jag tror Pärkämä betyder forshals, eller mer modernt forsnacke. Mestossuanto avsmalnar i Pärkämä och strömmen ökar. Farlig forshals. Estnisk etymologi: Eesti keelest on laenatud soome mrd pärkä 'seppel' Vi har flera ord som bara finns i Tornedalen/nordfinskan och i södra Finland. T ex säserä rank om båt finns bara här och i Tavastland. Och ordet kana trekanten, spetsen i båtför fanns förr om åren bara i Tornedalen och vid Ladogas strand. De första nybyggarna kom med båt. Kana båtför är okänt idag, tror jag? Eller? Men helt allmänt under 1930-talet. Pärkämä kan kanske inkluderas till denna skara. Bästa förklaringen. Finska forskare har inte hittat något bättre. Ett förslag är svenska lånet bärga. Men ordet bärga förekommer inte ens i tornedalssvenskan. Och inga pärja-namn finns. Båtlänning/Valkamaa i Pärkämä finns. Men man drog upp båten. Vettää venheet maale. Ingen bärgar båten upp på land. Inte ens på ren svenska.
Källa
Albin Oja, Kainulasjärvi, Birger Winsa. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2023-09-26
kraaseli språk lånord djur
Svenska
gråsäl
Ordklass
substantiv
Platser
Kemi, Vesisaari; Vesisaari, Nikkala
Exempel
Vesisaari (Oulun suomea) Nikkala
Källa
Anders Koski, Nikkala, kvarlämnade anteckning 2000. Nedtecknat av Paloheimo, Tuovinen, E. Wande
Redigerad
2017-02-27
kritistellä människa språk
Svenska
tala på spec sätt (onom)
Finska
puhua erikoisella tavalla
Ordklass
verb
Platser
Kompelusvaara
Exempel
Kompelusvaara: hirveä ääni sillä on, kritisteleminen sieppurilla, muutamak kuttuvs suokulaiseksi, mutta sieppuri se on hänen nimi.
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen
Redigerad
2013-08-17
solkkaus språk
Svenska
otydligt, dåligt prat
Finska
huono, epäselvä puhe
Ordklass
substantiv
Platser
Rovaniemi Kemi
Källa
Jukka Korva. Nedtecknat av Kaarakka
sopottaa språk
Svenska
mumla, tassla, tissla
Finska
epäselvästi ja huonosti puhua ei ylh.
Ordklass
verb
Platser
Rovaniemi Kemi, puhua sopottaa
Källa
Jukka Korva. Nedtecknat av Kaarakka
Järvi plats öknamn/smeknamn språk
Svenska
Kainulasjärvi
Finska
Kainulasjärvi
Ordklass
egennamn
Platser
Kainulasjärvi, järviläinen; Winsa, Tornedalen
Exempel
Kaks pitkää nauhotusta John A Winsa ja Albin Oja: https://www.isof.se/lar-dig-mer/kunskapsbanker/lar-dig-mer-om-nationella-minoritetssprak/meankieli/berattelser-fran-tornedalen
Källa
Meänkielen sanakirja. Lars Lampinen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-11-21
jääveli språk etnicitet religion
Svenska
mild svordom, jävel
Ordklass
substantiv
Exempel
Kompelusvaara, voi jääveli senthään! Se tuntuu niinku liepeämällek ku ei kiroas suomeksi
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen
lipotus etnicitet språk
Ordklass
substantiv
Exempel
Kompelusvaara, se on tämä suomen kieli, huokea se on, eihän siin ole lipotuksia, eihän siin ole niitä teräviä, ei näpperiä niinku niissä muissa (kielissä)
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen
Jokkiinsuu plats språk
Svenska
naturnamn
Finska
Jokkiinsuu
Ordklass
egennamn
Platser
Tärendö församling, Kainulasjärvi byamarker
Övrigt
Jokkiinsuu = Joitten suu
Källa
B.Winsa och älgjägare i Kainulasjärvi, 1985. Nedtecknat av B. Winsa
Redigerad
2017-02-18
lommertaa människa språk
Svenska
tala elakt om ngn
Finska
puhua ilkeitä jostakin
Ordklass
verb
Platser
Vittanki
Källa
Nedtecknat av Airila
Redigerad
2013-08-14