Resultat

Lahna Pekka religion namn nåjd öknamn/smeknamn
Svenska
nåjd från Lahnajärvi
Ordklass
egennamn
Platser
Tornedalen
Källa
Wanhainen, W.L. (1971). Kansanelämää Norrbottenin suomalaisseuduilla. Luleå.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-04-18
Lehtipalon Juhani nåjd namn öknamn/smeknamn religion
Svenska
nåjd i Järämä-Satter
Ordklass
egennamn
Platser
Järämä
Övrigt
Från muntliga källor.
Redigerad
2024-04-24
Nietsakka religion namn nåjd öknamn/smeknamn
Svenska
mäktig trollkarl från Alatermä i Svappavaara
Ordklass
egennamn
Platser
Malmfälten, Tornedalen
Källa
Wanhainen, W.L. (1971). Kansanelämää Norrbottenin suomalaisseuduilla. Luleå.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-04-18
Noita-Jaako religion namn nåjd öknamn/smeknamn
Svenska
nåjd i Saittajärvi
Ordklass
egennamn
Platser
Tornedalen
Källa
Wanhainen, W.L. (1971). Kansanelämää Norrbottenin suomalaisseuduilla. Luleå.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-04-18
Nulja religion namn nåjd öknamn/smeknamn
Svenska
nåjd i Lautakoski
Ordklass
egennamn
Platser
Tornedalen
Källa
Wanhainen, W.L. (1971). Kansanelämää Norrbottenin suomalaisseuduilla. Luleå.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-04-18
Ollin-Jussan vanha äiti religion namn nåjd öknamn/smeknamn
Svenska
gammal trollkunning kvinna från Masuuni
Ordklass
egennamn
Platser
Malmfälten, Tornedalen
Källa
Wanhainen, W.L. (1971). Kansanelämää Norrbottenin suomalaisseuduilla. Luleå.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-04-18
Palkki-Pissi religion namn nåjd öknamn/smeknamn
Svenska
nåjd från Jokkmokkshållet
Ordklass
egennamn
Platser
Malmfälten, Tornedalen
Övrigt
Även kallad Palkkio. Eventuellt släkt med undertecknad om det handlar om samma samiska Pissi-släkt.
Källa
Wanhainen, W.L. (1971). Kansanelämää Norrbottenin suomalaisseuduilla. Luleå.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-04-18
Palkkio religion namn nåjd öknamn/smeknamn
Svenska
nåjd från Jokkmokkshållet
Ordklass
egennamn
Platser
Malmfälten, Tornedalen
Övrigt
Även kallad Palkki-Pissi. Eventuellt släkt med undertecknad om det handlar om samma samiska Pissi-släkt.
Källa
Wanhainen, W.L. (1971). Kansanelämää Norrbottenin suomalaisseuduilla. Luleå.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-04-18
Palon Oskari religion namn nåjd öknamn/smeknamn
Svenska
nåjd i Yrttivaara
Ordklass
egennamn
Platser
Malmfälten
Övrigt
Mycket känd trollkunnig man i bygden, en av de största.
Källa
Muntliga källor. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-04-18
Piili-Juntti religion namn nåjd öknamn/smeknamn
Svenska
nåjd från Piilijärvi, bror till nåden Piili-Einari
Ordklass
egennamn
Platser
Malmfälten, Tornedalen
Källa
Wanhainen, W.L. (1971). Kansanelämää Norrbottenin suomalaisseuduilla. Luleå.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-04-18
Rova religion namn osynlig värld nåjd öknamn/smeknamn
Svenska
siare från Ratasjärvi
Ordklass
egennamn
Platser
Malmfälten, Tornedalen
Övrigt
Siare från Ratasjärvi som bodde i Sammakko en tid men flyttade sedan till Plassi (Gällivare). Johan Rova.
Källa
Wanhainen, W.L. (1971). Kansanelämää Norrbottenin suomalaisseuduilla. Luleå.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-04-18
Rusu religion namn nåjd öknamn/smeknamn
Svenska
nåjd i Lovikka
Ordklass
egennamn
Platser
Malmfälten, Tornedalen
Källa
Wanhainen, W.L. (1971). Kansanelämää Norrbottenin suomalaisseuduilla. Luleå.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-04-18
Sakon Einari religion namn nåjd öknamn/smeknamn
Svenska
nåjd, Piili-Einari
Ordklass
egennamn
Platser
Malmfälten, Tornedalen
Övrigt
Annat namn för Piili-Einari
Källa
Wanhainen, W.L. (1971). Kansanelämää Norrbottenin suomalaisseuduilla. Luleå.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-04-18
Sakon Juntti religion namn nåjd öknamn/smeknamn
Svenska
nåjd, Piili-Juntti
Ordklass
egennamn
Platser
Malmfälten, Tornedalen
Övrigt
Annat namn för Piili-Juntti
Källa
Wanhainen, W.L. (1971). Kansanelämää Norrbottenin suomalaisseuduilla. Luleå.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-04-18
Seppälä religion namn nåjd öknamn/smeknamn
Svenska
nåjd från Junosuando
Ordklass
egennamn
Platser
Malmfälten, Tornedalen
Källa
Wanhainen, W.L. (1971). Kansanelämää Norrbottenin suomalaisseuduilla. Luleå.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-04-18
Tuhlaajapoika religion namn öknamn/smeknamn
Svenska
öknamn på en man som föll i synd mellan varje bönemöte
Ordklass
egennamn
Platser
Malmfälten och övre Tornedalen
Övrigt
En person faller i synd mellan varje bönemöte, men tröstande sig på nåden återkommer han regelbundet till varje "samling" för att erhålla förlåtelse och vinna upprättelse. Predikanten liknar honom vid den förlorade sonen i Bibeln, fi. Tuhlaaja-poika, egentligen = slösaresonen. Detta blir hädanefter den mannens namn, och få personer i byn veta, vad han heter i kyrkböckerna. Hans hustru får heta Tuhlaajan-Kaja. hans son Tuhlaajan-Akseli, hans stuga Tuhlaajan-tupa etc.
Källa
Bergfors, Georg, 1921–22: ”Huutonimiä” och öknamn bland finnar och lappar i Norrbotten. I: Arkiv för norrländsk hembygdsforskning.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-04-18
Tuostakhaan tullu muuta kun Vanhaan Aatamin krapa ordspråk fras religion
Svenska
Det blev inget av honom bara Gammel Adams/djävulens skrapa
Finska
Vanhaa Aatami, piru
Platser
Kainulasjärvi, Väylänvartisten sanakirja; Vanhaa
Exempel
Det blev inget av honom, det blev Gamle Adams skrapa av honom. Slöa individer kunde få den stämpeln. Slöhet ansågs vara styrd av djävulen. Piru ohjasi laiskoja, ja siksi laiska ihminen oli Pirun krapa. Jouni Puoskari: Itte Piru se Vanhaa Aatami oon!
Övrigt
Maija-Liisa Soini: Olin niin harmissani, että oikein vanha aatami pakkasi pääle, tuli paha kiiri ja mieli ja ko mie suutuspäissäni sillälaila nakkasin syrhjään pilale menheen kampheen, nuin se vanha aatami pääsi pääle, nyt hävettää, ko sillä laila tulistuin. Antheeksi sitte pyysin. Birger Winsa: Syy miksi jokku olit pirun krapoja on ette laiskuus yhistethiin pirun kans. Joka oli laiska oli pirun ohjaama. Ja Vanhaan Aatamin krapa oli pirun ase. Mulla on kaks esimerkkiä Pirun kravoista. Molemat piethiin olevan laiskoja. Se oli tärkeä siihen aikhaan ette on töissä palavassa ja hiessä koska piti elättää suuria perheitä. Siksi laiskuuven seuraus on ette pere joutui nälkhään, sairhaukshiin ja kuolemhaan. Pirun homma se on. Jumalan palvelija on töissä "i sitt anletes svett" kun Luther kehotti. Kristitty pittää olla aina hikipäässä töissä vetämässä ruokaa talhoon. Eikä siinä säänössä ole mithään vikkaa. Lestatius sitten opetti ette viina on pirun ase viemhään ihmisen työmaalta juoppoutheen. Vaikka Jesus ryyppi viinia, teki sitä ja jakoi kaikile paljon viiniä.
Källa
Birgit Löfroth, Jouni Puoskari. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-03-11
Vanherki religion namn osynlig värld öknamn/smeknamn
Svenska
öknamn, förkortning av "Vanha-Erkki" dvs. djävulen
Ordklass
egennamn
Platser
Malmfälten och övre Tornedalen
Övrigt
Öknamn på gubbe som ofta använde detta ord som svordom.
Källa
Bergfors, Georg, 1921–22: ”Huutonimiä” och öknamn bland finnar och lappar i Norrbotten. I: Arkiv för norrländsk hembygdsforskning.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-04-19
Ylisaajon Oskari religion namn osynlig värld öknamn/smeknamn
Svenska
siare från Ullatti
Ordklass
egennamn
Platser
Gällivare kommun
Övrigt
Kistbyggare och synsk man i Ullatti. Han kunde se vem som skulle dö härnäst och började bygga kistan redan innan det inträffade. Barn undvek i regel honom.
Källa
Muntliga källor. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-04-18
huoraperset gällivarefinska kvinna religion
Svenska
horunge, skällsord för lösaktiga flickor (gammalt)
Finska
huora
Ordklass
substantiv
Platser
Ullatti, Järämä
Övrigt
Vissa hårdföra laestadianer använde detta uttryck.
Källa
Torbjörn Ömalm. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-04-24
kannus religion osynlig värld musik nåjd
Svenska
spåtrumma, nåjdtrumma
Ordklass
substantiv
Platser
Malmfälten, Tornedalen
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-04-24
kesahauta gällivarefinska religion vokalharmoni
Svenska
sommargrav
Finska
kesähauta
Ordklass
substantiv
Platser
Nattavaara-området
Övrigt
Sommargravar var vanligt förekommande i de områden som var långt ifrån närmsta kyrka. Gravarna grävdes upp och flyttades när vinterföret kom.
Källa
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-04-03
kouto religion gällivarefinska osynlig värld lånord-samiska
Svenska
sjöorm, drake, mystiskt väsen
Ordklass
substantiv
Platser
Gällivare kommun
Exempel
Koutojoki
Övrigt
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-04-24
musliinihuivi lånord kläder etnicitet religion
Svenska
hijab, särskild tygsjal
Finska
huivi
Ordklass
substantiv
Platser
Jellivaara, Kaalasvuoma-området
Källa
Elis Aidanpää. Nedtecknat av Torbjörn Ömalm. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-04-10