MEÄN SANA
Svenska
flamma, spraka (norrsken)
Finska
leimuta, loimuta
Ordklass
verb
Platser
Parakka
Exempel
Parakka: ku ne sielä leimoo ja rosottaa (revontulet).
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen
Redigerad
2013-05-01
Svenska
nordvästlig vind
Finska
luodetuuli
Ordklass
adjektiv
Platser
Alatornio, (ylheinen), luoteistuuli.
Källa
Häll.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-02-21
Svenska
kvälls- morgonrodnad, solljus som syns lite över horisonten, ljuslåga
Finska
aamu-, iltapunaisuus, aamusarastus
Ordklass
substantiv
Platser
Parakka, Vittanki, Kompelusvaara
Exempel
Parakka: niillä on yksi kaino (kirjakieli). Vittanki, Kompelusvaara: vähäm-päivän-kaimoa.
Källa
I. Tuovinen, Airila.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-03-05
Svenska
bitande, bitter (köld)
Finska
ankara pakkanen
Ordklass
substantiv
Platser
Kompelusvaara: pakkasen kirmakka.
Källa
I. Tuovinen.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-03-03
Svenska
kallt, molnig men regnfri nordostlig vind
Finska
kylmä, pilvinen, satheeton koillinen tuuli
Ordklass
substantiv
Platser
Sieppijärvi, (ylheinen)
Källa
I. Tuovinen.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-03-01
Svenska
motvind (lekf)
Finska
vastatuuli
Ordklass
substantiv
Platser
Inari
Källa
Itkonen.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-02-27
Svenska
bli varmare (väder)
Finska
lauhtua
Ordklass
verb
Platser
Alatornio
Källa
Nedtecknat av Häll
Redigerad
2013-05-02
Svenska
tjocka, tät dimma
Finska
tiheä sumu
Ordklass
substantiv
Platser
Kittilä
Exempel
Kittilä: murkussa on tunturit.
Källa
Isoniemi.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-02-19
Svenska
monlig, varm dag med uppehållsväder
Finska
varjopäivä, pouta
Ordklass
substantiv
Platser
Kompelusvaara
Källa
I. Tuovinen.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-03-04
Svenska
dimsjok
Finska
liikkuva sumu
Ordklass
substantiv
Platser
Sieppijärvi
Exempel
Sieppijärvi; keijavaisia, ilmassa kun usmia lentelee talvela.
Övrigt
Harvinainen
Källa
I. Tuovinen.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-03-03
Svenska
sommarmånanderna: juni, juli, början av augusti
Finska
kesäkuut
Ordklass
substantiv plural
Platser
Kompelusvaara, Kainulasjärvi
Källa
I. Tuovinen.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-03-03
Svenska
hemsk, kuslig, dyster
Finska
kolkko, synkkä, pelottava
Ordklass
adjektiv
Platser
Pempelijärvi
Källa
Nedtecknat av B. Winsa: ordbok
Redigerad
2017-03-02
Svenska
milt väder, blida, tö; mild
Finska
leuto sää, lauha
Ordklass
substantiv
Platser
Kuolajärvi, Kemi, Vesisaari, Rovaniemi, Rovaniemi, Vesisaari, Ullatti, Lohijärvi, ylheinen, Sieppijärvi, ylheinen.; Parakka
Exempel
Parakka: jos se yli taifvaan pallaa iästä läntheen se tulevat lauhat tuulet. Parakka: jos se rusko vaalona pallaa se tullee lauha.
Källa
I. Tuovinen, Syrjänen, Airila, Artimo, Kaarakka.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-02-19
Svenska
blåsa sydostliga vindar
Finska
puhaltaa lounasta
Ordklass
verb
Platser
Kittilä
Exempel
Kittilä: jo lounehtii, kyllä nyt tulevat kaunhit ilmat.
Källa
Nedtecknat av Isoniemi
Redigerad
2013-05-07
Svenska
dimma
Finska
sumu
Ordklass
substantiv
Platser
Enontekiö, Enontekiö, ylheinen, Enontekiö, ei harvinainen, Kätkäsuanto, Enontekiö.
Övrigt
< saame. Även snöfall i vind kallas för murkku i Enontekis.
Källa
Nedtecknat av Itkonen, Anthoni, Tuovinen, Halonen
Redigerad
2013-04-20
Svenska
månsken
Finska
kuutamo
Ordklass
substantiv
Platser
Muonio, Kemi
Källa
I. Tuovinen, Koskimies.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-02-28
Svenska
snöoväder i februari; skottdagens oväder
Finska
karkauspäivänpyry
Ordklass
substantiv
Platser
Kuutinpyry pettää hylkheenpojhat.
Övrigt
Ovädret täcker sälkutarna
Källa
Anders Koski, Nikkala, kvarlämnade anteckning 2000.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-02-28
Svenska
frysa till, tjäla
Finska
paleltua; jäätyä
Ordklass
verb
Platser
Ullati, Nattavaara, Hakanen, Sarvisvaara, Moskojärvi.; Ullatti, Järämä, Nilivaara, Nattavaara, Hakanen, Purnu, Leipojärvi
Exempel
Ullatti: ette se kylmäsi, se on hyvä ku se oli kylmätty (jäätyny poronliha). Järämä: eeltä ko se alko kylmäämhään - ko se sieltä tulthiin. Nilivaara: ei ole kylmäny välistä maa. Nattavaara: maa kylmää.
Hakanen: jänkät ei kylmänheet. Hakanen: ku kylmi maa niin heinä ajettiin kotia, Purnu: kylmäähan alkanu. Ullatti: ko maa alkaa kylmäämhään. Hakanen: ei ole kylmäny on häytyny polkea jänkkiä. Leipojärvi: sai olla saurassa (heinä) ette se kylmäsi ja niin ajethiin kotia. Hakanen: ei se kylmäny jänkkä mitthään. Nilivaara: jänkät kylmättiin. Nilivaara: ku jänkät kylmäis.
Övrigt
vertaa jäätyä, kylmettyä. Kans kylmää.
Källa
Nedtecknat av B. Winsa: ordbok
Redigerad
2013-05-01
Svenska
nordvästlig vind
Finska
luodetuuli
Ordklass
substantiv
Platser
Kemi
Källa
Kaarakka.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-02-21
Svenska
mindre sträng kyla
Finska
pikkupakkanen
Ordklass
substantiv
Platser
Kompelusvaara
Källa
I. Tuovinen.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-03-03
Svenska
frostdimma som rör sig över mark
Finska
kuurusumu, -höyry
Ordklass
substantiv
Platser
Arpela, Alatornio
Källa
Tuovinen, Syrjänen.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-03-01
Svenska
sträng kyla, köld
Finska
pakkanen
Ordklass
substantiv
Platser
Kittilä, Kittilä, Kemi, Kittilä, Kittilä, Jyykeä, Raisinvuono, Vesisaari, Rovaniemi, Rovaniemi, Rovaniemi, Kompelusvaara, Kompelusvaara, Parakka.; Vettasjärvi, Kainulasjärvi
Exempel
Vettasjärvi: pakkanen tullee kun om kaari yli pohjam puolen. Kainulasjärvi: jos täälä kylässä pakkanen käypi kallokka jalassa niin kyllä se vaaram päälä käypi kuopa jalassa (varomin). Vettasjärvi: halla ja pakkanen.
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen, Hämäläinen, Artimo, Rapola, Isoniemi, Miettinen
Redigerad
2013-05-01
Svenska
väderomslag
Finska
säänmuutos
Ordklass
substantiv
Platser
Kompelusvaara
Källa
I. Tuovinen.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-03-05
Svenska
kall, kulen
Finska
kylmä, julma, viileä
Ordklass
adjektiv
Platser
Kittilä
Exempel
Kittilä: tuossa oli menneenä yönä melko kalma ilma.
Källa
Liljeblad.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-03-04