Resultat

viela gällivarefinska vokalharmoni
Svenska
ännu, än, fortfarande
Finska
vielä
Ordklass
adverb
Platser
Nattavaara-området
Exempel
Jellivaaransuomi ellaa viela.
Källa
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-04-22
vierra natur gällivarefinska lånord-samiska
Svenska
långsträckt, jämnlång sandås
Ordklass
substantiv
Platser
Gällivare kommun
Exempel
Vierrajärvi
Övrigt
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-05-14
vietto natur gällivarefinska lånord-samiska
Svenska
slänt, sluttning
Ordklass
substantiv
Platser
Gällivare kommun
Övrigt
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-05-14
viilte arbete gällivarefinska trä
Svenska
skär, snitt
Finska
viilto
Ordklass
substantiv
Platser
Jellivaara
Källa
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-04-30
villaknyyty gällivarefinska kläder lånord
Svenska
garnnystan
Finska
lankakerä
Ordklass
substantiv
Platser
Jellivaara
Källa
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-04-28
vinttaat gällivarefinska lånord vatten
Svenska
vinda (vatten från brunn)
Finska
kelata
Ordklass
verb
Platser
Jellivaara
Övrigt
Konsonant i slutet på verbets grundform. Fortfarande relativt vanligt i vissa Gällivarebyar.
Källa
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-04-30
viru, viro natur gällivarefinska väder
Svenska
storm, orkan
Ordklass
substantiv
Platser
Gällivare kommun
Exempel
Virolahti
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-05-14
voitelukivi gällivarefinska religion osynlig värld
Svenska
offersten (smordes med djurfett eller fiskblod)
Finska
uhrinkivi
Ordklass
substantiv
Platser
Nattavaara-området
Övrigt
Voitelukivijä fanns lite här och var i Gällivareområdet förr, bland annat i Ullatti. Källa: Axelsson, T. (2002). Nattavaaras historia. Nattavaaraby.
Redigerad
2024-06-27
vookata gällivarefinska lånord
Svenska
våga, tordas
Finska
tohtia
Ordklass
verb
Platser
Jellivaara
Exempel
En mie vookaa hyppää väylhän.
Källa
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-04-30
vuohta gällivarefinska
Svenska
år
Finska
vuosi
Ordklass
substantiv
Platser
Nattavaara-området
Källa
Torbjörn Ömalm.
vuonkilo renskötsel gällivarefinska djur lånord-samiska
Svenska
2-årig vaja, renko
Ordklass
substantiv
Platser
Gällivare kommun
Exempel
Vuongilojärvi
Övrigt
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-05-14
vuoskku, vuosku, vuosko fisk gällivarefinska djur lånord-samiska
Svenska
abborre
Ordklass
substantiv
Platser
Gällivare kommun
Exempel
Vuoskujärvi
Övrigt
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-05-14
vuovata gällivarefinska vokalharmoni
Svenska
försöka?
Finska
yrittää?
Ordklass
verb
Platser
Jellivaara, Kaalasvuoma-området
Exempel
”ja välhin se vuovasi laula…”
Källa
Aidanpää, E. (2004). Pohjan perän tähten alla. Karhuniemi: E. Aidanpää. Nedtecknat: Torbjörn Ömalm.. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-03-01
väha gällivarefinska vokalharmoni
Svenska
lite
Ordklass
adjektiv adverb
Platser
Nattavaara
Källa
Bergfors, G. (1930). Norrbotten: läsebok för skola och hem. 2. Uppsala: Lindblad. Uppgifter från folkskollärarna Axel Forsman i Nattavaara och J. FR. Halldén i Lainio.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-05-20
välisa gällivarefinska vokalharmoni
Svenska
mellan
Finska
välissä
Ordklass
adverb
Platser
Nattavaara-området
Exempel
Talu on siina joven ja mettan välisa.
Källa
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-04-30
värrenä, värrena gällivarefinska lånord vokalharmoni
Svenska
värre
Finska
huonompi
Ordklass
adjektiv
Platser
Jellivaara
Övrigt
Oklart huruvida "värrenä" fortfarande används.
Källa
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-08-04
yhessa gällivarefinska vokalharmoni
Svenska
tillsammans, i ett
Ordklass
adverb
Platser
Nattavaara
Källa
Bergfors, G. (1930). Norrbotten: läsebok för skola och hem. 2. Uppsala: Lindblad. Uppgifter från folkskollärarna Axel Forsman i Nattavaara och J. FR. Halldén i Lainio.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-05-20
yhtaika gällivarefinska
Svenska
samtidigt
Finska
yhtä aikaa
Ordklass
adverb
Platser
Jellivaara
Källa
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-04-30
ymmartaa gällivarefinska vokalharmoni
Svenska
förstå
Ordklass
verb
Platser
Nattavaara
Källa
Bergfors, G. (1930). Norrbotten: läsebok för skola och hem. 2. Uppsala: Lindblad. Uppgifter från folkskollärarna Axel Forsman i Nattavaara och J. FR. Halldén i Lainio.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-05-20
äfterböördi gällivarefinska kropp lånord slang
Svenska
efterbörd, konsekvens
Finska
seuraus, jälkimykset
Ordklass
substantiv
Platser
Järämä
Exempel
Tästä tulle äfterböördin.
Källa
Järämälaiset. Torbjörn Ömalm.. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-05-07
äija gällivarefinska man vokalharmoni
Svenska
gubbe, gammal man
Finska
äijä
Ordklass
substantiv
Platser
Nattavaara-området
Exempel
Vanha äija huusi meile.
Källa
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-04-30
äla gällivarefinska vokalharmoni
Svenska
sluta, gör inte (uppmaning)
Ordklass
verb
Platser
Nattavaara med omnejd
Källa
Paulaharju, S. (1961). Kiveliöitten kansaa: Pohjois-Ruotsin suomalaisseuduilta. 2. Paino. Porvoo: ”Ord från ordlistan i slutet av boken (Outoja sanoja)”. Ord från främst Malmfälten/övre Tornedalsregionen.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-06-05
ämma gällivarefinska kvinna vokalharmoni
Svenska
gumma, gammal kvinna
Finska
ämmä
Ordklass
substantiv
Platser
Nattavaara-området
Exempel
Ämma ja äija.
Källa
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-04-28