MEÄN SANA
Svenska
spinna (tråd)
Ordklass
verb
Platser
Rovaniemi, Simo, Jyykeä, Kemi, Rovaniemi, Rovaniemi, Jyykeä, Jyykeä, Ylitornio, (ylheinen), Vittanki, Kainulasjärvi, tottumaton alkaa kehräämhän
Övrigt
kehrätä LS kehrätä, IS keträtä
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen, Airila, Tapainen, Rapola, Hämäläinen, Artimo, Paloheimo, Räsänen
Svenska
morbror
Finska
eno
Ordklass
substantiv
Platser
Meänkielen sanakirja
Övrigt
Stfi. eno västfi, murbruuri s. morbror; endast fiT och sydvästfi, allmänfi eno id (ALE 471, SMSA). Här har jag ändrat från morpruuri till murbruuri
Källa
Nedtecknat av Lars Lampinen 2006-02-05
Redigerad
2013-05-08
Svenska
begära, vilja ha, önska få till sitt
Ordklass
verb
Platser
Pajala
Exempel
Pajala, ku korppi alkaa omimhan hevosta se ennustaa sille kuolemaa
Övrigt
västfi, omia v \'ta till sitt ägo\' (L Hemmilä k 1982, SMSA).
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen
Svenska
halt
Ordklass
adjektiv
Övrigt
västfi, haltta a \'halt\' (SMS).
Källa
Nedtecknat av Birger Winsa
Svenska
barn, unge
Ordklass
substantiv
Övrigt
Västfinska kläppi s \\\'barn-unge\\\' (R Luukkainen k 6269, SMSA). västfi, kläppi s \'barn, barnunge\' (Johansson 1987:61).
Källa
Luukkainen.
Nedtecknat av Birger Winsa
Svenska
lång kofta; överrock (kvinna)
Finska
pitkä villatakki, päällystakki (nainen)
Ordklass
substantiv
Platser
Sodankylä, Sodankylä, Kuolajärvi, Kuolajärvi, Ylitornio, ylheinen, Enontekiö, ylheinen, Kainulasjärvi,; Kompelusvaara
Exempel
Kompelusvaara: kohtu s-oli ennen topattu.
Övrigt
Västfinska kohtu s spec rock (R Pahkala k 1393, SMSA).
Källa
I. Tuovinen, Itkonen, Tapainen, Meriläinen, Sipola, Kena.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-10-31
Svenska
kastrera ren, nöttjurkalv
Finska
kuohia
Ordklass
substantiv
Övrigt
Kolkata, kolkita. VarS PerP kastrera ren el nöttjurkalv. Västfinskt ord. SKES Helsinki 1955 del I - V Förkortningar: Alaj = Alajärvi Alat = Alatornio cF = centrala Finland E = Enareträsk Egf = Egentliga finland Enont = Enontekiö est In = estländska Ingermanland fn = fornnorska Hail = Hailuoto Holl = Hollola Hämeenk = Hämeenkyrö Ilom = Ilomantsi In = Ingermanland Isoj = Isojärvi K,k = Karelen, karelska dialekter Ka = Kajanaland Kall = Kallivieri Karv = Karvia Kangasn = Kangasniemi kar-a = karelsk-aunus dialekter Kaust = Kaustinen Kiest = Kiestinki Kitt = Kittilä Komp = Kompelusvaara Kong = Konginkangas Lemp = Lempäälä Lim = Liminka Luh = Luhanka Möb = Mellanösterbotten Nb = Norrbotten Nf = Nordfinland nf = nordfinska dialekter nK = norra Karelen nn = nynorska nS = norra Savolax nSat = norra Satakunta Nöb = Nordösterbotten Ouluns = Oulunsalo Oriv = Orivesi Pad = Padasjoki Pielisj = Pielisjärvi Rov = Rovaniemi Sa = Savolax samE = enaresamiska samL = lulesamiska samN = nordsamiska samS = svensksamiska Sat = Satakunta sK = södra Karelen sk = skandinaviska Sodank = Sodankylä sv = svenska Sulk = Sulkava svf = sydvästfinska dialekterna sö = sydöstra söF = sydöstra Finland (sydöstfinska dialekterna) Söb = Sydösterbotten T = Tavastland tavastl dial = tavastlänska dialekter Taivalk = Taivalkoski Torned = Tornedalen Turt = Turtola Tär = Tärendö Utaj = Utajärvi V = Värmland Vuokk = Vuokkiniemi veps = vepsiska Vitt = Vittangi vf = västfinska dialekter Ylit = Ylitornio Äht = Ähtäri Öb = Österbotten öf = östfinska dialekter öNyland = östra Nyland
Källa
Birger Winsa.
Nedtecknat av Lars Lampinen 2009-05-25
Redigerad
2013-05-07
Svenska
liten låg ö, grynna
Finska
kari; saari
Ordklass
substantiv
Platser
Kittilä
Övrigt
Västfinskt ord; letto s. liten ö; grynna; endast i finska Alat, Nordösterbotten, sydvästfi och sydöstra Tavastl (S Saario k 4171, SMSA).
Källa
Nedtecknat av Isoniemi
Redigerad
2013-05-02
Svenska
kalvs löpmage
Finska
juoksutusvatsa
Ordklass
substantiv
Platser
Kemi, Rovaniemi, Kittilä, Simo, Kittilä, Sieppijärvi, Alatornio, Muonio, Vittanki, Vittanki, Jukkasjärvi, Parakka.; Kompelusvaara
Exempel
Kompelusvaara: siin on mako, kuninkhaalakki ja satakerttu ja maha, vasikan maola juoksetethaam maitoa, muita vaim tehhään makkaraksi.
Övrigt
Används som löpe vid osttillverkning. Västfi, mako s. kalvs löpmage (M Kaukiainen k 3696, SMSA). Västfi, mako s. kalvmage som används till ostlöpe (Paunonen 1987:219).
Källa
Nedtecknat av Syrjänen, Airila, Räsänen, Artimo, Miettinen
Redigerad
2013-05-08
Svenska
kviga, fjolårs ko som ej varit dräktig
Finska
hieho, nuori lehmä
Ordklass
substantiv
Platser
Rovaniemi, Sodankylä, Kittilä, Kittilä, Kemi, Jyykeä, Jyykeä, Inari, Alatornio, Ylitornio, ylheinen, Alatornio, Jellivaara.; Kompelusvaara
Exempel
Kompelusvaara: kantamaton nuorukainen.
Övrigt
västfi, nuor(u)kainen s 'ungnötdjur'; endast nordfi och sydvästfi; östfi nuori, lähtemä m fl id (Ruoppila 1943:79).
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen, Airila, Tapainen, Aejmelaeus, Massa, Itkonen, Rapola, Miettinen, Ke
Redigerad
2013-05-09
Svenska
duktig, händig, skicklig, intelligent, listig
Ordklass
adjektiv
Platser
Markitta
Övrigt
västfi, fiksu a \'listig, intelligent\' (SMS k 442).
Källa
Nedtecknat av John josefsson
Svenska
bröd som bakades tillsammans med saltat fisk
Ordklass
substantiv
Övrigt
västfi, kalaleipä s \'bröd som bakades tillsammans med saltat fisk\'; endast fi Tornedalen (Vuorela 1975:254).
Källa
Nedtecknat av Birger Winsa
Svenska
trasig, bruten
Ordklass
adjektiv
Övrigt
Västfinskt ord. rikkein \\\'?\\\' (Länsimäki k 6514, SMSA). ratkein \\\'?\\\' (Länsimäki k 6513, SMSA). katekein \\\'?\\\' (Länsimäki k 6512, SMSA).
Källa
M Länsimäki.
Nedtecknat av Lars Lampinen
Svenska
fårflock
Finska
lammaskarja
Ordklass
substantiv
Platser
Alatornio, Alatornio.; Kemi
Exempel
Kemi: puhua ku heitetystä lamphanpäästä (ei ole järkeä).
Övrigt
Västfi, lammaslauma s. fårskock; endast i fi Tornedalen; östfi lammaskarja id (M-L Kemppainen k 4592-93, SMSA).
Källa
Nedtecknat av Hannula, Kaarakka
Redigerad
2013-04-12
Svenska
ögla i repände
Ordklass
substantiv
Övrigt
västfi, silmus s \'ögla i ände på rep\'; allmänfi silmukka id (M Frestadius k 1582, SMSA).
Källa
Nedtecknat av Birger Winsa
Svenska
rakt och långt stycke
Ordklass
substantiv
Platser
Rovaniemi Kemi
Övrigt
halaistu petäjän halko, pärepuusta lohkaistu kappale josta päreet kiskotaan väsfi, sorko (Sat, Söb, Nf, Nb) \'remsa, splinta, spjäle; föremål i rad; åkerteg; slåttermans främre\'
Källa
Jukka Korva.
Nedtecknat av Kaarakka, Artimo
Svenska
lock för (öra)
Finska
lukossa
Ordklass
adverb
Platser
Kittilä, Kompelusvaara.; Rovaniemi, Enontekiö
Exempel
Rovaniemi: korvat lumhesa. Enontekiö, ylheinen: korva on lumheessa.
Övrigt
Kans lumhesa. Västfinskt ord, SMSA.
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen, Itkonen, Hämäläinen, Liljeblad
Redigerad
2013-05-07
Svenska
tall, fullvuxen tall
Finska
mänty
Ordklass
substantiv
Platser
Rovaniemi, Rovaniemi, Rovaniemi, Kemi, Kittilä, Jyykeä, Kuolajärvi, Vittanki, Jellivaara, Enontekiö.; Ylitornio, Vittanki
Exempel
Ylitornio: lyöhää mänthyym pilkat. Vittanki: ei sill ole päätä mäntyäkhään.
Övrigt
Vertaa jouhi-, paska-, rapa-, hyöty-, räkämänty västfi, mänty s. tall; östfi petäjä, petäs m fl id (ALE 48, SMSA).
Källa
Nedtecknat av Syrjänen, Airila, Rapola, Liljeblad, Miettinen, Artimo
Redigerad
2013-05-08
Svenska
bestraffa, ge stryk
Ordklass
verb
Övrigt
Västfinskt ord; rankoa v \\\'ge stryk, bestraffa\\\' (L Keipp k 3088, SMSA).
Källa
Birger Winsa.
Nedtecknat av Lars Lampinen
Svenska
oren, smutsig, lortig
Ordklass
adjektiv
Övrigt
Västfinskt ord. sikainen a \\\'oren, smutsig\\\' (K Toivainen k 5875, SMSA).
Källa
Pirjo-Leena Miestamo / Birger Winsa.
Nedtecknat av Lars Lampinen
Ordklass
verb
Övrigt
västfi, heikeä v \'?\'; södra sydvästfi och mellandialekterna samt Tärendö (SMS).
Källa
Nedtecknat av Birger Winsa
Svenska
backstugusittare som gjorde dagsverken för hemmansägare som ägde marken där hans hus låg
Ordklass
substantiv
Platser
Jellivaara
Exempel
Jellivaara, se on kestinä, Kompelusvaara, Kainulasjärvi, kestiä niit-on ollu ennen, niitä talloim maittem pääle rakenttuja
Övrigt
västfi, kesti s \'backstugusittare; fattig\' (R Pitkänen 5544, SMSA).
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen, Airila
Svenska
besöksgåva
Finska
vieraillulahja
Ordklass
substantiv plural
Övrigt
Västfi, meniäiset s. gåva vid besök; endast fi Alat (H Mörsäri k 2543, SMSA).
Källa
Nedtecknat av Birger Winsa 2010-01-05
Redigerad
2013-05-08
Svenska
timmerstock i pörte under tak, går från innervägg till gavel
Ordklass
substantiv
Exempel
Sieppijärvi, Kompelusvaara, Vittanki, Enontekiö, Sieppijärvi, Sieppijärvi, (ylheinen), Täräntö, pittää piitta panna pitkin pirttiä ja kolme orttaa päälle
Övrigt
västfi, piitta s \'tvärgående bjälke under tak i pörte eller i rum\'; östfi pilari, haltijahirsi, kurkihirsi m fl id (P Savolainen k 4887, SMSA).
Källa
Nedtecknat av Syrjänen, Tiesmaa, Airila