kieleke

Meänkieli
kieleke
Svenska
landtunga ut mot sjö, utskjutande klippa
Finska
niemi, kielinen, maankaula
Ordklass
substantiv
Platser
Rovaniemi, Kittilä
Källa
Artimo, Isoniemi, Paloheimo. Nedtecknat av Birger Winsa
Orddomän
natur
Redigera

Liknande ord