Resultat

pölkkylautta arbete trä
Svenska
timmerflotte
Finska
tukkilautta
Ordklass
substantiv
Platser
Tornionlaakso
Exempel
Pölkkylautan osat: airo (2), souturinkka, soutukanto, pohja, runkka, välikaski. Yks lasku = kolme pohjaa, siis 3 kerrosta pölkkyä. Neljä laskua = teli. Pohja = 25-30 pölkkyä levittäin. Tornionväylän viiminen lauttakulutus oli 1971. Kainhuunväylässä se oli loppunu ja kymmeniä vuosia ennen.
Källa
Savotta. Facebook.. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-12-03
rasi trä arbete
Svenska
nerhuggen sved (?)
Ordklass
substantiv
Platser
Övre Tornedalsregionen
Källa
Wanhainen, W.L. (1971). Kansanelämää Norrbottenin suomalaisseuduilla. Luleå.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-05-30
rauaskoiju trä
Svenska
hängbjärk
Ordklass
substantiv
Källa
Nedtecknat av E. Wande
riippa, rippa byggnad lånord trä
Svenska
ribba
Finska
rima
Ordklass
substantiv
Platser
Kainulasjärvi
Exempel
Riippa eli rippa on seinälauvoitten välissä ohu kaitanen lauta joka peittää lauvoitten skarvit.
Källa
Birger Winsa.
risulautta trä hushåll arbete
Svenska
särskild hemmagjord harv
Ordklass
substantiv
Platser
Svappavaara, Vittanki
Övrigt
Bestod av en ett par meter lång tvärbjälke, på vilken man bundit eller spikat fast tiotalet björkar.
Källa
Tolonen, G. (1954). Svappavaara: med glimtar från kringliggande byar i Vittangi församling : hembygdsbok. [Kiruna]: [Wallerströms bokh.].. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-05-17
sahhaa arbete gällivarefinska trä
Svenska
såga
Finska
sahata
Ordklass
verb
Platser
Jellivaara
Källa
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-04-09
sarka natur gällivarefinska trä lånord-samiska
Svenska
stor rak fura
Ordklass
substantiv
Platser
Gällivare kommun
Exempel
Sarkarova
Övrigt
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-05-08
sivakkakoiju skida trä
Svenska
skidbjörk
Finska
suksikoivu
Ordklass
substantiv
Platser
Nilivaara med omnejd
Övrigt
I Järämä gjordes alltid skidor av björk och båtar av furu.
Källa
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-04-13
sooka(s) natur gällivarefinska trä lånord-samiska
Svenska
björkbuskage, björkbestånd
Ordklass
substantiv
Platser
Gällivare kommun
Exempel
Sookasjärvi
Övrigt
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-05-08
sorva trä
Ordklass
substantiv
Platser
Rovaniemi Kittilä
Övrigt
hongistunut pikku mänty, ( jollaisia tapaa etenkin soilla)
Källa
Jukka Korva. Nedtecknat av Liljeblad
sorvanen natur gällivarefinska trä lånord-samiska
Svenska
område rikt på torrfuror
Ordklass
substantiv
Platser
Gällivare kommun
Exempel
Naturnamnet Sorvanen
Övrigt
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-05-08
sova(s) natur gällivarefinska trä lånord-samiska
Svenska
liten asp
Ordklass
substantiv
Platser
Gällivare kommun
Exempel
Sovasvuoma
Övrigt
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-05-08
spatnu natur gällivarefinska trä lånord-samiska
Svenska
snårskog, snår av buskar och träd
Ordklass
substantiv
Platser
Gällivare kommun
Exempel
Spatnukielinen
Övrigt
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-05-08
suoptikka natur gällivarefinska trä lånord-samiska
Svenska
rotvälta
Ordklass
substantiv
Platser
Gällivare kommun
Övrigt
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-05-08
svierkku gällivarefinska trä lånord-samiska arbete
Svenska
lekare, svirvel, trälj eller knut av vidjor
Ordklass
substantiv
Platser
Gällivare kommun
Exempel
Iso Svierkkujärvi
Övrigt
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-05-08
tarsimänty trä
Ordklass
substantiv
Platser
Ylitornio (växt, träd)
telottaa arbete term trä
Svenska
lägga timmer som underlag (flottningsterm)
Finska
teloittaa
Ordklass
verb
Platser
Kainulasjärvi
Exempel
Jos oli rantapatoja piti telottaa ette saa pois puut. Panthiin borria paosta pitkittäin väylää kohti. Net olit telat. Ja niitten päälä veethiin, rullathiin pölkyt väylhään.
Källa
Birger Winsa.
tervasranka arbete jakt trä
Svenska
tjärved, tjärstock
Finska
tervastukki, -puu
Platser
Jellivaara, Kaalasvuoma-området
Källa
Aidanpää, E. (2004). Pohjan perän tähten alla. Karhuniemi: E. Aidanpää. Nedtecknat: Torbjörn Ömalm..
tervasvalkea jakt trä arbete
Svenska
tjäreld, tjärlåga
Finska
tervastuli
Ordklass
substantiv
Platser
Jellivaara, Kaalasvuoma-området
Övrigt
Källa: Aidanpää, E. (2004). Pohjan perän tähten alla. Karhuniemi: E. Aidanpää.
Redigerad
2024-06-27
tiykkiäinen natur trä hushåll växt
Svenska
klar och rinnande kåda
Ordklass
substantiv
Platser
Malmfälten och övre Tornedalen
Källa
Paulaharju, S. (1961). Kiveliöitten kansaa: Pohjois-Ruotsin suomalaisseuduilta. 2. Paino. Porvoo: ”Ord från ordlistan i slutet av boken (Outoja sanoja)”. Ord från främst Malmfälten/övre Tornedalsregionen.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-06-05
toukheet trä
Ordklass
substantiv
Exempel
Rovaniemi Rovaniemi, pittää olla toukheja pakatukshiin
Övrigt
poronkoipiset t.m.s. pehmikkeet Cannatuspuiden alla
Källa
Jukka Korva. Nedtecknat av Tiesmaa
tulenviemä trä
Svenska
tändnäver, tunn näver
Finska
ohut tuohi
Ordklass
substantiv
Platser
Narken
Exempel
Elof Nordmark: Den tunna nävern kallades för tulenviemä mycket fin och tända med. Ytskiktet i björknäver.
Källa
Elof Nordmark, Narken.
tuohitylly trä hushåll arbete
Svenska
näverrulle
Ordklass
substantiv
Platser
Malmfälten och övre Tornedalen
Källa
Paulaharju, S. (1961). Kiveliöitten kansaa: Pohjois-Ruotsin suomalaisseuduilta. 2. Paino. Porvoo: ”Ord från ordlistan i slutet av boken (Outoja sanoja)”. Ord från främst Malmfälten/övre Tornedalsregionen.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-06-05
tuulenviemä hushåll jakt trä
Svenska
näver som fladdrar i björkstam, torrnäver
Finska
tuohi
Ordklass
substantiv
Platser
Narken
Exempel
Tuulenviemä betyder vindddraget.
Övrigt
Elof Nordmark: Den där nävern som gungar i björken kallades tuulenviemä var alltid torr oavsett hur mycket det regnat. Lätt att tända eld med.
Källa
Elof Nordmark, Narken.. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-05-15