Resultat

lommertaa människa språk
Svenska
tala elakt om ngn
Finska
puhua ilkeitä jostakin
Ordklass
verb
Platser
Vittanki
Källa
Nedtecknat av Airila
Redigerad
2013-08-14
myyta stadieväxling etnicitet språk
Svenska
sälja
Ordklass
verb
Platser
Puoltsa
Exempel
Puoltsa, ne vain saapi myyta, syrjaa myen ja viä sakshan ja eika tiä mithän (vanhaat suomalaiset jokka ei ossaa ruottia)
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen
Jokkiinsuunmännikkö plats språk
Svenska
naturnamn
Finska
Jokkiinsuunmännikkö
Ordklass
egennamn
Platser
Tärendö församling, Kainulasjärvi byamarker
Övrigt
Jokkiinsuu är genitiv plural av joki. Åars mynning. Tre åar flyter ihop.
Källa
B.Winsa och älgjägare i Kainulasjärvi, 1985. Nedtecknat av B. Winsa
Redigerad
2017-02-18
meänkieli etnicitet skriftspåk språk
Svenska
meänkieli, tornedalsfinska
Finska
meänkieli
Ordklass
substantiv
Platser
Pajala kommuns växel 100427; Kainulasjärvi, Pajala, Meänkieli, Tärendö, Kommun, Finska
Exempel
Kainulasjärvi Pajala: Suomi eli meänkieli niinku se on. I Tärendö kommun sa man lite skamligt under 1970-talet och titta ner på golvet: Vi talar inte riktig finska, bara detta vårt meän kieltä. Finnarna skrattade åt vår finska. Vi hade svårt att veta vad som var finlandsfinska. Alla dialekter och riksspråket var finlandsfinska. Men inte dialekten längs gränsen. Lapset on yhtä luonon kans. Akadeemikkerit on yhtä kulttuurin kans. Siinä välissä on meänkielisiä ja heikkoja lukupäitä.
Övrigt
Termi meänkieli alethiin käyttämhään 1980-luvun loppupuolela. Ensin erotettu, meän kieli, ja sitten meänkieli yhistetty sana. Oli tärkeä erottaa suomen kielestä, sen takia ei hyväksytty tornionlaaksonsuomi. Se sai viralisen aseman kun Ruotti tuunusti meänkielen alueen yheksi viraliseksi kieleksi. Moni on epätyytyväinen sanan kansa, joutava, lapselinen etc. Meänkieli perustuu Pajalan ja Matarengin murtheishiin. Jos olis ollu vain yhtenhäinen suomi se olis vaikuttnau nekatiiviesti meänkielheen. Ei yksikhään Ruottin Tornionlaaksossa syntyny jolla ei ole suomalaisia vanheempia ossaa kirjottaa virheetöntä meänkieltä. Kun yrittävät siittä tullee meänkielen suomi. Meänkieliset olisit olheet jatkokssaki toisen luokan kansalaisia sekä Suomessa ette Ruottissa. Kaikki raha vähemistölle olis menny ruottinsuomalaisile ja Suomessa syntynheile. Koska meänkieliset ei ossaa suomea kun lukea ja puhua. Meänkieli antoi heile sosiaalisen aseman. Toinen syy on tietysti kulttuuriraja mitä Ruottin valtio on rakentanu toista sattaa vuotta. Meänkieli förstår intuitivt med hjärtat. På svenska förstår man reflekterande. Insiktens utveckling går från textlösa verb till skriftens substantiv. Av denna orsak högläste man ända till medeltiden när skriften bland lärda teologer fick kontroll över medvetandet. Katolicismen började strukturera en religiös offentlighet med samma instrument. Först då kunde man tydligt skilja mellan ord, bisatser, meningar och stycken. Meänkielitalarna i Pajala kan än i denna dag ofta inte separera ord från person, kasus eller tempus. De vet ofta inte vad som är verb eller substantiv. Trots att de talar korrekt, kan alla bokstäver och kan svensk grammatik. Men meänkieli är en textlös livsform som svenska språket inte når. De förstår spontant meänkielis ord, metaforer och ordspråk. Men om man frågar dem hur och vad de förstår så kan de förstås inte berätta detta. I alla textlösa språk fattas analytisk färdighet som ersätter upplevd förståelse. Textlösa analogiserar spontant och tillämpar intuitiv induktion som instrument. I Ryssland genomfördes under 1930-talet omfattande studier på analfabeter där man fann att deduktiv härledning saknas nästan fullkomligt. Allt sammanförande tänkande baserar sig på känslor och erfarenheter.Abstrakta ord är i fåtal, som i meänkieli. Textlösa saknar 3-dimensonionella tomma rum, och abstrakt geometriskt tänkande. Psykologen Jung sa att textlösa talar och tänker hjärtats språk, något som pajalaborna bekräftar. Hjärtats språk betyder lågt självmedvetande och svagt theory of mind. Om de lär sig analytisk färdighet på modersmålet förstår de inte längre på samma sätt. De förlorar det snabba tänkandet och vinner det reflekterande långsamma intellektet. Från intuitiv induktion till analytisk deduktion, så kallat vetenskapligt tänkande. I den distanserade livsformen förstår man på ett nytt sätt som kallas för kunskapsrationalitet. Deduktivt resonerade är att äta böcker. Talspråket är levt liv. Skriftspråket är levd kultur. Där du är ett med talspråket lever du hjärtats nuflöde. Men akademiker tror att man inget förlorar och bara vinner ökad förståelse. I det ökande gapet mellan intuition och deduktion uppstår tids- och rumlös konst, religioner och politiska krafter. Barn är ett med naturen. Akademiker är ett med kulturen. Däremellan finns talare av meänkieli och folk med svagt läshuvud. Mer diskussion i: Winsa, Birger 2020. Liberal kulturrasism. Skogås
Källa
Nedtecknat av 2010-04-20 Birger Winsa
Redigerad
2021-12-19
rajarasismi etnicitet språk skriftspåk
Svenska
gränsrasism
Finska
rajarasismi
Ordklass
substantiv
Platser
Haparanda, Tornedalen; Suomen, Meänkielen
Exempel
Rajarasismiks sanothaan kun on alentavia mielipitheitä suomalaisista ja Suomen kulttuurista. Rajarasismi pyrkii estämhään rajaylimenevää yhteistyötä. Olletikki ylheistä Haaparannala koska sielä pyrithään yhistää Haaparanta-Tornion julkisia stryktyyriä. Rajarasismi estää selvä järkeä millä kehittäis raja-aluetta. Vertaa rasifiierinki, vonnu, rasismi, porstuasuomalainen ja kulttuurirasismi. Ruottin valtion laki määrää ettei saa verorahoja käyttää rakenthaan rajarasismia. Tätä tekkee Isof, Institutet för språk och folkminnen meänkielen ekspertitten kans yhteistyössä!
Övrigt
Mer ingående diskussioner om gränsrasism, kulturrasism, diskriminering och språkplanering i: Liberal kulturrasism, 2020, Birger Winsa. Diskriminering av finsktalande i Sverige. Omarbetad upplaga. 2020. Birger Winsa. Winsa, Birger 2005. Language Planning in Sweden. I Kaplan, R.B & Baldauf, R. B. Jr (red.). Language Planning & Policy in Hungary, Finland and Sweden. Birger Winsa Ss. 233-330. Europe Vol 1. Clevedon: Multilingual Matters. Winsa, Birger 2001. Kärleken är varken blind eller döv. Genusobalans i giftermål över språk- och kulturgränser i Tornedalen och Kalixbygden. I Brändström, Anders & Winsa Birger. Två uppsatser om nordsvenska giftermålsmönster. Ss 39-83. Skrifter från forskningsprogrammet "Kulturgräns Norr". Kulturens frontlinjer 19. Umeå universitet. Winsa, Birger 1997. Från ett Vi till ett Vi och Dom. Torne älv som kulturgräns. I Winsa, Birger & Korhonen, Olavi. Språkliga och kulturella gränser i Nordskandinavien. Två uppsatser. Kulturens frontlinjer. Pp 5-52. Skrifter från forskningsprogrammet "Kulturgräns Norr" 7. Umeå universitet.
Källa
Birger Winsa. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-02-22
äksästi etnicitet språk
Svenska
snabbt, fort
Finska
kätevästi, nopeasti
Ordklass
adverb
Platser
Kittilä
Exempel
Kittilä: puhuthan niin äksästi.
Källa
Liljeblad. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2014-07-05
lommertaa människa språk
Svenska
tala osakligt strunt
Finska
puhua asiattomasti
Ordklass
verb
Platser
Täräntö
Exempel
Täräntö: lommersi koko aijan ko puhu.
Källa
Nedtecknat av Tiesmaa
Redigerad
2013-08-14
kielensuunittelu etnicitet skriftspåk språk
Svenska
språkplanering
Finska
kielensuunnittelu
Ordklass
substantiv
Platser
Suomen
Exempel
Kielensuunittelua ohjaa kielitietheen sääntöjä, suomen ja ruottin kielitten stryktyyrit, kieliopit ja kulttuuriperine, joka on se ryhmän kokonaisuus mikä on vaikea tehhä tietoiseks. Kulttuuri opastaa kielensuunittelua sillon kun se ei perustu tietheesheen. Esimerkiks kun meänkieliset haluavat poistaa b,d, ja g meänkielestä., Ruottin valtio, STR-T ja meänkielen ekspertit
Övrigt
Katto vonnu, rasifieerinki, rajarasismi, kulttuurirasismi, porstuasuomi, porstuasuomalainen. Lue kielensuunittelusta. Winsa, Birger 2005. Language Planning in Sweden. I Kaplan, R.B & Baldauf, R. B. Jr (red.). Language Planning & Policy in Hungary, Finland and Sweden. Birger Winsa Ss. 233-330. Europe Vol 1. Clevedon: Multilingual Matters. Winsa, Birger 1999. Language Planning in Sweden. I Journal of Multicultural Development. Multilingual Matters. Vol 20:4-5, 376-473. Clevedon.
Källa
Birger Winsa. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2020-10-18
ämmö, ämmövä barn språk djur
Svenska
ko (barnspråk)
Ordklass
substantiv
Platser
Kompelusvaara
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen
lappi språk etnicitet
Svenska
samiska
Finska
saame
Ordklass
substantiv
Platser
Rovaniemi, Jellivaara, lapin sana.; Korpilompolo
Exempel
Korpilompolo: jos Karesuanosta tullee...puhhuut lappia, lapin suomea.
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen, Artimo
Redigerad
2013-04-15
jatoonin kieli saga osynlig värld lånord språk
Svenska
mytologiskt väsen som talar speciellt språk?
Ordklass
substantiv
Platser
Ullatti
Exempel
Ullatti: Jatoonilaiset olit rakentanheet kirkon? jaatonin kieli.
Källa
Nedtecknat av B. Winsa: ordbok
Redigerad
2021-03-03
syntysanat språk
Svenska
ursprungsord
Ordklass
substantiv
Platser
Kemi
Övrigt
kirjak. tunt.
Källa
Virpi Ala-Poikela. Nedtecknat av Kaarakka
mammia barn språk
Svenska
lägga barn till sängs, mamma (barnspråk)
Ordklass
verb
Exempel
Kompelusvaara, no mammi nyt vähän
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen
puhheenparsi etnicitet språk
Svenska
talgrund
Ordklass
substantiv
Exempel
Korpilompolo, on se Torniollaki jo vähän eri puhheemparsi ku täälä
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen
nanna barn språk
Svenska
godis (barnspråk)
Ordklass
substantiv
Platser
Rovaniemi
Källa
Nedtecknat av Hämäläinen
suomi språk namn
Svenska
finska; Finland
Ordklass
substantiv
Exempel
Räsänen, oikkeeta suomee, Raisinvuono, Vesisaari, Kemi, Jyykeä, siin on muor joka suomia puhhuu
Källa
Nedtecknat av Rapola, Kaarakka, Tuovinen
kovaruottalainen etnicitet språk
Svenska
högsvenskatalande svensk
Finska
ruotsalainen
Ordklass
substantiv
Platser
Kainulasjärvi
Exempel
Kainulasjärvi. Ei sitä kovaruottalainen ymmärä (kaihnuunruotti).
Källa
I Tuovinen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-09-06
latina språk lånord
Svenska
latin
Ordklass
substantiv
Platser
Alatornio, ylheinen.
Källa
Nedtecknat av Häll
Redigerad
2013-04-18
lulluta barn språk
Svenska
barnvagga
Ordklass
substantiv
Platser
Alatornio, Kompelusvaara
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen, Häll
puhet språk etnicitet
Svenska
avvikande talform, dialekt
Ordklass
substantiv
Exempel
Jukkasjärvi, on se paljon toisenlaista se Helmim puhet (Viipurista)
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen
sopertaa språk
Svenska
pladdra, sladdra, jollra
Finska
epäselvästi puhua ei ylh. astevaihtelu: rt # rr
Ordklass
verb
Exempel
Rovaniemi Kemi, lapsi ku rupiaa puhumhan, niin se sopertaa ettei siittä saas selvää
Källa
Jukka Korva. Nedtecknat av Kaarakka
muistisana språk
Svenska
minnestal
Ordklass
substantiv
Platser
Kittilä
Exempel
Kittilä Kittilä, kyllä niita vaan täältä niitä muistisanoja löytyy
Källa
Nedtecknat av Liljeblad
nippurila: ampua nippurilla barn språk
Svenska
knäppa med fingrarna och *smälla* av ett *skott* med pekfingret (främst barnspråk)
Ordklass
substantiv
Platser
Inari, Kittilä
Källa
Nedtecknat av Itkonen, Liljeblad
siansaksa etnicitet språk
Svenska
rotvälska
Ordklass
substantiv
Platser
Kemi, puhuas siansaksaa
Övrigt
tav.
Källa
Virpi Ala-Poikela. Nedtecknat av Kaarakka