Kielensuunittelua ohjaa kielitietheen sääntöjä, suomen ja ruottin kielitten stryktyyrit, kieliopit ja kulttuuriperine, joka on se ryhmän kokonaisuus mikä on vaikea tehhä tietoiseks. Kulttuuri opastaa kielensuunittelua sillon kun se ei perustu tietheesheen. Esimerkiks kun meänkieliset haluavat poistaa b,d, ja g meänkielestä., Ruottin valtio, STR-T ja meänkielen ekspertit
Kulttuuri taustaa sanasta
Katto vonnu, rasifieerinki, rajarasismi, kulttuurirasismi, porstuasuomi, porstuasuomalainen.
Lue kielensuunittelusta.
Winsa, Birger 2005. Language Planning in Sweden. I Kaplan, R.B &
Baldauf, R. B. Jr (red.). Language Planning & Policy in Hungary, Finland and Sweden. Birger Winsa Ss. 233-330. Europe Vol 1. Clevedon: Multilingual Matters.
Winsa, Birger 1999. Language Planning in Sweden. I Journal of Multicultural Development.
Multilingual Matters. Vol 20:4-5, 376-473. Clevedon.
Sosiaalinen rakene on ajattelun stryktyyri jossa ei ole tietheelistä pohjaa. Raha esimerkiks on sosiaalinen rakene koska siinä ei ole yhtään arvoa. Valtio takkaa vain noin 100 000 kruunun arvoa. Meän luottamus rahasysteemhiin rakentaa sitä sosiaalista tyhjyyttä. Sama on kielensuunittelussa jos luothaan sääntöjä jossa ei ole tietheelistä pohjaa. Esimerkiks poistaa d, b ja g meänkielestä. Sillon sen sosiaalisen rakentheen ajatus on ette rakentaa kuvittelu suomen kielestä ja sen kulttuurista ette se ei ole osana meänkielistä kulttuuria. Rajarasismiks sitä rakenetta kuttuthaan Haaparannala.
Rovaniemi Rovaniemi, Kuolajärvi, Kittilä,Kemi, Kompelusvaara, Kompelusvaara, lemmä, ammo, pruki, prukit tuleva (lastenkieli)
Kulttuuri taustaa sanasta
vrt sorakieli, t ex om man har svårt att uttala fonemen s, k el r? barnspråk. Paskakieli sa man även nedlåtande om tornedalsfinskan väster om gränsälven.
Alkuperä
I. Tuovinen, Kaarakka, Liljeblad, Artimo.
Pannu muistiin Birger Winsa
Kainulasjärvi: Met emmä puhu oikeata suomea, vain tätä meän kieltä eli meän suomea.
Kulttuuri taustaa sanasta
Denna finlandsfinska eller riktiga finska var en avgörande orsak till meänkieli. Detta vårt språk sa man och tittade ner på golvet. Vi talar bara vårt språk, sa man skamset. Finnar kallade språket för skitfinska.
Puukstaavit eli buukstaavit on ruottin kielessä. Moni meänkielinen ei omista puukstaavia.
Kulttuuri taustaa sanasta
Barnens och meänkielitalarnas språk är ett med verkligheten. Vi vet i ett otal tester att för barn är orden samma som verkligheten. Om du frågar barn om kossan kan kallas för mossa säger de: - Nej. Ty då är det inte längre en kossa. Samma, men i mindre grad gäller för meänkieli. Finska ord är nästan som orden på meänkieli, men inte exakt och därmed förloras den intuitiva förståelsen. När man formar ett grammatiskt filter med bokstäver börjar orden vara avbilder av naturen. Avbilden kallas för kultur och narrativ, beroende på synvinkeln.
Varje språkgemenskap strukturerar egna narrativ. Dekonstruktivisten Jacques Derrida har förklaringen till varför pajalaborna inte kan läsa på meänkieli, trots att de är litterata på svenska. Meänkieli bär inget samhälle som förmedlar sammanhang. Alla mentala påhitt är inte separata processer utan tillhör den struktur som utvecklas i en specifik kunskapsrationell kollektiv struktur!
Svenska språkets bokstäver är därför inte samma som på meänkieli. Trots att de är samma bokstäver. Därför kan pajalaborna inte läsa på sitt modersmål, trots att de äger instrumentet på svenska. Svenska språkets bokstäver formar ett gestaltseende och självmedvetande som inte enkelt kan överföras till ett annat språk.
1800-talet finns i min meänkieli. 2020 i min svenska.
Svenskans bokstäver formar ett narrativ. Finska språkets bokstäver ett andra narrativ. Meänkielis bokstäver strukturerar ett tredje narrativ. Tre olika diskurser som förstår, trots att de är samma bokstäver. Ett materialiserat och ett spirituellt andligt medvetande hos en pajalabo.
Det svenska jaget söker vara herre i sitt eget hus i en offentlig miljö. Meänkielijaget är en tjänare i den enkla vardagen.
Mer i Winsa, Birger 2020. Liberal kulturrasism. Skogås.
meänkieli missä on enemmän suomen kirjakielen piirteitä
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Pajala, Kaartinen, rajaseuvuila; Meänkieli, Suomen
Esimerkki
Porstuasuomi on sellainen meänkieli joka lähestyy suomen puolista murretta. Viralinen meänkieli on porstuasuomea. Tämä teksti tässä on porstuasuomea.
Kulttuuri taustaa sanasta
Sana on keksitty noin vuonna 2000. Yks entinen STR-T:n johtokunnan jäsen käytti sannaa. Sannaa käyttävät net jokka ei halua yhteistyötä Suomen Torniolaaksolaisitten kansa ja pitävät ette meänkieli saapi liikaa vaikutheita suomen kielestä jos on yhteistyössä suomenkielisitten kansa. Vertaa vonnu, porstuasuomalainen. Tämä näkkyy käytänössä esimerkiks Feisbukin porukoissa. Meänkieliset on luonheet oman sivun missä meänkielen asioita keskustelthaan. Ja väylänvartiset on luonheet toisen sivun missä väylänvarren murretta keskustelthaan. Porstuasuomen asiat on kuitekki niin herkät ette sitä ei saa keskustella. Pittää olettaa ette meänkielen ja Meänmaan ekspertit ossaavat paremin kun meikäläinen. Ei esimerkiks ole ollu yhtään keskustelua miksi meänkielen pittää keksiä omia kielensääntöjä jokka poikkeavat suomesta. Esimerkiks poistaa b,d ja g kirjakielestä. Meänkielen sivula on noin 80 % iänpuolilaisia. Väylänvarren sivula on 95% iänpuolilaisia.
Alkuperä
En före detta styrelseledamot i STR-T och Birger Winsa.
Pannu muistiin Birger Winsa
Vähemistö eli minuriteetti? Ruottissa on viis vähemistöä: saamelaiset, tornionlaaksolaiset, suomenruottalaiset, juutalaiset ja romanit.
Kulttuuri taustaa sanasta
Svensk sarkofagpolitik söker forma tvåspråkiga tornedalingar som bara kan svenska
Tornedalingar med svenska namnformer hävdar att Svenska Tornedalingars Riksförbund är ute och cyklar när man fått till stånd en s k sanningskommission om en sekelgammal diskriminering av dem som minoritet. Ingen har någonsin blivit förtryckt, eller lärt sig att skämmas för att man kan finska. Ingen har blivit ryckt i håret eller nypt i örat när man talade finska på skolgården. I min hemby Kainulasjärvi var det Matti Kenttä som stod och lurpassade bakom skolknuten och tjuvlyssnade om man talade finska. Han ryckte fram och slet i håret eller nöp i örat och förbjöd barnen tala finska. Detta hände under 1950-talet. Senare blev Kenttä stor anhängare av meänkieli. Men här kommer nu sanningen fram av dem som aldrig ens forskat om ämnet och som kommer från Tornedalens medelklass där man förstås var välanpassad och talade svenska i hemmet. Månne om en professor i molekylärbiologi vet extra mycket om förtryck, diskriminering och skam? Vad har titlarna med saken att göra om de inte tillhör forskningsområdet? Svensk språkpolitik ville utveckla tvåspråkiga tornedalingar (säger professorerna), men resultatet blev enspråkighet. Hur utvecklar man tvåspråkighet om det var förbjudet att läsa finska i folk- och grundskolan ända fram till början av 1970-talet? Alla blev analfabeter i sitt modersmål. Är analfabetism ett intellektuellt instrument som utvecklar tvåspråkighet? De lärde sig skämmas för sitt modersmål pga att de inte kunde tala, läsa eller skriva på riktig finska, eller finlandsfinska. Man kunde bara vår finska, eller vårt språk, sa man och tittade mot golvet med nerböjt huvud. Idag vill man återigen ha tvåspråkiga tornedalingar, men det fördolda målet är fortfarande Svensk sarkofagpolitik med en vacker och rikt ornamenterad gravkammare för finska och meänkieli. Man vill ha tvåspråkiga tornedalingar som bara kan svenska. Fejkpolitik kallas dylikt idag. Om sådant vet inte en professor i molekylärbiologi mycket om.
I språkgränsen finns Överkalix kommun där man talade bara svenska. Överkalixborna säger idag att de ansåg oss finsktalande vara andra klassens människor. Flickorna i Överkalix ville därför inte dejta med finsktalande pajalabor. Unga män som bara kunde svenska, och s k bonska, hade hög status hos Pajalas flickor. De lärde sig detta förakt av svenska staten. Svensk socialdarwinism ansåg oss vara intellektuellt efterblivna med låga IQ-tal som man kunde påvisa långt efter att man bara talade svenska. Ett antal tornedalingar blev utsatta för skallmätning som skulle bevisa varför vi var genetiskt mer korkade. Det var samtidens uppfattning om minoriteter över hela Europa. Redan under 1800-talet ansåg t ex Friedrich Engels och Karl Marx att Europas minoriteter var "rasmässigt avskräde" som Engels fick till det. I USA ansågs finnar vara gulhåriga mongoler. Sverige avvek inte från det synsättet. På en populär utställning i Stockholm skrev svensk rasism 1919 på en skylt:
Känn dig själv i din släkt och i ditt folk!
Sverige var världsledande med en professor i rasgenetik som dessutom var nazist som for runt och mätte skallar på samer och tornedalingar under de mest förnedrande former. Man mätte öron, näsa, käke, skallstorlek och andra fysiska drag. Man låtsades om att man mätte skallformen. Kortskalliga skulle vara mer idioter. Men det var storleken på hjärnan man ville mäta. Det antogs helt grundlöst att vi var småskalliga. Hitler utvecklade Sveriges koncept. Studieobjekten som antogs ha småskallar tvingades klä av sig nakna och stå där framför forskarnas studier. Mycket förnedrande familjebilder togs på mormor, farfar, mor, far och barn helnakna. Fotona finns kvar. Dessa bilder skulle bevisa att vi var genetiska småskalliga idioter med även andra fysiska egenskaper som bevis. Nu är det återigen professorer från en rad andra områden som inte forskat om sakfrågan som med sina titlar skall ge tyngd åt åsikter som saknar annan grund än medelklasshemmets vardagsliv. Nazisten Herman Lundborg var en högt ansedd professor. Jag studerade ett tag kartor över spridningen av småskalliga i Sverige. (Dessa finns!) Runt Uppsala universitet fanns det gott om sådana, men dessa avvisades av Lundborg som undantag. Jag är personligen övertygad om att nazisten Lundborgs andra mer fördolda uppgift var att samla adresser på folk som skall förintas när nazisterna får makten i Sverige. Universitetsfolk hyllade nazismen och motsatte sig invandring av judar. Det påstås att man även kartlade hemadresser bland hembiträden som arbetade i judiska hem. Så att de inte skulle kunna gömma sig när tiden kommer. Lika vilsegången som Lundborg, är dessa professorer i områden som de saknar sakkunskap om. Det är inte en slump att alla undertecknade har svenska efternamn och har (mer eller mindre) medelklassbakgrund. De som behöll Vaaranperä, Oja, Vinsa och Aidanpää hade svårare att få jobb, blev mer mobbade i södra Sverige, och var oftare från arbetarfamiljer. Deras förtroendekapital var lägre eftersom finska namnformer associerades med småskallighet och låga IQ-tal. På samma sätt äger idag Mohammed svårigheter att få jobb, men inte längre utifrån genetisk efterblivenhet, men utifrån en allomfattande kulturrasism som finns i Sverige.
Mer ingående diskussioner om kulturrasism, diskriminering och språkplanering i:
Winsa, Birger 2020. Liberal kulturrasism, Skogås.
Winsa, Birger 2020. Diskriminering av finsktalande i Sverige. Omarbetad upplaga. Skogås.
Winsa, Birger 2005. Language Planning in Sweden. I Kaplan, R.B &
Baldauf, R. B. Jr (red.). Language Planning & Policy in Hungary, Finland and Sweden. Birger Winsa Ss. 233-330. Europe Vol 1. Clevedon: Multilingual Matters.
Winsa, Birger 2001. Kärleken är varken blind eller döv. Genusobalans i giftermål över språk- och kulturgränser i Tornedalen och Kalixbygden. I Brändström, Anders & Winsa Birger. Två uppsatser om nordsvenska giftermålsmönster. Ss 39-83. Skrifter från forskningsprogrammet "Kulturgräns Norr". Kulturens frontlinjer 19. Umeå universitet.
Winsa, Birger 1997. Från ett Vi till ett Vi och Dom. Torne älv som kulturgräns. I Winsa, Birger & Korhonen, Olavi. Språkliga och kulturella gränser i Nordskandinavien. Två uppsatser. Kulturens frontlinjer. Pp 5-52. Skrifter från forskningsprogrammet "Kulturgräns Norr" 7. Umeå universitet.
Nuot riethaan porstuasuomalaiset luovat Meänmaata ja Meänmaan flakua., Gränstrakterna i Torne älvs nedre älvdal.
Kulttuuri taustaa sanasta
Ordet är relativt nyskapat, kanske 2000? Första gången jag hörde ordet var från en före detta styrelseledamot i STR-T. Ordet används av personer som ogillar samarbete med finska Tornedalen. Individer som hävdar meänkieli och vill samarbeta med finska Tornedalen betecknas som farstufinnar.Se även farstufinska, porstuasuomi. Förmodligen är alla som är för Meänmaa mer eller mindre porstuasuomalaisia. Porstuasuomalaisella on enemän suomensuomen sanoja kun esim. ehkä, perusta, pian, auto etc. Se även termen rasifiering och om meänkieli grammatik som en etnicitetsskapare.
Alkuperä
En före detta styrelseledamot i STR-T och Birger Winsa.
Pannu muistiin Birger Winsa
Kulltuurieroja on pitkin rajaväylää jokka on rakentanheet kulttuurimuuria, jokka ei ole rasismia. Rasismi on kun uskot ette joku porukka on jeneettisesti kehnompi. Ruottin tornionlaaksolaiset on sammaa "heimoa" kun suomalaiset. Arabialaiset vihhaavat juutalaisia. Se on kulttuurirasismi, koska arabian kieli ja sen heimot kuuluvat samhaan semiittisheen kieliryhmään kun juutalaiset. Mutta kulttuurirasimi voi ilman muuta muuttua rasimiks, kuten anttisemitismi Euruupassa ja musliimi maissa. Kulttuurirasismi on sama kun mitä kuttuthaan rajarasismiks. Katto rasifeerinki ja vonnu.