Kainulasjärvi: Salmijärven rannala on vieläki pryki joka veethään ulos joka kesä. Prykile veithiin kärrölä pänikit aamula ja nouvethiin tyhjinä illala kärrön kans. Maitopryki se oli.
Stolppa, skoulu, skruuvi. Ibland har man lagt till en extra konsonant: strappu, slangari. Källa: Aidanpää, E. (2004). Pohjan perän tähten alla. Karhuniemi: E. Aidanpää.
Kompelusvaara: Jäniksenkatupuojista niitä paijuja saapi, nitheeksi. Bertil Isaksson: Puoji leikilisesti lapsile jokka halusit saa karraa. Piti hakea sieltä.
Källa
I. Tuovinen, Bertil Isaksson.
Nedtecknat av Birger Winsa
Liten aborrliknade fisk, dessa fick man rikligt i mjärdar på vårvintern.(isfiske) västfi, rökäs s spec insekt; östfi kiiski id (Ruoppila 1967:k 13). vfi, rökäs Sat PohE LänP PerP gärs (Acerina cernua) (Virtaranta 1980:183)
Imetjoki som flyter genom det gamla gruvområdet Nautanen är idag totalförstörd och förgiftad. Ingen tar på sig ansvaret att sanera vattendraget vilket innebär att Linkkajoki fortsätter att pumpas full med tungmetaller år in och år ut.
Övrigt
Källa: Airila, M. (1912). Äännehistoriallinen tutkimus Tornion murteesta: Murteen suhdetta Suomen muihin murteihin silmälläpitäen. Sana.
Talvetjalmet på Lulesamiska. En man reste från Jokkmokk över fjällen till Kaalasluspa och stannade över natten i en nybyggarstuga. Mannen kunde finska ganska bra men talade inte om det. På kvällen sade den ene av männen som bodde i stugan till den andre på finska: 'Hur ska vi göra med den här?' Då sade den andre, att han på natten skulle ge honom vinterögat. Mannen från Jokkmokk, som hade pengar på sig, gick då ut och flydde sin väg, ty han förstod
att 'vinterögat' betydde en 'bösskula' (Sirkas lappby.)
Källa
Svenska landsmål och Svenskt folkliv 1943-44.
Nedtecknat av Tuurikarhu