MEÄN SANA
Svenska
vada
Finska
kahlata
Ordklass
verb
Platser
Jellivaara, Kompelusvaara, Vittanki, Enontekiö, Sieppijärvi, Ylitornio
Exempel
Vuomia kahlethiin. Jellivaara, Kompelusvaara, Kompelusvaara, Vittanki, Enontekiö, (ylheinen), Sieppijärvi, (ylheinen), Ylitornio: sielä se kaalaa.
Övrigt
Ante Aikio: THE SAAMI LOANWORDS
IN FINNISH AND KARELIA
Källa
I. Tuovinen, Itkonen, Tapainen, Airila, Aikio.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2024-01-10
Svenska
slå lock för öronen
Finska
lyödä korvat lukkoon
Ordklass
verb
Platser
Kemi, Kompelusvaara
Exempel
Kemi, Kompelusvaara, Kompelusvaara: tässä net huutavat että korvakki lumehtuvat.
Övrigt
Finska dialektarkivet, östfinskt ord. Kans lummehtua.
Källa
Nedtecknat av B. Winsa: ordbok
Redigerad
2017-02-27
Svenska
björnmossa
Ordklass
substantiv
Övrigt
östfi, sudensammal s \'björnmossa?, Polytrichum commune\', östfi, endast på fi sidan; västfi karhunsammal id (K Toivianen k 5905, SMSA).
Källa
Nedtecknat av Birger Winsa
Svenska
utföra nåjdkonster, besvärja
Finska
manata
Ordklass
verb
Platser
Parakka, Kompelusvaara
Exempel
Parakka: sielä se on loihtimassa. Kompelusvaara: jos se maataki kattoo se loihtii ni se mullala painaa ja sitte sannoo jotaki siihen.
Övrigt
Östfinska, loihtia v. läsa ramsor, sagor; praktisera spådom och folkkonst (S Vihonen k 2281, SMSA).
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen
Redigerad
2013-05-07
Svenska
harm, förtret, ilska
Finska
suuttumus, harmi, kiukku
Ordklass
substantiv
Platser
Kittilä, Kompelusvaara.; Rovaniemi
Exempel
Rovaniemi: oli niin ähmishän.
Övrigt
Östfinska, ähmä (öf, Möb, Nöb, Tär) förtret, harm, trots, ilska.
Källa
I. Tuovinen, Artimo, Anthoni.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2014-06-28
Svenska
frysa till is; torka
Finska
jäätyä; kuivaa
Ordklass
verb
Övrigt
Östfinska, kuroa v 'frysa till is; torka'; endast i fi Ylit (H Tyyni k 4729, SMSA).
Källa
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-02-28
Svenska
bli hastigt molnigt som blir allt tjockare och täcker hela skyn, och regn följer ofta
Finska
vahvasti pilventyä ja alkaa sataa
Ordklass
verb
Platser
Inari, Kittilä, Rovaniemi, Kemi, Kuolajärvi, Sodankylä, Sieppijärvi, (ylheinen), Sieppijärvi; Kittilä, Enontekiö, Ylitornio, Sieppijärvi, Kompelusvaara, Jukkasjärvi, Arpela, Vittanki, Vesisaari
Exempel
Kittilä: se lientää, saet tullee Enontekiö. Ylitornio, (ylheinen), Sieppijärvi, (ylheinen), Enontekiö, (ylheinen), Kompelusvaara, Jukkasjärvi, Arpela, (ylheinen), Enontekiö, (ylheinen), Jukkasjärvi, Vittanki: taivas lientää. Vesisaari: taivas lientää saetta.
Övrigt
Östfinska, lientää v 'bli molningt' (P Silvola k 2936, SMSA).
Källa
I. Tuovinen, Kena, Kaarakka, Artimo, Sipola, Isoniemi, Itkonen.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-02-23
Svenska
insamla, samla girigt
Ordklass
verb
Övrigt
östfinska, haamuta v \'insamla, samla girigt\'; endast nordfi, Sydösterbotten och sydöstfi (SMS k 1043).
Källa
Nedtecknat av Birger Winsa
Svenska
del i vävstol
Ordklass
substantiv
Övrigt
östfinska, hammaspuu s \'del i vävstol\'; främst östfinsk (SMS).
Källa
Nedtecknat av Birger Winsa
Svenska
gås
Ordklass
substantiv
Platser
Nattavaara1
Övrigt
östfinska, hanhi:hanhin s \\\'gås\\\'; hanhi id allmänfi (SMS).
Källa
Nedtecknat av B. Winsa: ordbok
Svenska
vänster
Finska
vasen
Ordklass
substantiv
Övrigt
östfi, kura s enbart Kolari östfinsk 'vänster' (Kyllikki Rantala k 6124, SMSA).
Källa
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-02-27
Svenska
redskap vid slädtillverkning
Ordklass
substantiv
Övrigt
östfinska, hammaspuu s \'redskap vid slädtillverkning\' (SMS).
Källa
Nedtecknat av Birger Winsa
Svenska
kallkälla; vattenpöl i myr
Finska
lähde; suosilmäke, lätäkkö
Ordklass
substantiv
Platser
Pajala
Övrigt
Östfinska, hete s 'kallkälla; vattenpöl i myr' (E Palo k 3468, SMSA; SMS).
Källa
Nedtecknat av B. Winsa: ordbok
Redigerad
2017-03-04
Svenska
skugga, skydd, vindskydd
Ordklass
substantiv
Platser
Enontekiö, (ylheinen)
Övrigt
vertaa kalve katve skugga, lä; LS PerP kalve, IS katve
Källa
Nedtecknat av Itkonen
Svenska
spionera, tjuvtitta, spana obemärkt
Finska
vakoilla
Ordklass
verb
Platser
Aapua
Exempel
Meilä kuuruthiin syksyn aikana. Meilä sanothiin niin. Met kuurusimma pimeässä iltakauet. Spiuneerata siis... jos sitä haluaa syysiltoina kuuruta niitä jokka kulkevat siutti.
Övrigt
Östfinska, från Ladogas stränder enlgit SMSA.
Källa
Lars Lampinen, Unbyn Boden. Kyyttikirja. Förf. Inga - Britt Uusitalo, sidan:47.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2020-04-16
Svenska
jordlager, fin sand, lera, på strand av vårflod,sandstrand
Finska
lietemaa
Ordklass
substantiv
Platser
Rovaniemi, Kuolajärvi, Sodankylä, Kemi, Arpela, Sieppijärvi, Kittilä
Exempel
Rovaniemi, Rovaniemi, Rovaniemi, Kuolajärvi,. Sodankylä, Kemi, Arpela, (ylheinen), Sieppijärvi, (ylheinen), Kittilä: veen kulettama liete.
Övrigt
Östfinska, liete s 'lera som vattenström har transporterat'; endast i fi Karunki (R-L Jutila k 3040, SMSA).
Källa
I. Tuovinen, Isoniemi, Liljeblad, Räsänen, Kaarakka, Kena, Sipola, Artimo.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-02-22
Svenska
alldeles
Ordklass
adverb
Platser
Kainulasjärvi
Övrigt
östfinska, nihki ad \'alldeles\'; endast fi Alat (Ruoppila 1967:k 88).
Källa
Nedtecknat av 2009-12-29 Birger Winsa
Svenska
jag
Finska
minä
Ordklass
pronomen
Platser
Rovaniemi
Övrigt
Finska dialektarkivet, östfinskt ord. Men används inte längre i ryska Karelen.
Källa
Artimo, Hämäläinen.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-02-22
Svenska
flatsten
Finska
litteäkivi
Ordklass
substantiv
Övrigt
Östfinska, limsiö s 'flat sten'; västfi 'flinta, eldsten, kvartssten m fl' (E Talvila k 3009, SMSA).
Källa
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-02-22
Svenska
barn, unge
Ordklass
substantiv
Övrigt
Finska dialektarkivet, östfinskt ord
Källa
Nedtecknat av B. Winsa: ordbok
Svenska
potatis
Finska
peruna
Ordklass
substantiv
Platser
Alatornio, Alatornio, Alatornio, Ylitornio, Sieppijärvi, Kittilä, Kittilä, Jyykeä, Vesisaari, Kittilä, Sodankylä, Sodankylä, Simo, Alatornio, Rovaniemi, Kuolajärvi, Kompelusvaara, Sieppijärvi, Kemi
Exempel
Potut panthiin maahan joskus 10 kesäkuuta, kuna maa oli lämmin. Lars Mäki: Vanhaa varma perintheinen aika oli meilä Mia mummun määrätty aika! Avvojalkasin seisothiin vastakarhitun maan päälä, jos tunsi että maa "palelutti" jalkapohjaa sillon joutui siirtämhään istuttamista ! Vanhaa sanaparsi oli : Lämpimän maan istutus sauttaa kylmän maan. Jopa ohittaaki kylhmään kylvetyt!
Övrigt
< ruotti. Östfinska, pottu s. potatis; västfi peruna, perna, pärinä, m fl id (k 3773, 3775, SMSA). Pottuja: Ymmyräisiä, (punasia) taalalaisia ja mandelia. Mendelit kypsyit viimiseks mutta olit parhaimat. Sikurit annethiin lehmile.
Källa
Nirvi, Syrjänen, Hannula. Tapainen, Rapola, Liljeblad, Räsänen.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2023-06-02
Svenska
drillsnäppa, Actitis hypoleucos, större strandpipare, Charadrius hiaticula
Ordklass
substantiv
Platser
Kemi, Kuolajärvi, Rovaniemi
Övrigt
vertaa liro, sipi, finska rantasipi, tylli, östfinska, rantasipi s \\\'strandpipare?, spec småfågel\\\'; västfi rantaraukkonen, rantaraukka, rantatilleri m fl id (K Toivainen k 5593, SMSA).
Källa
Nedtecknat av Kaarakka, Liljeblad, Artimo
Svenska
hög fart, bråttom
Finska
kova vauhti. östfinska, haipakka ad 'bråttom, hög fart'; endast fi Ylit (SMS k 1297).
Ordklass
adverb
Källa
Muonionsanoja. Muoniolainen mies 2006..
Nedtecknat av Lars Lampinen
Svenska
tandvärk
Finska
hammastauti
Ordklass
substantiv
Platser
Juokengi
Övrigt
östfinska, hammastauti s \'tandvärk\'; främst östfinsk (SMS). Nåjden brukade med enkla metoder bota tandvärk, berättar Tore Aspebo Skaulo: Oskars magiska kula
Många tandvärkar har Pikku Oskari trollat bort med hjälp av sin magiska mässingskula. Jag hade ofta tandvärk och då var goda råd dyra. Oskar som hade gåvan att bota, såg att kompisen led svårt av tandvärken. Då tog han fram smålandspungen, öppnade den och tog fram mässingskulan, som var ungefär 10-15 mm i diameter, tog en kaffekopp från skåpet, hällde i ungefär halva koppen med kallt vatten med skopan från vattenhinken.
Därefter satte han sig ner intill mig, lade kulan i koppen och tog morakniven ur slidan. Med kniven rörde han om i koppen, mumlade några besvärjelser och lade kulan mot min kind på det ömma stället och förde den runt. Jag kände hur värken släppte och jag somnade.
Oskar Strand dog hos Ages och är begravd på Soutujärvi kyrkogård. Varje vår planterar jag en vit blomma på hans grav för att hedra och minnas en gammal kamrat.
Källa
https://toreaspebo.wordpress.com/category/a-tore-aspebo-minns/.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2020-09-12