Bertil Isaksson: Elläinlääkäri käski panheen trötön koirale kauhlaan leikkauksen jälkhiin. Koira TÖYLYSI pöyänjalkhoin ja ovenpiehliin, onnistu viimen parkkeeraahmaan minun nokan etheen ja selitti suurila silmilä:
- Minkä rievatun takia tämmönen eesotto ja rangastus. Ota kerrala pois! Lainasana?
Source
John Josefsson, Bertil Isaksson.
Writen down by Birger Winsa
Edited
2022-05-01
töylytä
Swedish
gå på ojämn väg, stöta emot
Finnish
törmäta, kolhaista
Part of speech
verbi
Places
Vittanki, Pentäsjärvi
Example
Bertil Isaksson: Elläinlääkäri käski panheen trötön koirale kauhlaan leikkauksen jälkhiin. Koira TÖYLYSI pöyänjalkhoin ja ovenpiehliin, onnistu viimen parkkeeraahmaan minun nokan etheen ja selitti suurila silmilä:
- Minkä rievatun takia tämmönen eesotto ja rangastus. Ota kerrala pois!
Jossaki poikkeus taphauksissa sanothaan näätä: näädän ja kintsukka. Pitäis olla nää'än ja kintukka. Kolme äää:tä peräkkää on vaikea ymmärtää. On 2-3 lissää samanlaisia esimerkkiä missä t:0 on t:d. Vertaa näätä.
Jossaki poikkeus taphauksissa sanothaan näätä: näädän ja kintsukka. Kainulasjärvessä on näädän. Pitäis olla nää'än ja kintukka. Kolme äää:tä peräkkää on vaikea ymmärtää. On 2-3 lissää samanlaisia esimerkkiä missä t:0 on t:d. Vertaa näätännahkalakki.
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening. Nedtecknat Torbjörn Ömalm..
Writen down by Birger Winsa
"Ainanen" är ett namn på ett berg i Gällivare kommun.
Source
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening. Nedtecknat Torbjörn Ömalm..
Writen down by Birger Winsa
Aikikielinen. Stavningen och uttalet "Aihki" eller "Haihki" är vanligare. Lån från norska ek, troligen.
Other
Förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter och i enstaka fall svenska i samband naturnamn. Ord likt denna användes eller används fortfarande, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Några exempel är ”vuosku” (abborre), "kaira" (kil) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Source
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening. Nedtecknat Torbjörn Ömalm..
Writen down by Birger Winsa
Förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter och i enstaka fall svenska i samband naturnamn. Ord likt denna användes eller används fortfarande, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Några exempel är ”vuosku” (abborre), "kaira" (kil) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källan.
Source
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening. Nedtecknat Torbjörn Ömalm..
Writen down by Birger Winsa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening. Nedtecknat Torbjörn Ömalm..
Writen down by Birger Winsa
Förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter och i enstaka fall svenska i samband naturnamn. Ord likt denna användes eller används fortfarande, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Några exempel är ”vuosku” (abborre), "kaira" (kil) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källan.
Source
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening. Nedtecknat Torbjörn Ömalm..
Writen down by Birger Winsa