Resultat

jääsäys mat
Svenska
jäsning
Ordklass
substantiv
Källa
Leipäkirja. Inga - Britt Uusitalo. Nedtecknat av Lars Lampinen
kaakka lånord mat gällivarefinska hushåll
Svenska
kagge, liten tunna
Ordklass
substantiv
Platser
Gällivare kommun
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-04-24
kaali lånord mat gällivarefinska växt
Svenska
kål, blad, blast
Ordklass
substantiv
Platser
Gällivare kommun
Exempel
Kaalijänkkä
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-04-24
kalanpää fisk mat
Svenska
fiskhuvud
Finska
kalanpää
Ordklass
substantiv
Platser
Väylänvartisten sanakirja
Exempel
Aimo Viippola: Kalan päässä on vähän maukasta lihaa, lisäksi aivot ovat käytännössä terveellistä rasvaa . Säyneen. Lahnan. Ison ahvenen. Ym kookkaahkoitten kalojen päät antavat herkkupaloja kypsennettyinä savustamalla. Paistamalla ja keittämällä.
Övrigt
Kompelusvaara: Ku on saatu viljon-kallaa, nin se päät keitethän.
Källa
Birger Winsa, I Tuovinen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-02-21
kangosakakko mat
Svenska
kangoskaka
Finska
kangoskakko
Ordklass
substantiv
Exempel
Kangoskakkoja on kun pippari, mutta leivothaan Kangosessa.
Källa
Birger Winsa. Nedtecknat av winsa
Redigerad
2022-09-22
karra trä mat växt gällivarefinska lånord-samiska
Svenska
bark, skal
Ordklass
substantiv
Platser
Gällivare kommun
Exempel
Karravaara
Övrigt
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Redigerad
2024-04-24
kauppa mat öknamn/smeknamn slang
Svenska
matsäck, färdkost i ryggsäck
Finska
eväslaukku, ruokalaukku
Ordklass
substantiv
Platser
Kainulasjärvi
Exempel
Vinsan Kalla sanoi kulutuksessa joka päivä: Jahaa, kauppa kiini, kun oli syöny valmhiiks. Siis laukun piti panna kiini. Ruokarasti oli loppumassa.
Övrigt
Laukkuryssäläinen merkittee kaupparyssäläinen. Niitä kulki Tornionlaaksossa talven aikana. Karjalankielessä laukku on kauppa ja piian sieltä Kalla sai kauppasanan?
Källa
Birger Winsa. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-08-15
kessäintyny särki fisk mat
Svenska
surmört
Finska
hapasärki
Ordklass
substantiv
Platser
Kainulasjärvi
Exempel
Kesän aikana söithiin kessäintynyttä särkeä. Panthiin suolavetheen puusaavhiin ja kun oli happaintunu sitä söithiin kesän aikana. Söithiin vielä 1950-luvula. Tornionlaakson hapakala eli syyrströmminki.
Övrigt
Rolf Augustsson i Narken: Farmors far brukade fiska mört i Kaartojärvi och salta in dem i tunnor, men det är över hundra år sen. Pappa saltade in mört nån gång när han råkade få nån i älven, med nät förstås. Jokku kessäinyt siikaaki. Kerssäintyny säynäjä oli aika tavalista.
Källa
Birger Winsa, Rolf Augustsson. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-08-23
kiiremuru mat renskötsel djur kropp lånord-samiska
Svenska
särskild del av renens hals
Ordklass
substantiv
Platser
Övre Tornedalsregionen
Övrigt
Del av renens hals som inte smakar särskilt gott men som åts av vissa direkt efter att huvudet kapats.
Källa
Paulaharju, S. (1922). Lapin muisteluksia. Helsinki: Kirja. Boken belyser många dialektala ord från bägge sidorna av övre Tornedalen och Muonioälvdal, exempelvis Kolari, Muonio, Kittilä, Karesuanto, Naimakka och Enontekiö.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-06-12
korvamuru mat fisk
Svenska
den godaste delen av en sik
Ordklass
substantiv
Platser
Övre Tornedalsregionen
Övrigt
”on siian pääntyvessä, ja se on paras paikka siiassa.” - S.P
Källa
Paulaharju, S. (1922). Lapin muisteluksia. Helsinki: Kirja. Boken belyser många dialektala ord från bägge sidorna av övre Tornedalen och Muonioälvdal, exempelvis Kolari, Muonio, Kittilä, Karesuanto, Naimakka och Enontekiö.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-06-12
kupumaito mat fågel hushåll
Svenska
mjukost/smör som tillagades inuti fågelkrävor
Ordklass
substantiv
Platser
Övre Tornedalsregionen
Källa
Wanhainen, W.L. (1971). Kansanelämää Norrbottenin suomalaisseuduilla. Luleå.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-05-29
kuumakoira mat gällivarefinska slang öknamn/smeknamn
Svenska
varmkorv, hotdog
Finska
nakkisämpylä, hotdog
Platser
Jellivaara
Övrigt
Direktöversättning av det engelska ordet för varmkorv.
Källa
Torbjörn Ömalm.
kuusenleipä mat trä
Svenska
granblomma
Ordklass
substantiv
Platser
Jierijärvi, Pajala kommun.
Exempel
Tuola on kuusenleipä.
Övrigt
Kuusenleipä är granens mjuka gula blommor (innan dom blivit kottar), det sades att dom är ätbara.
Källa
Maj-Lis Voss (via Robert Riekkola, 1890-1970), Jierijärvi, Pajala Kommun). Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2023-02-21
lällä lånord mat barn
Svenska
välling
Ordklass
substantiv
Platser
Järämä-Satter, Jellivaara
Exempel
Poika tarttee lällää
Källa
Muntliga källor. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-05-21
lööppe, lööppi lånord mat
Svenska
(ost)löpe
Ordklass
substantiv
Platser
Kainulasjärvi
Exempel
Löööppi tartethaan juusthoon.
Källa
Birger Winsa.
maalavatta mat gällivarefinska djur hushåll kropp lånord-samiska
Svenska
blodmage
Ordklass
substantiv
Platser
Malmfälten och övre Tornedalen
Källa
Paulaharju, S. (1961). Kiveliöitten kansaa: Pohjois-Ruotsin suomalaisseuduilta. 2. Paino. Porvoo: ”Ord från ordlistan i slutet av boken (Outoja sanoja)”. Ord från främst Malmfälten/övre Tornedalsregionen.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-06-04
maalavelli mat gällivarefinska hushåll lånord-samiska
Svenska
blodvälling
Ordklass
substantiv
Platser
Malmfälten och övre Tornedalen
Källa
Paulaharju, S. (1961). Kiveliöitten kansaa: Pohjois-Ruotsin suomalaisseuduilta. 2. Paino. Porvoo: ”Ord från ordlistan i slutet av boken (Outoja sanoja)”. Ord från främst Malmfälten/övre Tornedalsregionen.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-06-04
maitosarvi mat djur hushåll arbete
Svenska
mjölkhorn
Ordklass
substantiv
Platser
Svappavaara
Övrigt
När modern var ute på slåtterarbete så matade de äldre syskonen de yngre med välling eller mjölk som hälldes i mjölkhornet.
Källa
Tolonen, G. (1954). Svappavaara: med glimtar från kringliggande byar i Vittangi församling : hembygdsbok. [Kiruna]: [Wallerströms bokh.].. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-05-17
maitu gällivarefinska mat
Svenska
mjölk
Finska
maito
Ordklass
substantiv
Platser
Nattavaara-området
Källa
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-04-07
moska mat djur hushåll arbete
Svenska
dravel, tilläggsfoder åt kor
Ordklass
substantiv
Platser
Övre Tornedalsregionen
Källa
Wanhainen, W.L. (1971). Kansanelämää Norrbottenin suomalaisseuduilla. Luleå.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-05-30
munauu fågel jakt mat
Svenska
sjöfågelholk
Finska
munapönttö
Ordklass
substantiv
Platser
Väylänvartisten sanakirja
Exempel
Munauusta saathiin munia.
Övrigt
Vertaa uu
Källa
Väylänvartisten sanalistalta, Naamakirjan tietoja. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-05-15
muonapuoti mat språk hushåll byggnad
Svenska
lagerbod (mat) från brukstiden
Ordklass
substantiv
Platser
Svappavaara
Övrigt
Muona är ett gammalt ord för mat/kost.
Källa
Tolonen, G. (1954). Svappavaara: med glimtar från kringliggande byar i Vittangi församling : hembygdsbok. [Kiruna]: [Wallerströms bokh.].. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-05-17
muorje natur mat gällivarefinska växt lånord-samiska
Svenska
bär
Ordklass
substantiv
Platser
Gällivare kommun
Exempel
Muorjevaara
Övrigt
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-04-30
mustaherukka mat växt
Svenska
svartvinbär
Finska
mustaherukka
Ordklass
substantiv
Platser
Tornedalen/Malmfälten, mer vanligt i Finland
Exempel
Vertaa mustaviinimarja.
Övrigt
Sana tuntematon Kainulasjärvessä.
Källa
Birger Winsa.