Nyheter

koskama gällivarefinska fågel djur lånord-samiska
Svenska
örn
Ordklass
substantiv
Platser
Gällivare kommun
Exempel
Koskamajärvi
Övrigt
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-04-24
korronen natur
Svenska
långsträckt låg skogbevuxen bergsrygg
Ordklass
substantiv
Platser
Gällivare kommun
Exempel
Kiltikorronen
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-04-24
koppa natur gällivarefinska lånord-samiska
Svenska
kulle
Ordklass
substantiv
Platser
Gällivare kommun
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-04-24
kontturi lånord renskötsel djur byggnad
Svenska
del av rengärde, "kontor"
Ordklass
substantiv
Platser
Gällivare kommun
Exempel
Kontturivaara
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-04-24
koivu natur trä växt
Svenska
björk
Ordklass
substantiv
Platser
Gällivare kommun
Exempel
Koivuvaara
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-04-24
koilu natur trä växt
Svenska
lång, smal och rak fura
Ordklass
substantiv
Platser
Gällivare kommun
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-04-24
Lehtipalon Juhani nåjd namn öknamn/smeknamn religion
Svenska
nåjd i Järämä-Satter
Ordklass
egennamn
Platser
Järämä
Övrigt
Från muntliga källor.
Redigerad
2024-04-24
klivi lånord gällivarefinska fågel djur lånord-samiska
Svenska
gluttsnäppa (fågel)
Ordklass
substantiv
Platser
Gällivare kommun
Exempel
Klivijänkkä
Övrigt
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-04-24
kilvonen term plats lånord-samiska arbete
Svenska
plats där man sår, område för sådd
Ordklass
substantiv
Platser
Gällivare kommun
Övrigt
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-04-24
kilvo gällivarefinska lånord-samiska arbete
Svenska
sådd, såning, plats där man sår
Ordklass
substantiv
Platser
Gällivare kommun
Exempel
Kilvokielinen. Finns även en by i kommunen som heter Kilvo.
Övrigt
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-04-24
kilti renskötsel gällivarefinska djur lånord-samiska
Svenska
löptid, brunst
Ordklass
substantiv
Platser
Gällivare kommun
Exempel
Kiltijoki
Övrigt
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-04-24
kieva natur gällivarefinska vatten lånord-samiska
Svenska
gyttja, liten tjärn, gyttjepöl, sumphål
Ordklass
substantiv
Platser
Gällivare kommun
Exempel
Kievavuoma
Övrigt
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-04-24
kietti natur renskötsel gällivarefinska lånord-samiska
Svenska
bovall, naturäng, renmjölkningsvall
Ordklass
substantiv
Platser
Gällivare kommun
Exempel
Kiettijärvi
Övrigt
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-04-24
kiela, kielas natur gällivarefinska lånord-samiska
Svenska
hed
Ordklass
substantiv
Platser
Gällivare kommun
Exempel
Mässokielas. Även Mässokielinen.
Övrigt
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-04-24
kautu gällivarefinska kläder skida lånord-samiska
Svenska
ovanläder i sko
Ordklass
substantiv
Platser
Gällivare kommun
Exempel
Kautuvaara
Övrigt
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-04-24
kauku gällivarefinska lånord-samiska
Svenska
avlägsen, fjärr
Ordklass
adjektiv
Platser
Gällivare kommun
Exempel
Kaukujärvi
Övrigt
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-04-24
kaperi, kaaperi kläder gällivarefinska lånord-samiska
Svenska
samisk mössa eller huvudbonad
Ordklass
substantiv
Platser
Gällivare kommun
Exempel
Kaperijärvi
Övrigt
Från det samiska ordet "gahper". Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Redigerad
2024-04-24
karra trä mat växt gällivarefinska lånord-samiska
Svenska
bark, skal
Ordklass
substantiv
Platser
Gällivare kommun
Exempel
Karravaara
Övrigt
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Redigerad
2024-04-24
kaska gällivarefinska lånord-samiska
Svenska
mellan
Ordklass
preposition
Platser
Gällivare kommun
Exempel
Kaskavaara
Redigerad
2024-04-24
karila människa etnicitet
Svenska
karel, ryss
Ordklass
substantiv
Platser
Gällivare kommun
Exempel
Karilavaara
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-04-24
kannus religion osynlig värld musik nåjd
Svenska
spåtrumma, nåjdtrumma
Ordklass
substantiv
Platser
Malmfälten, Tornedalen
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-04-24
kalso arbete
Svenska
dålig, slö (om exempelvis en yxa)
Ordklass
substantiv
Platser
Gällivare kommun
Exempel
Kalsojärvi
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-04-24
kalla lånord natur gällivarefinska snö vatten lånord-samiska
Svenska
isflak som dröjer sig kvar efter issmältningen på våren
Ordklass
substantiv
Platser
Gällivare kommun
Exempel
Kallansalmijärvi
Övrigt
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-04-24
kaira gällivarefinska byggnad lånord-samiska arbete
Svenska
kil
Ordklass
substantiv
Platser
Gällivare kommun
Exempel
Kairavuoma
Övrigt
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-04-24