tikka

Meänkieli
tikka
Svenska
vidja på vinterväg; vägmärke, sticka
Ordklass
substantiv
Platser
Enontekiö, Kainulasjärvi tikat vuomila
Övrigt
västfinska, tikka s \\\\\\\'vägmärke, -sticka\\\\\\\'; endast nordfi och sticka id i fisv (E M Närhi k 3368, SMSA).
Orddomän
trä västfinska
Redigera

Liknande ord