Jouluks ostethiin aina pakin ja jopa kaks pakkia jyylmystiä. Se oli hauska noutaa jyylmystipullon jälkhiin saunan ja juoa sen varkhoisin, Ja viiltää kuivaa poronlappaa mitä piethiin pottukellarissa. Välistä kuiva poronliha oli loppunu ennen joulua.
Meilä isoisä oli faari ja äijäfaari. Ja isoäidi selvästi ämmi. Isoisä sannaa ei käyttäny kukhaan. Sielä rajamelskan alueela net on tulheet etelästä päin, uskon. Äiji ja ämmi olit vanhiimat sanat.
Kulttuuri taustaa sanasta
Gränsvälska är en blandning av tornedalsfinska och standardfinska. Även väster om Torneälv förekommer det ofta standardfinska ord där meänkielitalarna längre västerut inte känner igen orden. Men ju längre västerut man går desto fler svenska lånord tränger på. Österut blir det allt fler riksfinska lånord. Även fonologin påverkas i viss mån av riksfinskan. Jämför med suomensuomi, porstuasuomi, rasifieerinki och suomensuomalainen.
Alkuperä
Birger Winsa, Docent i meänkieli och redaktör för denna ordbok..
Pannu muistiin Birger Winsa
Användning. Mjölon innehåller garvämnen och användes förr vid garverier. Vid färgning ger den svart eller grå färg. Bladen, Folia Uvæ ursi, användes inom farmakologin och Hoffberg (1792) skriver att mjölon \är af stoppande kraft, lindrar stenplåga och uringångarnes sår, då bladen pulweriserte intagas, eller Thee derraf nyttjas\. Frukterna användes som nödbrödsämne.
Kulttuuri taustaa sanasta
östfinska, hevosenpuolukka s \\\'mjölon\\\'; endast nordfi och ett belägg i Eno (SMS). lat. Arctostaphylos uva-ursi stfi. sianpuolukka
finlandsfinska, riksfinska, alla talade finska dialekter i Finland
Suomi
suomen kirjakieli; Suomen murteet
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Tornionlaakso, Malmikentät
Kulttuuri taustaa sanasta
Vertaa oikea suomi. Suomensuomi on kaikki suomen murtheet ja kirjakieli, koska meänkieliset ei tiä erottaa murretta kirjakielestä. Om man inte kan läsa eller skriva kan man inte heller mer än fragmentariskt skilja mellan finska dialekter och standardfinska. Instrument saknas. Därför finns finlandsfinska.
Alkuperä
Meänkielen sanakirja. Lars Lampinen.
Pannu muistiin Birger Winsa
Kolari. kura s enbart Kolari östfinsk 'vänster' (Kyllikki Rantala k 6124, SMSA). kura käsi s enbart Kolari östfi 'vänsterhänt person'; jfr korea käsi 'högerhand' (K Rantala 6125, SMSA).
Alkuperä
K Rantala / Birger Winsa, Lars Lampinen.
Pannu muistiin Birger Winsa