Resultat

museros arbete gällivarefinska
Svenska
krossning
Finska
murskaus
Platser
Jellivaara, Kaalasvuoma-området
Exempel
Meni museroksi.
Övrigt
Vertaa muserus.
Källa
Aidanpää, E. (2004). Pohjan perän tähten alla. Karhuniemi: E. Aidanpää. Nedtecknat: Torbjörn Ömalm.. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-01-04
myyta arbete gällivarefinska vokalharmoni
Svenska
sälja
Finska
myydä
Ordklass
verb
Platser
Nattavaara-området
Källa
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-04-06
naalo lånord gällivarefinska kläder lånord-samiska arbete
Svenska
nål
Ordklass
substantiv
Platser
Gällivare kommun
Exempel
Naalojärvi
Övrigt
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-04-30
nepukka gällivarefinska
Svenska
kusin
Finska
serkku
Ordklass
substantiv
Platser
Jellivaara
Exempel
Kyllä sen tiejan, haan on mun nepukka.
Övrigt
Vertaa nepokka.
Källa
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-04-06
niittu arbete gällivarefinska hushåll
Svenska
slåtter
Finska
niitty
Ordklass
substantiv
Platser
Nattavaara-området
Källa
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-04-06
nitsa mat renskötsel gällivarefinska trä djur kropp lånord-samiska
Svenska
märgben i bakfoten hos ren, även vattendränkt gammalt trä
Ordklass
substantiv
Platser
Gällivare kommun
Exempel
Nitsajärvi
Övrigt
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-05-02
njaka fisk gällivarefinska djur lånord-samiska
Svenska
lake
Ordklass
substantiv
Platser
Gällivare kommun
Exempel
Njakajänkkä
Övrigt
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-05-02
njuorakka natur gällivarefinska vatten lånord-samiska
Svenska
grund i vattendrag
Ordklass
substantiv
Platser
Gällivare kommun
Exempel
Njuorakanalusjänkkä
Övrigt
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-05-02
nulppu natur gällivarefinska lånord-samiska
Svenska
jämnt kullrig utlöpare från berg
Ordklass
substantiv
Platser
Gällivare kommun
Exempel
Nulppujänkkä
Övrigt
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-05-02
nulppu renskötsel gällivarefinska djur lånord-samiska
Svenska
hanren som fällt hornen
Ordklass
substantiv
Platser
Gällivare- och Kiruna kommun
Övrigt
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-05-02
nuo, nuu? gällivarefinska vokalharmoni
Svenska
de
Finska
nuo
Ordklass
pronomen
Platser
Nattavaara-området
Exempel
Niila on huono kulkea.
Källa
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-04-06
nuolppo gällivarefinska lånord-samiska renskötsel
Svenska
treårig tjurren som tappat hornen
Finska
nulppo
Ordklass
substantiv
Platser
Jukkasjärviområdet
Källa
Jukkasjärvilaiset. Torbjörn Ömalm. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-04-24
nuorta gällivarefinska plats väder lånord-samiska
Svenska
norr (riktning)
Ordklass
substantiv
Platser
Gällivare kommun
Exempel
Nuortajärvi (Abborrtjärn i Gällivare hette så innan ca 1950-60-talet)
Övrigt
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-05-02
nuortanen natur gällivarefinska plats lånord-samiska
Svenska
nordligt berg, ett berg i norr (väderstreck)
Ordklass
substantiv
Platser
Gällivare kommun
Exempel
Naturnamnet Nuortanen
Övrigt
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-05-02
nuortano natur gällivarefinska lånord-samiska
Svenska
norr
Ordklass
adverb
Platser
Gällivare kommun
Exempel
Nuortanojänkkä
Övrigt
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-05-02
ny gällivarefinska
Svenska
nu
Finska
nyt
Ordklass
adverb
Platser
Jellivaara
Exempel
Nykki se on menny jahthiin.
Övrigt
Sammansättning av orden "nyt" och "ki". Nykki används även i Pajala. Nytkin. Det är två ord.
Källa
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå.. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-04-06
näkkuu gällivarefinska
Svenska
synas, syns
Finska
näkyä
Ordklass
verb
Platser
Nattavaara-området
Källa
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-04-06
nämat gällivarefinska vokalharmoni
Svenska
de här, dessa
Finska
nämä
Ordklass
pronomen
Platser
Jellivaara, Nattavaara med omnejd
Källa
Torbjörn Ömalm.
oihki natur gällivarefinska lånord-samiska
Svenska
? okänd betydelse
Ordklass
substantiv
Platser
Gällivare kommun
Exempel
Tivaoihki
Övrigt
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-05-02
oiva natur gällivarefinska lånord-samiska
Svenska
berg med rund form, kägelformat berg
Ordklass
substantiv
Platser
Gällivare kommun
Övrigt
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-05-02
ommakka natur gällivarefinska väder lånord-samiska
Svenska
dis, lätt dimma
Ordklass
substantiv
Platser
Gällivare kommun
Exempel
Ommakkavuoma
Övrigt
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-05-02
oppiit gällivarefinska
Svenska
lära, lära sig
Finska
oppia
Ordklass
verb
Platser
Nattavaara-området
Övrigt
Borde finnas meningsexempel.
Källa
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-04-06
orri gällivarefinska djur lånord-samiska
Svenska
ekorre
Ordklass
substantiv
Platser
Gällivare kommun
Exempel
Orrivaara
Övrigt
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-05-03
orvahtaa gällivarefinska
Svenska
vila en stund
Finska
levätä hetken
Ordklass
verb
Platser
Jellivaara
Exempel
Jällivaaran perälä oon sana orvahtaa joka merkittee levähtää pikkusen aikaa.
Övrigt
Vertaa torkahtaa.
Källa
Inga-Britt Uusitalo.