Roland Jatko: Paljon tuhkalunta, syöpi jo ylös hangen | Mycket asksnö, äter redan upp skaren.
Other
Man strödde aska från spisen på trädgårdens snö. Då smälte snön fortare och askan blev till näring i trädgårdens åkerland. Förekommer fortfarande i viss mån där det finns vedeldade bastun och spis.
Tällä nimellä kutsuttiin Kittilän pitäjässä eräitä Kittilän kylässä, ala-Kittilässä, Marjalan talon kohdalla aidan takana olevaa tuhka-hiekka-aukiota; lieneekö sitten paikannimi, Tuhkamelta, vai yleisnimi, tuhkamelta? Vertaa tuhkamella.
Source
Källa: Artimo. Nedtecknare Jukka Korva.
Writen down by Birger Winsa
luonnonvartija, pieni kummitus punaisessa saamepuvussa
Part of speech
substantiivi
Places
Nattavaara, Nattavaara.
Example
Meän kieltä 1986: niin siihen jäävät haltiat. Niin sano entinen Sumppu Saara mulle.
Other
3 dm lång, en gammal man i ansiktet, bar tofsmössa, var i samekläder, hade kall hand. Underjordiska små män, ca 1 m, fanns t ex i skogen. Röda kläder. Kan bo under ladugårdar och kan bli mycket arga om kon råkar urinera på deras köksbord. Renskötaren Sannan Jussa från Narken var född i en lavvo, sametält mitt i skogen under 1800-talet. Han var nästan ett med naturen. Han hade sett dem på midsommarnatten. Vackra ungdomar. Han pratade med dem och frågade om renar. De berättade var renarna fanns och frågade vart stigen bär. Jussa gav råd. Och fann dagen därpå renarna där som lovats. De är mycket snälla, vackra och trevliga, sa Jussa. Om man uppför sig väl med naturen. Naturens väktare. Man skall följa naturlagarna som väktarna bestämmer, t ex att aldrig sova på en stig, eller göra en eld. Inte göra sina behov där väktarna har sin bostad under t ex en gran. Ursprunget till Jenny Lindströms vykort av tomten. Haltia är originalet tomte. Min dotter hävdar som barn att äkta tomtar har ingen navel. Haltia motsvaras i svensk kultur av: Småfolk är små, ofta människoliknande väsen i sagor och folktro. Exempel är tomtar, dvärgar, di sma undar jordi (Astrid Lindgren), leprechauner, vättar, pysslingar och annat oknytt. Källa Wikipedia.
Source
B. Winsa: ordbok, Pekka Nikupeteri.
Writen down by Birger Winsa