Resultat

rusina mat
Svenska
russin
Ordklass
substantiv
Platser
Kemi
Källa
Nedtecknat av Kaarakka
saikka lånord mat
Svenska
thé
Finska
tee
Ordklass
substantiv
Platser
Tornionlaakso
Exempel
Minun sanat. Per Huuva: Aina meillä juothin tetä , kaneliteetä jälkhin saunan. Vanha nimi sillä oli saikka.
Övrigt
Laina ryssän kielestä.
Källa
Per Huuva.. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2024-09-14
satsuumas mat lånord
Svenska
satsumas
Ordklass
substantiv
Källa
Nedtecknat av Birger Winsa
seisoa mat hushåll
Svenska
jäsa
Finska
nousta
Ordklass
verb
Platser
Kainulasjärvi
Exempel
Mamma sanoi ette leipä(taikina) piti seisoa vähän aikaa pellin päälä. Leipä oli sekä paistettu ette leipätaikina pellilä.
Källa
Birger Winsa. Nedtecknat av winsa
Redigerad
2023-06-21
siemenpottu lånord mat
Svenska
sättpotatis
Finska
siemenperuna
Ordklass
substantiv
Platser
Tornionlaakso
Källa
Birger Winsa. Nedtecknat av winsa
Redigerad
2024-09-18
sokeroita mat
Svenska
försockra
Ordklass
verb
Platser
Rovaniemi Kemi, Kemi
Övrigt
sokerilla maustaa, päällystää
Källa
Jukka Korva. Nedtecknat av Kaarakka
syä niin ette parta tärisee ordspråk mat språk människa
Svenska
talessätt och uppmaning om att man ska äta ordentligt
Platser
Järämä-Satter med omnejd
Exempel
Syä nyt, poika! Niin ette parta tärisee.
Övrigt
Vanligt uttryck i byn. Muntliga källor
Redigerad
2024-05-31
syöskenellä mat
Svenska
småäta
Finska
syöskennella
Ordklass
verb
Källa
Meänkieelen sanakirja.. Nedtecknat av Lars Lampinen
sölkäviilo fisk fiske gällivarefinska mat
Svenska
åttaårig sik som måste delas från ryggen vid saltning
Finska
suuri siika
Platser
Jukkasjärviområdet
Källa
Jukkasjärvilaiset. Torbjörn Ömalm. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-04-24
tee lånord mat ramsa
Svenska
thé
Finska
tee
Ordklass
substantiv
Platser
(ylheinen)
Exempel
Bertil Reinhold Isaksson: Mie olen käsittänny ette ”joka tietä” juopi niin häätyy kravia aijaa. Siis ette jos tien juopii ylös niin se ei ole ja silloon pittä kravia myöten aijaa.
Källa
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-11-18
tetra lånord hushåll mat
Svenska
förpackning, tetra
Ordklass
substantiv
Platser
Kainulasjärvi
Exempel
Mammala ja papala olit aina navettaryysyt päälä kun menthiin navethaan. Haisi väkevä navetta niistä. Piethiin köökin ryysyvaatekrypissä. Kyllä meistäki haisi navetta, mutta kohtapa kaikki koulukläpit haisit navetale. Paitti kauppianpoika joka ei halunu jua lehmänmaitoa, vaan pelkästhään oikeata maitoa tetrasta. Kun sai maistaa oikeata lehmän maitoa tetrasta kätevästi huomas ette valheelinen lehmänmaito oli paljon rasvasempi. Mamma myi sitä rasvamaitoa koulhuun, ja mie häpesin kun se teki sitä. Ja viimen koulu alko osthaan oikeata tetramaitoa.
Övrigt
Tetraförpackad mjölk kom till Kainulasjärvi ca 1964. Skolan började köpa mjölk i tetra och det krävdes att mjölken är pastöriserad. Ordet tetra är inlånat från patentet som lade grunden för företaget Tetrapak.
Källa
Birger Winsa. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-02-21
tilli växt mat
Svenska
dill
Ordklass
substantiv
Platser
Rovaniemi Kemi, Kemi
Källa
Jukka Korva. Nedtecknat av Kaarakka, Paloheimo
tonka mat gällivarefinska djur kropp lånord-samiska
Svenska
den fettfria delen av en skinka
Ordklass
substantiv
Platser
Gällivare kommun
Exempel
Tonkahuornanen
Övrigt
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-05-14
tröösokkeri mat
Svenska
strösocker
Ordklass
substantiv
Platser
Vesisaari
Övrigt
< norja
Källa
Nedtecknat av Tuovinen
tröösokkeri mat
Svenska
strösocker
Ordklass
substantiv
Platser
Vesisaari
Övrigt
< norja
Källa
Nedtecknat av Tuovinen
tuoret mat gällivarefinska
Svenska
färsk, fuktig
Ordklass
adjektiv
Platser
Jellivaara
Källa
Airila, M. (1912). Äännehistoriallinen tutkimus Tornion murteesta: Murteen suhdetta Suomen muihin murteihin silmälläpitäen. Sana.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-06-11
töttö mat hushåll
Svenska
litet kärl av näver för förvaring av ex. socker, näverburk
Ordklass
substantiv
Platser
Malmfälten, Tornedalen
Källa
Muntliga källor. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-06-12
unimaksa mat fisk kropp
Svenska
gäddlever
Ordklass
substantiv
Platser
Övre Tornedalsregionen, Kittillä
Övrigt
”hauenmaksa, jonka alle Haikara oli henkensä kätkenyt (nimitys Kittilän Kelontekemästä)” - S.P
Källa
Paulaharju, S. (1922). Lapin muisteluksia. Helsinki: Kirja. Boken belyser många dialektala ord från bägge sidorna av övre Tornedalen och Muonioälvdal, exempelvis Kolari, Muonio, Kittilä, Karesuanto, Naimakka och Enontekiö.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-06-12
uutisrieska mat hushåll
Svenska
färsk riska, nybakat bröd
Ordklass
substantiv
Platser
Malmfälten, Tornedalen
Källa
Wanhainen, W.L. (1971). Kansanelämää Norrbottenin suomalaisseuduilla. Luleå.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-05-30
valkoherukka mat växt
Svenska
vitvinbär
Finska
valkoherukka
Ordklass
substantiv
Exempel
Sporadiskt i Tornedalen/Malmfälten. Mer vanligt i Finland.
Källa
Torbjörn Ömalm.
vaulut mat djur hushåll
Svenska
blodkorv av kotarmar
Ordklass
substantiv plural
Platser
Övre Tornedalsregionen
Källa
Wanhainen, W.L. (1971). Kansanelämää Norrbottenin suomalaisseuduilla. Luleå.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-05-30
vellikaara mat trä hushåll barn
Svenska
vällingskål av trä
Ordklass
substantiv
Platser
Svappavaara, Vittanki
Källa
Tolonen, G. (1954). Svappavaara: med glimtar från kringliggande byar i Vittangi församling : hembygdsbok. [Kiruna]: [Wallerströms bokh.].. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-05-17
veriklimppi lånord mat
Svenska
blodpalt
Finska
verikakko
Ordklass
substantiv
Platser
Kainulasjärvi
Exempel
Veriklimppiä keitethiin ja tehtiin kun muukin klimppi, mutta siinä oli verta. Makeat paistaa sjiivoissa paistipannussa jälemin.
Källa
Birger Winsa. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-08-25
verimakkara mat
Svenska
blodkorv
Finska
verimakkara
Ordklass
substantiv
Platser
Tornionlaakso
Övrigt
Det finns två sorter. 1 Verimakkara: Som gjordes av ister, blod, mjöl, salt som fylldes i tarmar från ko, ren, får (fjälster som det heter med ett finare språk). 2. Pylsy: Samma procedur men man fyllde en av kons magar/renmage. Den lurviga sidan utåt. Det knastra när man åt magskinnet. Såg ut som en stor grålurvig motbjudande fylld påse i grytan. Mycket god! Den bästa "korven" Pylsy betyder pölsa, men det var kokt fylld mage. Än bättre när man stekte dem i skivor efteråt och åt med lingonsylt. Delikatesser av bästa slag. Massor av feta kalorier. Det sades att man inte behövde äta på en vecka efter en rejäl festmiddag. med blodkorv och pylsy. Ofta hade man blodpalt bredvid. Lika gott att steka i skivor efteråt. Lite mer info på
Källa
Birger Winsa. Nedtecknat av winsa
Redigerad
2023-03-28