Resultat

aamuruoka mat
Svenska
frukost
Ordklass
substantiv
Platser
Juoksengi
Exempel
Kamaripirtiltä Tornedalica 1972 sid68
Övrigt
Vertaa fryykosti
Källa
Nedtecknat av Lars Lampinen
aaprotti västfinska växt mat lånord
Svenska
åbrodd
Finska
aaprottimaruna
Ordklass
substantiv
Övrigt
Västfinskt ord. aaprotti s spec växt, Arternisa abrotanum (K 5759, SMSA). Latin Arternisa abrotanum. Användning. Åbrodd är en gammal medicinal- och kryddväxt som brukar odlas i kryddträdgårdar. Bladen kan användas som krydda både i matlagning och för smaksättning av likörer och brännvin. Etymologi. Artnamnet abrotanum är ett gammalt latinskt namn på arten. Åbrodd är en försvenskning av det vetenskapliga artnamnet.
Källa
Birger Winsa. Nedtecknat av Lars Lampinen
Redigerad
2014-02-13
laakeri mat lånord
Svenska
lakrits
Ordklass
substantiv
Platser
Kompelusvaara
Exempel
Kompelusvaara: sikuria ostettu, mustia niinku laakeria.
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen
Redigerad
2013-04-07
sörrö, sörri mat
Svenska
surrogatkaffe av säd
Ordklass
substantiv
Exempel
Kittilä, Rovaniemi, on sitä sörröä valmista
Källa
Nedtecknat av Syrjänen, Artimo
vaarain växt västfinska mat
Svenska
hallon
Finska
vadelma
Ordklass
substantiv
Platser
Alatornio, (ylheinen), Parakka, Kompelusvaara
Exempel
vaaramia niit on täälä väh`ä
Övrigt
väsfi, vaarain, f-, vaarama, f- 'hallon' (Nf, Nb, delvis svf och tavastl dial och Nyland)
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen
Redigerad
2013-10-27
höllötinpaisti mat
Svenska
kalvdans
Finska
ternijuusto
Ordklass
substantiv
Platser
Juoksengi
Källa
Birgitta Matti. Nedtecknat av Birgitta Matti
topata hushåll lånord mat
Svenska
doppa
Finska
kastaa pullaa kahviin, syödä kahvin kanssa leivonnaisia
Ordklass
verb
Platser
Kainulasjärvi
Övrigt
Myös merkitys parsia, paikata, seisottaa, pyshäyttää.
Källa
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2018-09-07
kuivalihavelli mat
Svenska
soppa av torkat renkött som blandas med gryn, makaroner och mjöl
Ordklass
substantiv
Exempel
Onkos kuivaliha velli yhtä tunnettu iän puolela niinko met lännen puolela tykkäämä siittä. se on mainio ko sen mennee syöä potuitten, riisin eli makaruunitten kansa.
Källa
Stig Aspholme, Meänmaan Kieliraati. Nedtecknat av Birger Winsa
ahma mat
Svenska
glupsk
Finska
ahne
Ordklass
adjektiv
Övrigt
vertaa hälppä
Källa
Meän raation kieliohjelma 2008 12 17, Lars Lampinen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-03-10
leeta mat
Finska
pullapitko
Ordklass
substantiv
Källa
Väylänvartiset sanakirja.
Redigerad
2013-04-29
lehmänsieni växt mat
Svenska
kosvamp, kosopp
Finska
sieni, lehmän-
Ordklass
substantiv
Platser
Rovaniemi, Rovaniemi, Rovaniemi, Rovaniemi, Kemi.
Övrigt
Kosopp är alla svampar som äts av ko. Se http://www.svampguiden.com/folknamn.asp.
Källa
Artimo, Kaarakka, Kaarakka. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2014-06-29
kuivaliha mat östfinska
Svenska
torkat kött, torrkött
Finska
kuivaliha
Ordklass
substantiv
Platser
Rovaniemi; Markitta
Övrigt
Oftast renkött. Kuivattu liha. Att torka kött är en östfinsk företeelse (Uusivirta 1982:58).
Källa
Nedtecknat av Artimo, J. Josefsson
Redigerad
2013-08-20
kalakakko mat
Svenska
fiskpalt
Ordklass
substantiv
Platser
Vesisaari, Kittilä, Jukkasjärvi, Parakka, Vittanki, Parakka; Kainulasjärvi
Exempel
Kainulasjärvi: kalakakkoja thetiin kevväilä kun saithiin mätihaukia Vuopion lanoista. Kutohaukia saithiin välistä kymmeniä. Hauenpäät keitethiin kalakakkokeitossa. Isä söi aina päät. Lapset ei tykänheet niistä. Rumat.
Övrigt
av rengjorda fisktarmar, fisknjure, rom och lever som slås sönder och kokas med mjöl? småfisk söderdelades och och kokades med mjöl? palt av fisk och mjöl
Källa
I. Tuovinen, Syrjänen, Airila,. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2020-05-26
nisu växt mat västfinska
Svenska
vete
Finska
vehnä
Ordklass
substantiv
Platser
Ylheinen koko alueela.
Övrigt
Västfi, nisu s. vete; östfi vehnä id (Paunonen 1987:216).
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen
Redigerad
2013-05-09
traani medicin fisk mat lånord
Svenska
fiskfett
Finska
kalan rasva
Ordklass
substantiv
Platser
Rovaniemi Kemi, Vesisaari, Jyykeä.; Petsamo, Vanhaa, Vesisaari, Rovaniemi
Exempel
Petsamo: Täss on vanhaa raania sekimpitäs viejä Norjaan myyä ettei menis hukkaa; isäntä ei pidä merilinnun lihasta: niissä tahtoo aina ollasse raanimmaku. Vesisaari, traani se on sulatettu ja räijytetty; mursun on krouvi, karhula ja hylkeelä se on fiini traani. Vesisaari: Traani se on sulatettu ja räjjytetty, mursun on krouvi, Rovaniemi: Sen traaniv vuoksi parhasta päästä pyyvit valaita.
Övrigt
Kalarasuva, traani turskan maksasta t. hylkeen, valaan ja valkankalan sekä jääkarhun rasvasta, päkistä keittämällä t. paistamalla tehty rasva; erotukseksi rasvasta keitetystä traanista nimitetään turskanmaksatraania myös leevertraaniksi; leevertraani on metesiini rintatautisille. Enämpi tietoa cd:ssä.
Källa
Nedtecknat: Jukka Korva. Källor: Rapola, Kaarakka, Syrjänen, Tuovinen, Koskimies, Artimo. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2023-03-08
räätileipä mat
Svenska
vetebröd
Finska
kuorimattomasta vehnästä jauhetuista jauhoista nostattamalla leivottu pyöreä leipä
Ordklass
substantiv
Källa
Lapin sanoja 2006. Ord ur finsk nätsida.. Nedtecknat av Lars Lampinen
kahvinkorvike mat
Svenska
surrogatkaffe
Ordklass
substantiv
Exempel
Meän kieltä 1986: ette ensimäinen kahvinkorvike, mitä jopathiin, oli juuri Maapu 2042
Källa
Nedtecknat av Birger Winsa
solkku mat
Svenska
matavfall
Finska
ruuanjätteet, perunankuoret y.m., jotka pannaan sikojen ruuaksi
Ordklass
substantiv
Platser
Rovaniemi Kemi; Rovaniemi
Exempel
Rovaniemi, pittää viiä nuos solkus sioile
Källa
Jukka Korva. Nedtecknat av Kaarakka, Artimo
voinisu mat
Svenska
tornedalsk smörbakelse
Finska
kampanisu
Ordklass
substantiv
Platser
Finska Tornedalen
Exempel
Voinisuja sytöhiin iänpuolela väylää.
Källa
Facebook, Väylänvartisten sanakirja..
tärppä hushåll mat
Svenska
nagg (rieska)
Finska
tärppä
Ordklass
substantiv
Platser
Täräntö3
Övrigt
vertaa pikka id
Källa
Nedtecknat av B. Winsa: ordbok
Redigerad
2018-06-01
vatukka mat
Svenska
åkerbär
Finska
mesimarja
Ordklass
substantiv
Källa
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2016-04-07
lohi fisk mat
Svenska
lax
Finska
lohi
Ordklass
substantiv
Platser
Kittilä, Raisinvuono, Kemi, Skibotn, Birkestrand, Lemminjoki, Nordreisa, Rovaniemi, Pajala, Vesisaari, Aareavaara.; Kompelusvaara, Parakka, Pajala, Täräntö
Exempel
Kompelusvaara: mitä lohta on ollu se on ollus suolalohta. Parakka: kirsilohi ja sitte hiljemin kesälohi, lehenaikana vasta. Pajala: marjas, kojama. Täräntö: Kosse oli yhen kilon pieni lohi.
Övrigt
Vertaa ruuhosölkä, kolikkokala, kirsilohi, költi, kossi, kärrikossi, talvikko, kesälohi, kesäkala, nousu-, lasku-, mäti-, kojamo, latvakko, tammukka, kujeri, kuuja, kärrökojamo, kärri, pyrstönpää, styyrinki, uimus, keskiviäksi, syöntiviäksi, pyrstin, piähtsi, tyyri, tyyry, kusitin, työrri, harja, juuso, turska, housulohi, koukkulohi, kesälohi, pikkulohi, iso lohi.
Källa
Belägg i häftet Kukkolankoski, Hanno, Nordberg, 1979. I. Tuovinen, Tiesmaa, Syrjänen, Artimo, Valonen, Kaarakka, Rapola, Liljeblad. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-11-21
kumpus mat lånord-samiska
Svenska
blodpalt
Ordklass
substantiv
Platser
Inari, Kittilä
Övrigt
< saame? Palt av renblod och rågmjöl, salt.
Källa
Nedtecknat av Itkonen, Anthoni
Redigerad
2013-04-19
hilla osynlig värld medicin mat växt
Svenska
hjortron
Finska
muurain, hilla, lakka
Ordklass
substantiv
Platser
Tornionlaakso, Malmikentät
Exempel
Hannele Kenttä: Mitä enemän tähtiä taihvaala uuenvuenaattona, sitä enemmän hilloja tulevana kesänä.
Övrigt
Användning. Hjortronets frukter används mest till sylt eller mylta, men kan även användas till likör. Hjortron var omtyckta redan under 1700-talet och Linné berättar att man sände \en ofantlig mängd syltade hjortron\ från Västerbotten till Stockholm varje år. De ansågs också vara nyttiga och Hoffberg (1792) skriver att de \kyla och rena bloden\ och är \i febrar, skjörbjugg och lungsot nyttige\.
Källa
Hannele Kenttä.. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-12-05