Birger Winsa: Kukas söi hauenpään kevät aikana kun keitethiin kalakakkoja ja mätihaukia? Kotona pappa aina sai keitetyn hauenpään. Mie uskoin ette se oli kunnianloukkaus, mutta nyt uskon toisin päin. Talon isäntä piti saa parhaiman osan hauesta. Arto Baas: Pää Pyytäjälle. Keskimuru Keittäjälle.Pyrstö Peränpitäjälle. Maksa Maaltakattojalle. Markku Kurkkio: Pää pyytäjälle, suolet soutajalle, maksa maale kantajalle, pyrstö peränpitäjälle.
Övrigt
Aimo Viippola: Kalan päässä on vähän maukasta lihaa, lisäksi aivot ovat käytännössä terveellistä rasvaa . Säyneen. Lahnan. Ison ahvenen. Ym kookkaahkoitten kalojen päät antavat herkkupaloja kypsennettyinä savustamalla. Paistamalla ja keittämällä. Unto Matinlompolo: Ehottomasti hauen paras osa! Ikehneet lähtevät nauhana keitetystä päästä ja maku on toela hyä! Ja poskitten ja niskan myöski. Mutta silmän kalkkipallo on mauton.
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening..
Nedtecknat av Järämä-Satter
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening..
Nedtecknat av Järämä-Satter
Källan Torbjörn använder detta ord frekvent vid bilfärder längst E10an mellan Gällivare och Kiruna. Ordet har oftast en tillhörande svordom före eller efter.
Parakka, ja sillon jäävät kössit toisele puolele, Kompelusvaara, pöökärä ja kööpeli, kössi ja hissi, olento ja kuuletus, haltiat ja maahiset, maahiaiset ja niitten tyttäret, manalaiset ja sarviäijä
Soili Kuparinen Os Aikio: Entäs ne malkkurit, jotka syötettiin, jos haluttiin jonkun tulevan hulluksi?
Veikko Pahajoki: Olikhaan malkkurit ruumhiinmultia. (multia jokka säilytethiin kirkossa sisälä ja käytethiin siunaustilasuuessa)
Soili Kuparinen Os Aikio: Malkkuri kaivettiin kuolleen läheltä. Kylällä tiesin yhden joka syötti malkkureita ihmisille.
Källa
Väylänvartisten sanakirja.
Nedtecknat av Birger Winsa
Kemi Kemi, Alatornio, (ylheinen), Kainulasjärvi, ja pellontekoaamuna isäntä kulleki leikkasi kuivaa lihhaa ja juustoa neljäneksen, lapsile neljäne halki kaikile, Kittilä
Källa
Kompelusvaara, ja keltasirkka se on ku alkaa vakoa aukasemhan ja nyt on pellonteon aika, ja on keltasirkka vaossa.
Nedtecknat av I. Tuovinen, Hannula, Kaarakka, Meriläinen
Pekka Sammallahti: Saamen skuŋka 'mörkö; umpimielinen henkilö'
Övrigt
Min farmor pratade om Skonki. Vet inte om det egentligen skulle stavas så, men det var så det lät. Hon föddes 1910 i Nattavaaraby och bodde där i hela sitt liv. Min pappa är också född där och bor där igen sedan ett antal år. När jag var liten pratades mycket finska, särskilt bland de äldre som en del inte gärna pratade svenska, men även flera släktingar i min pappas generation pratade hellre finska än svenska (han är född på 40-talet).
Skonki var en figur som kunde komma från berget eller kanske från skogen om man som barn var olydig eller allmänt uppspelt och busig, eller om man skulle akta sig för något som kunde vara farligt. Min farmor använde det ungefär som man på svenska skrämt barn med att trollet kommer.
Lotta Simonsson, Nattavaara: Jag har undrat om Skonki är en mytisk figur, eller om det allmänt kan betyda troll. Eller om hon själv hittat på honom. Egentligen vet jag inte om Skonki är EN figur, kanske är det flera.
Källa
Lotta Simonsson, Nattavaara.
Nedtecknat av Birger Winsa
Parakka, jos hammakori lähtee se on likheisen kuolema? kuohkiminen sairhautta? syöminen tautia? leipominen huono uni, jolleki on tulipaloki? jos unissa täitä näkkee se oo hyäksi? kuolemaksi tuulta? kaunis ilma tullee jos kirkham päiväm näkkee? om man tar upp potatis med nåon så innebär det att denna person dör (om betydelsen av drömmar, kansan usko), Kompelusvaara