News

Istumakivi paikannimi satu
Swedish
namn på viloplats på gångvägen mellan Kainulasjärvi och Narken
Finnish
Jättökivi, Merkkikivi
Part of speech
erisnimi
Example
Tärendö församling, Kainulasjärvi byamarker, på nordsidan av Vanhaavaara
Other
På denna plats togs sista farväl av byns amerikaresenärer. Ca 30 gick denna stig mot Narken och USA som slutmål. Många hamnade i Calumet, Michigan och i Minnesota. Många av dem återvände aldrig och hörde aldrig av sig. En från Oja-släktet (Mäkis) försvann tidigt. Men ca 6 kom tillbaka. Detta var den enda vägen ut från byn, en liten stig.
Source
B.Winsa och älgjägare i Kainulasjärvi, 1985. Writen down by B. Winsa
Edited
2021-01-04
klaani eetnisyys lainasana
Swedish
klan
Finnish
klaani
Part of speech
substantiivi
Places
Kainulasjärvi
Example
Klaanista nykysin puliisitki puhuvat. Klaaniverkostoja, ja rikolisia klaania.
Source
Birger Winsa. Writen down by Birger Winsa
Edited
2021-01-04
reila: olla reilassa
Swedish
skick, form: vara i form
Part of speech
verbi
Places
Kemi; Rovaniemi
Example
Rovaniemi, tämä ei ole ennäir reilasa
Other
etelästä tullu sana
Source
Kaarakka, Artimo. Writen down by Birger Winsa
Edited
2020-12-08
olla tärmässä jellivaaransuomi sairhaus
Swedish
vara i form
Finnish
olla tärmässä
Part of speech
verbi
Places
Jellivaara Satter
Source
Torbjörn Ömalm. Writen down by Birger Winsa
Edited
2020-12-08
värkätä lainasana ihminen
Swedish
reta
Finnish
askarrella (ei kovin tärkeitä, eli hieman vähättelevä sana), myös toimia häiritsevästi tai puhua leikillään, kiusotella
Part of speech
verbi
Places
Kainulasjärvi
Example
”Älä värkkää seku vain. Värkkää sitten ko ei ole muuta tekemistä” Anton Raukola
Source
Writen down by Birger Winsa
Edited
2020-12-07
alkuperäkansa eetnisyys
Swedish
urbefolkning
Finnish
alkuperäkansa
Part of speech
substantiivi
Places
Kainulasjärvi
Other
Staten har redan erkänt tornedalingar som urfolk I utredningen där Sametinget ingick fastslås att tornedalingar som har renmärke är skogssamer och således urfolk. Detta hände redan 2006 i utredningen. Samernas sedvanemarker SOU 2006:14. Bara samer äger renar, säger utredningen. Det är nåt att fundera över. De som är tornedalingar är jordbrukande samer, enligt statens utredning. "Koncessionsrenskötseln infördes genom ett beslut 1933 efter att en utredning klargjort att skogssamisk renskötsel bedrivits nedanför lappmarksgränsen i skogsområdena mellan Torne och Kalix älvdalar sedan lång tid tillbaka." Själva koncessionen är således infört under min fars tid. Min far ägde som mest 80 renar och betalade ca en månadslön som skötselavgift. I en statlig utredning skrivs detta om historien: "En utbredd företeelse i Norrland i äldre tid var skötesrenar, dvs. renar som hölls i vård hos en same, men ägdes av någon annan. Ägaren till en skötesren kunde vara en äldre same, som inte längre orkade vara med i renskogen eller en minderårig som ännu inte förmådde vara det. Han eller hon kunde också vara en jordbrukande same som inte hade möjlighet att följa med i renarnas flyttningar." Således säger statens utredning att alla som äger renar är samer. Skötesrenar ägdes av "jordbrukande same(r)". Ingen icke-same ägde skötesrenar. Utredningen fastslår således att det inte alltid varit fråga om skötesrenar. Jordbrukande samer tämjde först renar och när de inte orkade med både renskog och jordbruk har de bett samer som hade renskötsel som huvudsyssla att sköta om dem. Arbetets specialisering i moderna termer. Dessa skötesrenar fanns förr även i Västerbotten och Jämtland. Historien är tydlig: Renägarna var samer som även var jordbrukare. Således är alla som har haft eller har skötesrenar jordbrukande samer i Finland, Norge och Sverige. Detta enligt en 16 år gammal studie. Ingen av forskarna och professorerna eller någon annan i detta fora har diskuterat fakta. Man refererar till sekelgamla böcker och håller sig inte uppdaterad av vad som pågår i närtid. Vem är inte same? Kan man istället fråga sig. Sanningen är sannolikt att min farfarsfar(far), var same med renar. Sedan såg han att bönder fick mer mat på bordet och barnen fick leva. Så han började odla kålrötter, havre, korn och råg. Senare potatis. Renarna bidrog med köttet. Sedan började heltidsarbetande renskötare mot ersättning sköta om renarna. Både med lagens hjälp eller frivilligt. Skogssamerna fick således inte mjölka sina egna korenar, bestämde staten i en lag. Tänk er skånska bönder som tvingas anställa danskar för att mjölka deras kor! Men om man är renägare så är man same, jordbrukande same eller samisk renskötare. Enligt statens utredning om samisk kultur och sedvänjor från 2006. Så enligt denna utredning kan alla som är släktingar till en jordbrukande same kalla sig same. Jag tycker inte ens att det är en tolkning att påstå att jag är same eftersom min far var jordbrukande same. Mina barn kan säga att de har rötter rakt nedstigande från det samiska. Vi är kort och gott medlemmar av en folkstam som betecknas som urfolk. Om vi sedan kallas för samer, skogssamer, kväner, lantalaiset eller tornedalingar är egalt. Tornedalingar som äger eller har ägt renmärke är urfolk!
Source
Källa: https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2006/02/sou-200614/?fbclid=IwAR1eZd0iVUwxIgbC_5SO8o9mv1vaj_ACmBR51w3MDke4VWd1H68S40pcO0s. Writen down by Birger Winsa
Edited
2020-11-25
talskia ihminen vesi
Swedish
plaska med fötter, trampa i vatten
Part of speech
verbi
Places
Aapua, Inga-Britt Uusitalo
Example
Lapsi talskii vesijärvessä.
Source
Facebook, Minun sanat. Writen down by Birger Winsa
Edited
2020-11-25
pirrilakki fraasi eetnisyys vaate
Swedish
konisk samemössa, konisk mössa
Part of speech
substantiivi
Places
Enontekiö, (ylheinen), Enontekiö, Vittanki, Simo, Jyykeä, Kemi, Sodankylä, Rovaniemi, pirrilakki piimää jauhaa
Other
nn
Source
Itkonen, Airila, Räsänen, Kaarakka. Writen down by Birger Winsa
Edited
2020-11-22
tiskihantuuki huusholli lainasana
Swedish
diskhandduk
Part of speech
substantiivi
Places
Juoksengi
Source
Meänkielen sanakirja. Lars Lampinen. Writen down by Birger Winsa
Edited
2020-11-22
tiski huusholli lainasana
Swedish
disk
Part of speech
substantiivi
Places
Rovaniemi Kemi; Rovaniemi
Example
Rovaniemi: sull ov vielä aamutiskitki tiskaamatta.
Source
Jukka Korva, Hämäläinen, Kaarakka. Writen down by Birger Winsa
Edited
2020-11-22
tiskipenkki lainasana
Swedish
diskbänk
Part of speech
substantiivi
Source
Meänkielen sanakirja. Lars Lampinen. Writen down by Birger Winsa
Edited
2020-11-22
Vinsa paikannimi
Swedish
bydel i Kainulasjärvi
Finnish
Vinsa
Part of speech
erisnimi
Places
Tärendö församling, Kainulasjärvi byamarker; Kainulasjärvi
Example
Betyder skogsklädd kulle. Vinsa är en bydel i Kainulasjärvi. Ligger på en sluttning som sannolikt hade skog tidigare.
Source
B.Winsa och älgjägare i Kainulasjärvi, 1985. Writen down by B. Winsa
Edited
2020-11-16
pyyristellä ihminen
Swedish
stirra
Finnish
tuijottaa
Part of speech
verbi
Places
Kemi
Source
Kaarakka. Writen down by Birger Winsa
Edited
2020-11-15
skramufooni lainasana jellivaaransuomi termi
Swedish
grammofon
Finnish
gramofoni
Part of speech
substantiivi
Places
Röyttiö, Skröven; Kainulasjärvi, Tärendö
Example
"Skoulussa piethiin skramufoonila swing-it." Källa: Elis Lampa, Kainulasjärvi, enligt Christer Eriksson, Tärendö.
Source
Elis Lampa, Kainulasjärvi. Writen down by Birger Winsa
Edited
2020-11-13
Ko oikeata silmää kutistaa se ennustaa miehistä kuolijaa, vasempi vaimosta. oikea näkymätön mailma
Swedish
ordspråk, kategori : döden
Other
Ko oikeata silmää kutistaa se ennustaa miehistä kuolijaa, vasempi vaimosta. Klåda i högra ögat förebådar en mans död, i det vänstra en kvinnas.
Source
Tornedalica 1968:6. Writen down by Lars Lampinen
Edited
2020-11-13
kärppä mies vaimo ruumis lempinimi/haukkumanimi slangi
Swedish
kåthet, brunstighet
Finnish
kiima
Part of speech
substantiivi
Other
stf. kiima
Source
Matti Junes, född i finska Tornedalen. Writen down by Lars Lampinen, Unbyn Boden
Edited
2020-11-12
hammastauti lempinimi/haukkumanimi elläin itäsuomi slangi
Swedish
löpkatt
Finnish
kiima kissa
Part of speech
substantiivi
Other
östfinska, hammastauti s \'katt som löper\' (SMS).
Source
Writen down by Birger Winsa
Edited
2020-11-12
silmätikku
Swedish
föremål för uppmärksamheten, vara nageln i ögat
Part of speech
substantiivi
Places
Rovaniemi
Example
Rovaniemi: Mie olin sielä kaikkiin silmätikkuna, kaikki vahtasi, se joutu sieläki jonkullaiseksi silmätikuksi [jota aina moitittiin ja paneteltiin].
Other
tav. Vertaa ottaa okossiin.
Source
Virpi Ala-Poikela: Hämäläinen. Writen down by Birger Winsa
Edited
2020-11-12
okko: ottaa okkossiin fraasi ihminen
Swedish
vara en nagel i ögat på ngn
Part of speech
verbi
Places
Kolari
Example
Oiva Arvola, Yliperän kielen sanakirja Meänkieli
Other
stf. ottaa silmätikuksi. Lån från svenska ockupera?
Source
2009-09-02 Lars Lampinen, Unbyn Boden. Writen down by Birger Winsa
Edited
2020-11-12
kramma lainasana lempinimi/haukkumanimi slangi
Swedish
grammofon
Finnish
gramofoni
Part of speech
substantiivi
Places
Kainulasjärvi: gramufooni
Source
Meänkielen sanakirja. Lars Lampinen. Writen down by Birger Winsa
Edited
2020-11-11
lappi eetnisyys
Swedish
same
Finnish
saamelainen
Part of speech
substantiivi
Places
Kompelusvaara, Lohijärvi, Enontekiö.
Other
Idag är lappi inte formellt korrekt. Saamelainen.
Source
I. Tuovinen, Itkonen. Writen down by Birger Winsa
Edited
2020-11-10
pallokantapää eetnisyys lempinimi/haukkumanimi
Swedish
lappjävel
Part of speech
substantiivi
Places
Kittilä
Example
Kittilä (aika ylheinen)
Source
Anthoni. Writen down by Birger Winsa
Edited
2020-11-10
mustalaispoika mies eetnisyys
Swedish
romskpojke
Finnish
romanipoika
Part of speech
substantiivi
Places
Kemi
Other
Mustalaispoika sa man förr. Idag romanipoika. Mustalainen är olämpligt.
Source
Miettinen. Writen down by Birger Winsa
Edited
2020-11-10
mangi eetnisyys kieli
Swedish
pengar
Part of speech
interjektio
Places
Leipojärvi
Example
mangi, mangi: romska barns rop till sina föräldrar om mat eller prylar. Sannolikt påhitt, myt.
Other
romani chib
Source
Writen down by B. Winsa: ordbok
Edited
2020-11-10