Resultat

vassu barn språk djur
Svenska
kalv (barnspråk)
Ordklass
substantiv
Exempel
Kompelusvaara, eiköh vassukhan ole tulheet
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen
ärränpurija människa språk
Svenska
skorrare
Ordklass
substantiv
Platser
Kittilä
Källa
Nedtecknat av Liljeblad
säventä språk
Svenska
talesätt, uttryckssätt
Ordklass
substantiv
Exempel
Rovaniemi, niit on niin monta säventä siittäki
Källa
Nedtecknat av Hämäläinen
supliiki människa språk
Svenska
munläder
Ordklass
substantiv
Exempel
Kemi, Rovaniemi, hyä sill-on supliiki
Övrigt
Vertaa suplinki
Källa
Artimo, Kaarakka. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-03-03
Vatta uskoo ette kurkku on leikattu poikki/pois ordspråk kropp språk mat fras
Svenska
Uttryck; när man inte ätit något på hela dagen och är extremt hungrig.
Platser
Järämä-Satter med omnejd
Övrigt
Mycket använt ordspråk i byn.
Redigerad
2024-06-15
suomalaistua etnicitet språk
Svenska
förfinskas
Ordklass
verb
Platser
Kemi
Övrigt
kirjak.
Källa
Virpi Ala-Poikela. Nedtecknat av Kaarakka
veikko barn språk
Svenska
bror (barnspråk el empatisk betoning)
Ordklass
substantiv
Platser
Kemi
Källa
Nedtecknat av Paloheimo
ruija etnicitet språk
Svenska
norska
Ordklass
substantiv
Platser
Birkestrand
Exempel
Birkestrand, puhua ruijaa, Jyykeä, net ne vain tietävät poote suomeksi ja ruijaksi
Källa
Nedtecknat av Rapola, Valonen, Tuovinen
syvä språk
Svenska
äkta
Finska
aito
Ordklass
adjektiv
Exempel
Jyykeä, [minä] en tiiä syviä suomen sanoja [ei mielestänsä osaa puhua sitä suomea mitä Suomessa puhutaan]
Källa
Virpi Ala-Poikela. Nedtecknat av Rapola
truua häst barn språk
Svenska
häst (barnspråk)
Ordklass
substantiv
Platser
Kompelusvaara
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen
rivo puhe språk
Svenska
oanständigt tal
Ordklass
substantiv
Platser
Kemi
Källa
Nedtecknat av Kaarakka
ärränsärkijä kropp språk
Svenska
skorrare
Ordklass
substantiv
Platser
Kompelusvaara; Kompelusvaara, Kittilä
Exempel
Kompelusvaara, älä ärrytä koiraa Kittilä
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen
sihuuttaa språk
Svenska
framläspa, frambringa läspande ljud
Ordklass
verb
Platser
Kittilä
Exempel
Kittilä, mies puhuu sihhuuttamalla, sihuttaa lattiaa saapphailla, Kittilä, opettivat lapsen sihhuuttamhaan ässän
Övrigt
tav.
Källa
Virpi Ala-Poikela. Nedtecknat av Anthoni
toiskielinen etnicitet språk
Svenska
talare av ett annat språk
Exempel
Kompelusvaara tuola net taas toiskieliset lirittävät (puhuvat) (om svenskar)
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen
Karjankukka namn djur språk
Svenska
Boskapsblomma
Finska
Karjankukka
Ordklass
egennamn
Platser
Aapua
Exempel
Namn på ko. Det var relativt allmänt med svenska namn på kor och hundar.
Övrigt
Facebook Aapua.
Källa
Birger Winsa. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-02-11
Poussakka namn språk lånord-samiska öknamn/smeknamn
Svenska
öknamn
Ordklass
egennamn
Platser
Malmfälten och övre Tornedalen
Övrigt
Öknamn på finne som endast kunde detta samiska ord och som ofta skröt om sina kunskaper i det samiska språket iom detta ord.
Källa
Bergfors, Georg, 1921–22: ”Huutonimiä” och öknamn bland finnar och lappar i Norrbotten. I: Arkiv för norrländsk hembygdsforskning.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-04-19
Preistiksi lånord namn språk öknamn/smeknamn
Svenska
öknamn på person som alltidi uttalar ”freistiksi” med P
Ordklass
egennamn
Platser
Malmfälten och övre Tornedalen, mycket lokalt
Källa
Bergfors, Georg, 1921–22: ”Huutonimiä” och öknamn bland finnar och lappar i Norrbotten. I: Arkiv för norrländsk hembygdsforskning.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-04-19
Sippa namn lånord djur språk
Svenska
Sippa, (konamn)
Finska
Sippa
Ordklass
egennamn
Platser
Soppero; Soppero
Exempel
Just denna hade namnet "Sippa". Dessa tre kor var de enda som hade svenska namn eftersom de var köpta från "Sverige", som min far brukade säga. De övriga korna kom från egna uppfödda kalvar och bar namn som "Punakorva, Kruunu, Nätti, och det vackraste namnet tyckte jag var Onnenkukka". Henning Johansson från Soppero.
Källa
Birger Winsa. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-02-11
Stokanen, Stokkanen gällivarefinska språk plats lånord-samiska
Svenska
gammalt namn för byn Dokkas (Tokanen)
Ordklass
egennamn
Platser
Gällivare kommun
Övrigt
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-05-08
Vahvii vii, vahvii vii, vahvii vii begravning språk kvinna musik ordspråk
Svenska
sorgesång under begravningsceremoni
Platser
Jukkasjärvi
Övrigt
Sjöngs alltid av Palon-Pietin Marja varje år vid samma tidpunkt på påskdagen i Jukkasjärvi kyrka.
Källa
Ranta-Rönnlund, S. (1971). Nådevalpar: berättelser om nomader och nybyggare i norr. Stockholm: Askild & Kärnekull. Samt: Ranta-Rönnlund, S. (1978). Sist i rajden: berättelsen om ett uppbrott. Stockholm: Askild & Kärnekull.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-06-05
haari man språk
Svenska
far, fader
Ordklass
substantiv
Platser
Kittillä
Övrigt
”Kittilässä aivan yleisesti h f:n (v:n) sijassa; niinpä:»hati» (fati), »hiiliä» (fiiliä), »haari» (faari). - S.P
Källa
Paulaharju, S. (1922). Lapin muisteluksia. Helsinki: Kirja. Boken belyser många dialektala ord från bägge sidorna av övre Tornedalen och Muonioälvdal, exempelvis Kolari, Muonio, Kittilä, Karesuanto, Naimakka och Enontekiö.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-06-11
hautakamaripulitiikka skriftspåk lånord etnicitet språk
Svenska
gravkammar-/ sarkofagpolitik
Finska
hautakamaripolitiikka
Ordklass
substantiv
Platser
Kainulasjärvi; Meänkieli, Meänkielen, Finska
Exempel
Ruottin valtio viljelee hautakamaripulitiikkaa vähemistöjä kohti. Pikku hiljaa poistethaan meänkieliki. Aiemin luki Libriksen kaikitten kirjastojen tietokannassa "meänkieli" kun kirja oli kirjotettu meänkielelä. Nyt lukkee "Språk:language:fit_t" meänkielen tilala, jopa engelskaks. Pittää olla oppinu ette tietää ette se merkittee meänkieltä. Nyt mie valtion mukhaan kirjotan tässä Fit_t:tä. Minun "suomenkieliset" kirjat saavat merkinän "Språk: finska" vaikka monen koulutetun mielestä pitäis kirjottaa "rajamelska". Suomi saapi tässä pareman aseman kun "Fit-t." Bra kommer kun sanothaan kotona! Vertaa rasifieerinki, porstuasuomi suomensuomi.
Övrigt
På svenska samma: Sakteliga avskaffas även meänkieli. Tidigare skrevs i Libris databas där alla bibliotek ingår "meänkieli" när boken var skriven på meänkieli. Nu läser man "Språk:language:fit_t" istället för meänkieli. Numera på engelska. Enligt staten skriver jag på "Språk: language:fit_t", t o m på engelska. Mina "finska" böcker har markering "Språk: finska" trots att många lärda män och kvinnor anser att det borde stå "gränsmälska". Finskan får en bättre statut än "Fi-t". Bra kommer, säger man hemma. Detta är bara en liten skärva av det jag kallar för Sveriges gravkammarpolitik för nationella minoriteter. Jämför rasifiering, farstufinska, finlandsfinska.
Källa
Birger Winsa, docent i meänkieli.. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-07-12
kaalasvuomansuomi etnicitet gällivarefinska språk
Svenska
kaalasvuomafinska
Finska
kaalasvuomansuomi
Ordklass
substantiv
Platser
Jellivaara, Kaalasvuoma-området
Övrigt
Källa: Aidanpää, E. (2004). Pohjan perän tähten alla. Karhuniemi: E. Aidanpää.
Redigerad
2024-06-12
kallonmittaus etnicitet människa mått språk
Svenska
skallmätning
Finska
kallonmittaus
Ordklass
substantiv
Platser
Kainulasjärvi, Narken
Exempel
Saamen- ja suomenkielisten kalloja mitathiin kuitekki vielä 1940-luvula. Ja teeven prukrammin mukhaan vielä 1952. Valtio sallaa ette suomenkielisten kalloja mitathiin, vielä 1950-luvula. Kainulasjärvessä mitathiin kalloja lapsilta jokka olit syntynheet 1934 ja piian myöheminki. Meilä on kaks toistaja jokka elävät vielä ja on kertonheet. Yks kainulasjärvilainen lissää on yhessä raportissa kertonu sammaa. Kainulasjärvessä on pelkästhään suomenkielisiä. Narkauksessa on samoin muutama jokka on selittänheet mittauksista. Tämä tapahtui joskus 1942 ja piian myöheminki. Otethiin muutaman luokan ja heiltä mitathiin kalloja. Ruottin valtion sallaa tätä. Wikipedia kirjottaa: "Den socialdemokratiska regeringen tillsatte därför den öppet antinazistiska läkaren Gunnar Dahlberg 1935 som chef för institutet. Dahlberg accepterade inte ens rasbegreppet, och ville forska mer om ärftlighetsfrågor – och då inte i rasmässig bemärkelse och beslutade att avveckla verksamheten till gagnet 1936, och till namnet 1958." Tämä on vale! Ja kun väitethään kallonmittauksia tapahtui vielä 1950-luvula.
Övrigt
Svensk sarkofagpolitik söker forma tvåspråkiga tornedalingar som bara kan svenska I en debattartikel i Haparandabladet hävdar ett antal tornedalingar med svenska namnformer att Svenska Tornedalingars Riksförbund är ute och cyklar när man fått till stånd en s k sanningskommission om en sekelgammal diskriminering av dem som minoritet. Ingen har någonsin blivit förtryckt, eller lärt sig att skämmas för att man kan finska. Ingen har blivit ryckt i håret eller nypt i örat när man talade finska på skolgården. I min hemby Kainulasjärvi var det Matti Kenttä som stod och lurpassade bakom skolknuten och tjuvlyssnade om man talade finska. Han ryckte fram och slet i håret eller nöp i örat och förbjöd barnen tala finska. Detta hände under 1950-talet. Senare blev Kenttä stor anhängare av meänkieli. Men här kommer nu sanningen fram av dem som aldrig ens forskat om ämnet och som kommer från Tornedalens medelklass där man förstås var välanpassad och talade svenska i hemmet. Månne om en professor i molekylärbiologi vet extra mycket om förtryck, diskriminering och skam? Vad har titlarna med saken att göra om de inte tillhör forskningsområdet? Svensk språkpolitik ville utveckla tvåspråkiga tornedalingar (säger professorerna), men resultatet blev enspråkighet. Idag vill man återigen ha tvåspråkiga tornedalingar, men det fördolda målet är fortfarande Svensk sarkofagpolitik med en vacker och rikt ornamenterad gravkammare för finska och meänkieli. Man vill ha tvåspråkiga tornedalingar som bara kan svenska. Fejkpolitik kallas dylikt idag. Om sådant vet inte en professor i molekylärbiologi mycket om. Med verklig tvåspråkighet i Tornedalen skulle stora kostnader för välfärden reduceras och kulturen få stort uppsving. Idag finns det fortfarande dubbla offentliga sektorer längs hela gränsälven. Sverige vill behålla dubbla vårdcentraler, skolor, tandläkare, kyrkor, polisväsende, bussförbindelser, etc i en rad kommuner längs gränsälven med 3-10 000 invånare/kommun. Men säger förstås annat! Företag har dock i viss mån insett fördelarna, t ex IKEA. I Sverige skall alla tala bara svenska, sa min skolfröken till mig. I språkgränsen finns Överkalix kommun där man talade bara svenska. Överkalixborna säger idag att de ansåg oss finsktalande vara andra klassens människor. Flickorna i Överkalix ville därför inte dejta med finsktalande pajalabor. Unga män som bara kunde svenska, och s k bonska, hade hög status hos Pajalas flickor. De lärde sig detta förakt av svenska staten. Svensk socialdarwinism ansåg oss vara intellektuellt efterblivna med låga IQ-tal som man kunde påvisa långt efter att man bara talade svenska. Ett antal tornedalingar blev utsatta för skallmätning som skulle bevisa varför vi var genetiskt mer korkade. Det var samtidens uppfattning om minoriteter över hela Europa. Redan under 1800-talet ansåg t ex Friedrich Engels och Karl Marx att Europas minoriteter var "rasmässigt avskräde" som Engels fick till det. I USA ansågs finnar vara gulhåriga mongoler. Sverige avvek inte från det synsättet. På en populär utställning i Stockholm skrev svensk rasism 1919 på en skylt: Känn dig själv i din släkt och i ditt folk! Sverige var världsledande med en professor i rasgenetik som dessutom var nazist som for runt och mätte skallar på samer och tornedalingar under de mest förnedrande former. Man mätte öron, näsa, käke, skallstorlek och andra fysiska drag. Man låtsades om att man mätte skallformen. Kortskalliga skulle vara mer idioter. Men det var storleken på hjärnan man ville mäta. Det antogs helt grundlöst att vi var småskalliga. Skallmätningar förekom ännu 1952. I Kainulasjärvi och Narken under 1940-talet och kanske senare. Wikipedia skriver: "...den öppet antinazistiska läkaren Gunnar Dahlberg 1935 som chef för institutet. Dahlberg accepterade inte ens rasbegreppet, och ville forska mer om ärftlighetsfrågor – och då inte i rasmässig bemärkelse och beslutade att avveckla verksamheten till gagnet 1936, och till namnet 1958". Detta är en lögn. Staten ljuger om småskallighet och när dessa skallmätningar avslutades. Hitler utvecklade Sveriges koncept. Studieobjekten som antogs ha småskallar tvingades klä av sig nakna och stå där framför forskarnas studier. Mycket förnedrande familjebilder togs på mormor, farfar, mor, far och barn helnakna. Fotona finns kvar. De flesta var religiösa laestadianer där det fanns och finns ett förbud att avbilda sig och föreviga sin avbild. Dessa (av)bilder skulle bevisa att vi var genetiska småskalliga idioter med även andra fysiska egenskaper som bevis. Nu är det återigen professorer från en rad andra områden som inte forskat om sakfrågan som med sina titlar skall ge tyngd åt åsikter som saknar annan grund än medelklasshemmets vardagsliv. Nazisten Herman Lundborg var en högt ansedd professor. Jag studerade ett tag kartor över spridningen av småskalliga i Sverige. (Dessa finns!) Runt Uppsala universitet fanns det gott om sådana, men dessa avvisades av Lundborg som undantag. Jag är personligen övertygad om att nazisten Lundborgs andra mer fördolda uppgift var att samla adresser på folk som skall förintas när nazisterna får makten i Sverige. Universitetsfolk hyllade nazismen och motsatte sig invandring av judar. Det påstås att man även kartlade hemadresser bland hembiträden som arbetade i judiska hem. Så att de inte skulle kunna gömma sig när tiden kommer. Lika vilsegången som Lundborg, är dessa professorer i områden som de saknar sakkunskap om. Det är inte en slump att alla undertecknade har svenska efternamn och har (mer eller mindre) medelklassbakgrund. De som behöll Vaaranperä, Oja, Vinsa och Aidanpää hade svårare att få jobb, blev mer mobbade i södra Sverige, och var oftare från arbetarfamiljer. Deras förtroendekapital var lägre eftersom finska namnformer associerades med småskallighet och låga IQ-tal. På samma sätt äger idag Mohammed svårigheter att få jobb, men inte längre utifrån genetisk efterblivenhet, men utifrån en allomfattande kulturrasism som finns i Sverige. Se mer i rasifiering, kulturrasism. Birger Winsa, född i Pajala kommun med finska/meänkieli som modersmål Docent i meänkieli. Källor: Winsa, Birger 2020. Liberal kulturrasism, Skogås. Winsa, Birger 2020. Diskriminering av finsktalande i Sverige. Omarbetad upplaga. Skogås. Winsa, Birger 2005. Language Planning in Sweden. I Kaplan, R.B & Baldauf, R. B. Jr (red.). Language Planning & Policy in Hungary, Finland and Sweden. Birger Winsa Ss. 233-330. Europe Vol 1. Clevedon: Multilingual Matters. Winsa, Birger 2001. Kärleken är varken blind eller döv. Genusobalans i giftermål över språk- och kulturgränser i Tornedalen och Kalixbygden. I Brändström, Anders & Winsa Birger. Två uppsatser om nordsvenska giftermålsmönster. Ss 39-83. Skrifter från forskningsprogrammet "Kulturgräns Norr". Kulturens frontlinjer 19. Umeå universitet. Winsa, Birger 1997. Från ett Vi till ett Vi och Dom. Torne älv som kulturgräns. I Winsa, Birger & Korhonen, Olavi. Språkliga och kulturella gränser i Nordskandinavien. Två uppsatser. Kulturens frontlinjer. Pp 5-52. Skrifter från forskningsprogrammet "Kulturgräns Norr" 7. Umeå universitet.
Källa
Birger Winsa, Jag är en lägre ras... SVT 7 mars 2021 kl 1900.. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-03-09