MEÄN SANA
Svenska
Gällivare
Finska
Jällivaara
Ordklass
egennamn
Exempel
Tässä esimerkki jellivaaransuomea: https://kaino.kotus.fi/av/lataamo/kuuntele/6b_jallivaara.mp3
Källa
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-11-21
Svenska
lös, sladdrig (ex. bröd)
Finska
löysä
Platser
Järämä-Satter, Jellivaaran alue
Övrigt
Verkar vara ett inlåningsord från samiska. Lipsu i Pajala i betydelsen slapp, slö. Slipprig från svenskan. Men kanske samiskan har lånat in från nordiska språk med en annan betydelse och sedan till gällivarefinskan. Lulesamiskans "šlibžut" har betydelsen "fladdra".
Källa
Torbjörn Ömalm.
Nedtecknat av Torbjörn Ömalm
Redigerad
2020-03-24
Svenska
långsmalt högt landområde mellan t ex två sjöar
Finska
kapea korkea maa-alue kahden järven välissä
Ordklass
substantiv
Platser
Inari, Sodankylä
Källa
Itkonen, Kena.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-03-05
Svenska
rengrimma
Ordklass
substantiv
Platser
Rovaniemi, Sodankylä, Inari, Sodankylä, Sodankylä, Kuolajärvi, Rovaniemi, Vittanki, Vittanki, Vittanki, Parakka, Turtola, Kolari, Karunki, Enontekiö, Muonio, Ylitornio, Kätkäsuanto, Täräntö, Kompelusvaara, Kompelusvaara.; Enontekiö, Muonio
Exempel
Enontekiö: kaulapanka, korvapanka, kuono, otta-, ylheinen. Muonio: korvapanka.
Övrigt
Vertaa päähiset, < saame.
Ibland hästgrimma.
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen, Tiesmaa, Airila, Itkonen, Artimo, Sipola, Itkonen
Redigerad
2013-04-19
Svenska
spåra, följa spår
Ordklass
verb
Platser
Enontekiö, Enontekiö, ylheinen.; Inari, Enontekiö
Exempel
Inari: kuorasin ahmaa. Enontekiö, ylheinen: mie kuorasin niitä poroja.
Övrigt
< saame
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen, Itkonen
Redigerad
2013-04-19
Svenska
dålig, svag, sjuk
Ordklass
adjektiv
Platser
Kiviniemi
Exempel
Kiviniemi: kippasesti kasuaa.
Källa
Nedtecknat av B. Winsa: ordbok
Redigerad
2013-04-11
Svenska
halvtam gammal, mager varg
Ordklass
substantiv
Platser
Inari, Inari, ylheinen.
Övrigt
< saame
Källa
Nedtecknat av Itkonen
Redigerad
2013-04-21
Svenska
Tjautjasjaure
Finska
Tjautjasjaure
Ordklass
egennamn
Platser
Jellivaara
Källa
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-02-17
Svenska
bindsena i ackja
Finska
ahkionaru
Ordklass
substantiv
Övrigt
stf. ahkion keulassa oleva kohta, jossa kiilamaisesti kaventuvat pohjalisteet kiinnitetään kaakastesuonella.
Källa
Yliperän kielen sanakirja. Oiva Arvola.
Nedtecknat av Lars Lampinen, Unbyn Boden 2009-05-25
Redigerad
2013-04-21
Svenska
renflockar som går ihop
Ordklass
verb
Platser
Enontekiö, Enontekiö, Enontekiö, Sieppijärvi, ylheinen, Enontekiö, Turtola.
Övrigt
Vertaa ratkoa, < saame. Blanda ihop renar och renflockar. Renflockar som möts och stångas och går ihop.
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen, Tiesmaa, Itkonen
Redigerad
2013-04-20
Svenska
smalt område mellan två sammangående vattenflöden; långsmalt område mellan myrar
Finska
maakaistale, kielinen
Ordklass
substantiv
Platser
Kompelusvaara, Jukkasjärvi, Parakka, Kätkäsuanto
Exempel
Kompelusvaara: täälä kielinen, kielisennenä, ylhäälä kaiti, kaitinnokka. Jukkasjärvi, (lapin sana), Parakka, Kätkäsuanto, Parakka: kaitinniemi väyhläin yhtymäkohassa.
Källa
I. Tuovinen.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-03-06
Svenska
andra årets vaja
Ordklass
substantiv
Platser
Sodankylä, Kuolajärvi, Kuolajärvi, Inari, ylheinen, Sodankylä, Rovaniemi.
Övrigt
Vertaa uongelo, < saame. Kans vuongilo, vuongeli. Hakanen: urakka 2, års hane, kunteus 5 års hane, kosakko den äldsta renen, se on nimen loppu. Hakanen: vaain, runo, tjoivakka, mosakka.
Källa
Nedtecknat av Tiesmaa, Sipola, Itkonen
Redigerad
2013-04-20
Svenska
myr, relativt fast liten med mossa, ofta med hö, träd, el trädlös
Finska
suo
Ordklass
substantiv
Platser
Raisinvuono, Jyykeä, Utsjoki, Jyykeä, Vesisaari, Vesisaari, Kittilä, Nordreisa, Lohijärvi, Vittanki, Ylitornio, ylheinen, Enontekiö, ylheinen, Arpela, ylheinen, Sieppijärvi, ylheinen, Kompelusvaara, Sieppijärvi, Parakka, Parakka, Kompelusvaara, Kätkäsuanto, Vittanki.; Jukkasjärvi
Exempel
Jukkasjärvi: ja hiuksikuopia pietty jänkilä heinää tehhessä.
Övrigt
< saame. Vertaa rämeä, rimpi, vuoma. Ibland lämplig för höbärgning.
Källa
I. Tuovinen, Itkonen, Tapainen, Airila, Valonen, Isoniemi, Rapola.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-03-01
Svenska
kåtadörrskynke av säckväv
Ordklass
substantiv
Platser
Vittanki
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen
Redigerad
2013-05-12
Svenska
ha samlag
Ordklass
verb
Platser
Meänkieli; Kompelusvaara
Exempel
Kompelusvaara Kompelusvaara: pora pierhku ja narhki noitu. Se on lappia, se on että syö lihhaa ja koinaa neitoa.
Övrigt
ylheinen
Källa
I Tuovinen.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2020-04-12
Svenska
familjeminsting
Ordklass
substantiv
Platser
Kainulasjärvi, lapin sana, harvinainen.
Övrigt
< saame.
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen
Redigerad
2013-04-20
Svenska
fiskekrok
Finska
kalastuskoukku
Ordklass
substantiv
Platser
Enontekiö, Inari.
Övrigt
< saame
Källa
Nedtecknat av Itkonen
Redigerad
2013-04-19
Svenska
fan, den onde
Finska
piru
Ordklass
substantiv
Platser
Hakkas, Satter med omnejd
Källa
Torbjörn Ömalm.
Svenska
pälsbytestid
Ordklass
substantiv
Platser
Enontekiö, ylheinen, Inari, Inari, ylheinen.
Övrigt
< saame. Tid när ren byter från sommar- till höstpäls.
Källa
Nedtecknat av Itkonen,
Redigerad
2013-04-21
Svenska
rad i rep, renrajd
Ordklass
substantiv
Platser
Kätkäsuanto, Sieppijärvi, Sieppijärvi, Kätkäsuanto
Källa
I. Tuovinen.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2015-11-25
Svenska
Satter
Finska
Järämä-Satter
Ordklass
egennamn
Platser
Järämä
Övrigt
Namnet Satter av samerna enligt bybor.
Källa
Nedtecknat av B. Winsa: ordbok
Redigerad
2017-02-18
Svenska
taktorkställning
Finska
kuivatusteline
Ordklass
substantiv
Platser
Jellivaara, Jukkasjärvi, Enontekiö, Jukkasjärvi, Täräntö, Enontekiö, Enontekiö, ylheinen, Parakka, Jukkasjärvi, Jukkasjärvi, Vittanki.; Svappavaara, Vittanki
Exempel
Svappavaara: pesthai ja panhan singat koijusta, risuista. katoila palkoissa, niskaim peela orret, sitte palkat ja korvakkaim peela niskat. Ei niita suolata (kaloja). Kavat net on, pyrstosta net on lepi.se on luova. silmareijista pienet kalat varthassen ja. Vittanki: sitte luovassa kuivathan.
Övrigt
< saame. Torkställning för kött, ost, renblod och fisk på höga störar med tak, ibland som förvaringsplats för mat, oftast på tak, samer har på sina sommarställen mark på höga störar, ofta täckt med torv och näver som ett rum? i Tärendö som förvaringsplats av kött vintertid, störar på tak i koja el vid hus för torkning av fisk el kött, även med tak och för torkning av olika matämnen. Torkställning på tak bla för renkött och renost
Källa
I. Tuovinen, Airila, Tiesmaa.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2020-06-01
Svenska
bakbensförlamning
Ordklass
substantiv
Platser
Enontekiö, aika ylheinen.
Övrigt
< saame. Rensjukdom.
Källa
Nedtecknat av Itkonen
Redigerad
2013-04-19
Svenska
dunkel tid
Finska
pimeäaika
Ordklass
substantiv
Platser
Enontekiö, ei harvinainen.
Övrigt
< saame. Vertaa kaamos.
Källa
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-02-19